Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att diskussionen om Nato aktualiserats i Finland.
Tomas Ries, docent i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, bedömer det som troligt att SDP kommer att öppna för medlemskap i Nato.
– Ända fram till förra veckan såg Finland Putin som farlig, men resonabel. Invasionen av Ukraina har ändrat det. Den bekräftar att han är farlig men har gjort att man nu även uppfattar honom som oberäknelig, säger Tomas Ries.
Känslig fråga i Finland
Enligt Ries har frågan om säkerhetsalliansen alltid varit känslig i Finland.
– Finland tar Ryssland på allvar. Man har inte velat visa sig svag eller sårbar, men inte heller provocera. Diskussionen om Natomedlemskap har ansetts som en möjlig provokation, och därför är det uppseendeväckande att frågan nu är på bordet, säger Tomas Ries.
Historiskt många finska väljare är nu för ett medlemsskap. En opinionsundersökning från Yle visar att 53 procent av finländarna nu är för ett medlemsskap i Nato, att jämföra med cirka 19 procent 2017.
Stödet för Nato ökar bland svenska väljare
Även i Sverige är Natostödet uppe på sin högsta nivå. En färsk mätning från Expressen/Infostat visar att 38 procent av de tillfrågade är för ett medlemskap och 35 procent är emot. 26 procent har svarat ”Vet ej” på frågan om Sverige ska söka medlemsskap i Nato.
– För fjärde veckan i rad växer stödet, men i jämförelse med de väldiga och blixtsnabba förändringarna i världsläget växer stödet lite mer långsamt. Samtidigt ska man minnas att vi nu tittar på svängningar vecka för vecka. Under normala omständigheter är det här snabba rörelser, säger Peter Santesson, vd och opinionsanalytiker på Infostat.
Av de som svarat Ja på frågan om medlemsskap tillhör 52 procent högerblocket (M, KD, SD, L) och 29 procent det rödgröna (S, C, MP, V).
– Det är framför allt bland väljare till höger som Natostödet växer, inte minst M-väljare, och det är partierna till höger som också har varit tydliga i att driva Natofrågan under krisen. Generellt är partiernas positioner förmodligen en förklaring till att opinionen inte förändrats snabbare. För många är det antagligen svårt eller ovant att försöka bilda sig en egen, självständig uppfattning i säkerhetspolitiska frågor. Fram tills för bara en vecka sen låg detta bortom den politiska vardagsdebatten, säger Peter Santesson.
SÅ GJORDES MÄTNINGEN
Frågor Tycker du att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato?
Undersökningsperiod: 2022-01-12 – 2022-03-02, den senaste mätningen 23 februari–2 mars.
Antal intervjuer per undersökningstillfälle: 1 510–1 790
Metod och urval: Undersökning och analys har gjorts genom Infostats analysplattform. Frågorna har ställts genom intervjuer i slumpmässigt rekryterad webbpanel. Urvalet har kvoterats med avseende på kön, ålder och geografi. Resultatet har därefter vägts på kön, ålder, utbildning och politiskt parti för att korrigera för eventuella kvarvarande skevheter i urvalet.
Beställare: Infostat.
I en undersökning från Novus/SVT som gjordes 3-4 mars anser 49 procent av de tillfrågade att Sverige bör gå med i Nato. 27 procent anser att Sverige ska avstå medlemsskap och 25 procent har svarat att de inte vet.
SD öppnar för medlemskap
Under fredagen kom beskedet att Sverigedemokraterna öppnar för ett svenskt Nato-medlemskap, rapporterar Ekot. Det betyder att det i så fall finns en majoritet i riksdagen, enligt radion.
– Det går inte att utesluta någonting. Det behövs en ordentlig genomlysning av vad ett svenskt Natomedlemskap skulle betyda, säger partiets utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.
Sedan tidigare vill M, C, KD och L se ett svenskt medlemskap.
Förändrats säkerhetsläge
Finlands så kallade ”nato-option” innebär en markering för att ett eventuellt medlemskap är möjligt om säkerhetsomgivningen förändras drastiskt.
– Det har nu skett. Men frågan måste behandlas noggrant, vi baserar inte besluten på en opinionsmätning, sa Sanna Marin efter ett möte med de finska partiledarna i tisdags rapporterar Yle.
Forskare Charly Salonius-Pasternak vid finska Utrikespolitiska institutet menar att statsminister Sanna Marina tidigare har visat en förmåga att helt omvärdera hur man ser på världen.
– Att man nu formellt diskuterar frågan i riksdagen innebär absolut att något är på gång, men sen är jag inte säker på att man direkt kommer hoppa till att ansöka om medlemsskap, säger Charly Salonius-Pasterna.
– Jag tror att en av de saker som genuint har skakat om finska beslutsfattare och väljare är de massiva mängder våld mot civila som Putin säger tillhör hans eget folk. Vad kan han då göra mot någon annan granne? Fortsätter Charly Salonius-Pasterna.
Förstärker försvarssamarbetet
Under fredagseftermiddagen meddelade Natos generalsekretare Jens Stoltenberg att man stärker samarbetet med Sverige och Finland, både vad gäller koordinering och och informationsutbyte.
Beskedet kom efter ett extrainsatt utrikesministermöte i Bryssel med de 30 Natoländernas ministrar samt Sverige, Finland och EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Jens Stoltenberg meddelade även att man aktiverat Natos försvarsstyrka för första gången.
– Nato är en försvarsallians. Vi är inte en del av konflikten men vi har ett ansvar att det inte sprids utöver Ukraina, säger Jens Stoltenberg och menar att den ryska invasionen förändrar säkerhetsbilden i Europa, sa Jens Stoltenberg och fortsatte:
– President Putin har misslyckats att skilja oss åt.
