Varje år skickas närmare 300 000 bilder från kamerorna till ATK för utredning och lagföring Foto: RICKARD NILSSON / RICKARD NILSSON BILD AB EXP
Varje år skickas närmare 300 000 bilder från kamerorna till ATK för utredning och lagföring Foto: RICKARD NILSSON / RICKARD NILSSON BILD AB EXP

Fler fartkameror – men många slipper böter

Publicerad

Antalet fartkameror längs svenska vägar fortsätter att växa. I höst ska de nuvarande 1 500 kamerorna utökas med ytterligare 250. Men bara en tredjedel av de fortkörare som fastnar på bild bötfälls.

– Det får vi vara nöjda med utifrån att det övergripande målet inte är att maximera antalet böter utan att få merparten av bilisterna att anpassa hastigheten. Nu lagförs omkring 35 procent och det är tillräckligt i ett avskräckande syfte, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna.

Varje år skickas närmare 300 000 bilder från kamerorna till ATK för utredning och lagföring. Men många ärenden läggs ned av olika anledningar. Snö, regn och smuts på kameraskåpen försämrar bildkvaliteten. Mc-förare läggs åt sidan eftersom registreringsskylten sitter bak och hjälmen döljer ansiktet. Utländska bilister blir heller inte lagförda eftersom tillgång till körkortsbilder saknas.

"Bra procent"

– Dessutom finns det fall där föraren skyms av det vi kallar fordonsdetaljer, som exempelvis vindrutetorkare och solskydd och som heller inte blir aktuella. Men att 35 procent lagförs är ändå en rätt bra uppklarningsprocent, säger Eva Lundberg, ansvarig för ATK vid Trafikverket.

Även om kamerorna inte är i gång dygnet runt mäter en radar hela tiden hastigheten på de fordon som passerar. Av de omkring 1,4 miljarder trafikanter som kör förbi trafiksäkerhetskamerorna varje år håller 98 procent hastighetsbegränsningen.

– Det är en alldeles oerhört bra siffra. Vi vet att kamerorna minskar antalet trafikolyckor och räddar liv, säger Anders Drugge.

Varje fartkamera kostar omkring en halv miljon att bygga. De som nu projekterats och ska börja monteras upp gäller vägar från Norrbotten ned till Blekinge. Flest kommer att placeras i Stockholms län där 114 nya kameror planerats.

Sammanlagt har Trafikverket projekterat för 301 nya kameror under 2017. Men sannolikt kommer antalet uppmonterade att stanna runt 250.

Av de omkring 1,4 miljarder trafikanter som kör förbi trafiksäkerhetskamerorna varje år håller 98 procent hastighetsbegränsningen.Foto: LASSE SVENSSON

 

Olika kriterier

– Det är mycket som behöver göras innan kameran är på plats. Man ska komma överens med markägare, dra fram el och bygga upp platsen. Sånt som kan dra ut på tiden. Därför beslutar vi för fler platser än vi planerar att sätta upp och skulle det bli fler än 250 kameror som är målet gör det inget, säger Eva Lundberg.

Vilka vägar som får kameror grundas på en rad kriterier som Trafikverkets och polisens olika regioner har tagit fram. Bland annat ska medelhastigheten vara minst fem kilometer per timme över det tillåtna och olycksrisken ska bedömas högre än 0,08 baserat på vilken typ av väg det är, vilken hastighet som är skyltad och hur trafikflödet ser ut.

Trafikverket planerar för ytterligare 250 kameror som ska sättas upp under nästa år.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag