Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fler larm i fjällen: "Det ska inte vara en taxiverksamhet"

Stephen Jerand, nationell samordnare för polisens fjällräddning.Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Fjället Akka och sjön Akkajaure i Stora Sjöfallets nationalpark.Foto: TOBBE NILSSON / SCANPIX / TOBBE NILSSON SCANPIX SWEDEN

Fjällräddningslarmen är ovanligt många den här sommaren – även från folk som inte är utsatta för fara.

Nu ska polisen utreda om en förundersökning ska inledas mot ett par i Jokkmokksfjällen som larmade på grund av trötthet. Paret fick själva betala helikoptertransporten på 30 000 kronor.

– Fjällräddningen ska inte vara en taxiverksamhet, säger Stephen Jerand, nationell samordnare för polisens fjällräddning.

De svenska fjällen blir allt mer populära – och lockar besökare till flera olika aktiviteter.

Men med det följer också en lägre kunskapsnivå hos de som besöker fjällområdena. 

Fjällräddare har flera gånger under sommaren varnat för att man tvingas till allt fler räddningsinsatser, ibland utan att personen behöver akut hjälp. Förra veckan ska fjällräddningen ha larmats till ett par som fjällvandrade vid Kisurisstugan, på Padjelantaleden i Jokkmokks kommun.

När ambulanshelikopter och fjällräddare kom till platsen ska det ha visat sig att kvinnan i paret var trött. Paret ska då ha ställts inför valet att betala för transporten tillbaka, eller ta sig ner själva.

Enligt rapporteringen ska de ha valt att betala transporten på 30 000 kronor.

Det är ännu oklart om det skedde ett missförstånd vid larmsamtalet, eller om paret uppgav felaktiga omständigheter.

"Ska inte vara en taxiverksamhet"

Polisen avslöjar nu att man kommer att titta på om parets larm kan ha varit brottsligt. 

– Larmar man under falska förutsättningar så kan det resultera i straffansvar. Det här ärendet ska vi kika på, säger Stephen Jerand, nationell samordnare för polisens fjällräddning, och tillägger:

– Fjällräddningen ska inte vara en taxiverksamhet.

De brottsrubriceringar som i så fall skulle kunna bli aktuella är falsklarm eller missbruk av larmanordning. Båda brotten kan i teorin leda till fängelsestraff.

Fjällräddare: "Sommaren har varit helt galen"

Enligt en kartläggning av NSD fick polisen in 40 fjällräddningslarm under perioden 1 juni till 25 juli i år – bara från fjällen i Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna.

Stefan Nilsson, fjällräddare i Kirunagruppen sedan 28 år tillbaka, är en av många som berättar om en tydlig ökning fjällräddningslarm.

– Den här sommaren har varit helt galen. Det är ingen tvekan om att det har ökat, säger han.

Dåligt utrustade - och dåligt förberedda

En del av ökningen kan förklaras av att antalet personer som besöker de svenska fjällområdena blir allt fler. Men många larmar också för lättvindigt, menar Stefan Nilsson. 

Det största antalet larm kommer från personer som bestiger Sveriges högsta berg, Kebnekaise.

Sydtoppen uppmättes hösten 2016 till 2 097,1 meter över havet. På toppen kan det snöa när som helst under året - men det är sällan vandrarnas utrustning anpassad till.

Stefan Nilsson, fjällräddare sedan 28 år.Foto: Privat

 

– Tidigare byggde vandrare upp erfarenheten upp stegvis och långsamt över tid. I dag söker man till sig kunskap via Google och så gasar man på, ivrigt påhejad av sin omgivning i sociala medier. Det finns otroligt många exempel på personer som ger sig ut dåligt utrustade och dåligt förberedda till Kebnekaise, säger Stefan Nilsson.

Det vanligaste fjällräddningslarmet är enligt Stefan Nilsson från personer på väg ner från Kebnekaises sydtopp.

– Kanske har all proviant gått åt till vägen upp, och kläderna har varit anpassade till vädret i fjällstationen snarare än till toppen. Ofta skadar man sig på grund av utmattning eller nedkylning, säger han.

 

Tips för fjällvandringen

1. Välj rätt utrustning: lätta kläder som skyddar mot vind och väta, och som andas när ni blir varma. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas till väder och vind.

 

2. Meddela färdväg och beräknad ankomst: Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.

 

3. Anpassa fjällturen efter vädret: Vädret kan slå om hastigt. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller smhi.se.

 

4. Följ markerade leder: På markerade leder finns bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. Röda kryss markerar vinterleder, som inte alltid är lämpliga att följa på sommaren.

 

5. Ta med aktuell karta och kompass: Använd gärna GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

 

6. Rådfråga erfarna människor: Ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar planering. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen.

 

Källa: Fjällsäkerhetsrådet

23-åriga Urmi säljer sin kropp för 45 kronor på ”Bordell-ön”

Unga kvinnor tvingas till ett liv i exil • Tanzanela, 25: ”Härifrån tar sig ingen ut”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.