Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fler män dog i Sverige – första gången på 20 år

KI-professorn: Det sticker ut • ”Enstaka får feber”.
Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar.
Foto: Johan Wingborg
Annika Linde, tidigare statsepidemiolog.
Foto: SMITTSKYDDSINSTITUTET

Att corona slår hårdare mot män än kvinnor avspeglas tydligt i intensivvårdsfallen – men även i befolkningsstatistiken.

– Om siffrorna håller i sig så är det första gången sedan 1997 som det har dött fler män än kvinnor i Sverige, säger Tomas Johansson på SCB.

Varför män är särskilt utsatta för viruset omgärdas dock fortfarande av flera olika teorier.

Män löper större risk att bli allvarligt sjuka och avlida i covid-19. Enligt Svenska intensivvårdsregistret har hela 72 procent av de intensivvårdade varit män, och en tysk studie visade nyligen att risken för att dö av coronaviruset var 62 procent högre för män än för kvinnor.

Samtidigt är skillnaderna i det faktiska antalet män och kvinnor som har avlidit inte lika tydligt. Detta eftersom kvinnor i regel lever längre än män, och att hög ålder är den främsta riskfaktorn för att av dö i covid-19, enligt Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB. 

Men en ovanlig avvikelse i statistiken talar sitt tydliga språk:

– Under de senaste 20 åren har det dött fler kvinnor än män i Sverige, eftersom det finns fler kvinnor i de högsta åldrarna. Men 2020 har det i stället dött fler män än kvinnor. Om siffrorna håller i sig så är det första gången sedan 1997 som det har dött fler män än kvinnor i Sverige, säger Tomas Johansson.

SCB inväntar fortfarande eftersläpande siffror från julhelgerna för att definitivt slå fast resultatet. Men det är tydligt att så kallad överdödlighet, som jämför 2020 års siffror med ett femårssnitt, främst har förkommit bland män.

– Överdödligheten är koncentrerad till de högsta åldrarna, och då främst för män över 80 år. Under delar av året har alla grupper förutom yngre kvinnor haft längre perioder av tydlig överdödlighet, men bland kvinnor i de högsta åldrarna är den marginell.

”Styrs av könshormoner”

Varför slår viruset hårdare mot män? Frågan har gäckat forskarna sedan pandemin bröt ut. Och förklaringen kan vara en kombination av kulturella och kroppsliga faktorer.

En genomgång av vetenskapliga studier på området, publicerad i Nature, förklarar bland annat att män generellt är sämre på att uppsöka vård, röker i större utsträckning och äter mer ohälsosamt än kvinnor. Män har också oftare underliggande riskfaktorer, så som hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Till de mer biologiska förklaringarna poängterar artikeln att män har en högre koncentration av så kallade ace-2-receptorer i kroppen, som är virusets väg in i våra celler. Kvinnor har också generellt ett mer motståndskraftigt immunförsvar än män, vilket kan kopplas till östrogennivåer.

– Det här bekräftar att det faktiskt är skillnad på män och kvinnor. I många avseenden är vi likartade, men det finns skillnader som bland annat styrs av våra könshormoner. Det har dels att göra med hur mycket receptorer, alltså mottagare av virus, som finns i kroppen, och där spelar testosteron roll. Sedan talas det också om att kolesterol kan ha betydelse för virusförökning. Det finns en hel del föreslagna förklaringar, säger virologen och tidigare statsepidemiologen Annika Linde.

Autoantikroppar vanligare bland män

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att det pågår mycket forskning på området, men att det ännu inte finns ett säkert svar.

Det är däremot känt att vissa genetiska faktorer spelar in, exempelvis hur väl man svarar på en helt ny virusinfektion.

– Patienter med livshotande covid-19 har ofta ett sämre interferonsvar än de som bara blir lindrigt sjuka. Interferon är en del av det vi kallar det innata immunförsvaret som reagerar ospecifikt på ett smittämne som kroppen inte tidigare stött på, och hur bra interferonsvar man får beror bland annat på genetiska skillnader, säger Gisslén.

– Studier har också visat att drygt tio procent av alla med livshotande covid-19 har antikroppar mot interferon vilket gör att interferonet fungerar sämre. Dessa så kallade autoantikroppar förekommer oftare hos äldre personer, men är också betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Det kan delvis förklara skillnaden mellan könen, men är absolut inte hela förklaringen. 

Följer det ett mönster för andra infektioner?

– Ja, delvis behöver fler män än kvinnor intensivvård också vid andra svåra infektioner, men inte i samma höga utsträckning som vid covid-19. Att män utgör drygt 70 procent av patienter med covid-19 på intensivvårdsavdelningarna är betydligt högre jämfört med de flesta andra infektioner, säger Magnus Gisslén.

Karin Tegmark Wisell: "Beredda på att det kommer öka".

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.