Det har vänt 180 grader. Förut skämdes man och förnekade att man var finsk, nu är man stolt, säger Paula Wendell, 66, som kom till Sverige och Borås när hon var 18 år.
Nu är hon samordnare i Borås finska förvaltningsområde, som innebär rätt till barnomsorg, äldrevård och kommunal service på det egna språket. Jubileumsdagen 6 december har kommunen ordnat en stor fest där de 950 biljetterna gick åt i ett nafs. Inte oväntat i en stad där var tionde invånare har finskt påbrå.
Morotslåda, kålrotslåda, rödbetslåda, leverlåda … det är bråda dagar för Jari Jääskö, 49, som har den finska matbutiken på Druveforsvägen. Han och brodern Juha ska leverera maten till den stora festen, och det blir både finsk och svensk julmat.
Paula Wendell, 66, från Salla kommun i norra Finland, 48 år i Sverige:
”Vi är en växande nation med bättre självkänsla i dag och vi kan glädjas och se framåt. Jag trivs jättebra i Sverige och tycker att jag har ett bra liv här, men jag är från Finland och det betyder känslomässigt väldigt mycket för mig. Jag ska fira med alla andra finnar och även svenskar i Borås med en stor fest.”
”Jag älskar Finland”
Några dagar före festen passade Jari på att ta färjan över till Helsingfors.
– Jag älskar Finland. Det är jättestort med jubileet, jag är stolt över att få uppleva det.
Det är jättestort med jubileet
På frågan om han är finne eller svensk, svarar han utan att tveka "finne". Fast han är född i Borås. Mamma Liisa Jääskö, 74, kom till Borås 1965 för att jobba på Algots, den stora textilfabriken med som mest nästan 4 000 anställda. 1971 öppnade hon Finska charkuterier, butiken som fortfarande finns kvar, men nu säljer mycket mer än korv.
– Jag tror mamma känner varenda finne i stan. Någon gång har alla varit inne i butiken, säger sonen Juha Jääskö, 52, som tolkar åt sin mamma, som trots 52 år i Sverige känner sig lite osäker på svenskan.
LÄS OCKSÅ: Finland fyller 100 år – det här får du inte missa
”Det klarar du aldrig att stava till”
Även på finska föreningens pensionärsträff finns några som avböjer intervju på grund av för dåliga kunskaper i svenska. Andra är efter 50 år i Sverige osäkra på sin brytning och tar hjälp av en kompis som pratar klockren boråsdialekt.
– Det klarar du aldrig att stava till, säger Jouko Silvennoinen, 70, när jag frågar vad han heter. De jag träffar har decennier lång vana av att bokstavera sina namn.
Finnar är mer stolta över sitt land
Det finns trygghet hos finska föreningen, som har aktiviteter varje dag i stora lokaler på Skaraborgsvägen. När vi besöker dricker ett 80-tal pensionärer kaffe, spelar bingo och sjunger allsång. När manskören, där Jouko är med, drar i gång med nationalsången "Vårt land" reser sig alla upp, och sjunger med i båda verserna.
– Det är en jättestor skillnad mellan Finland och Sverige, finnar är mer stolta över sitt land, säger Jari Jääskö.
I Sverige har 720 000 personer finska rötter
Finland blev en självständig republik 6 december 1917. Under andra världskriget stupade 90 000 finska soldater. I Sverige har 720 000 personer finska rötter, det vill säga minst en mor- eller farförälder som är född i Finland. Ett 60-tal svenska kommuner är finska förvaltningsområden, med särskilda rättigheter till service på finska.
Tapio Hentula, 67, från Kemijärvi, 52 år i Sverige:
”Jag tänker tillbaka på vad föräldrarna gjort för att Finland ska vara fritt. Det sitter i hjärtat. Jag har ett svenskt hjärta, men det hör hemma i Finland. 6 december ska jag sjunga i kören på jubileumsfesten i Borås.”
Kommunen hyllar sina finska invånare
Min första kärlek hette Jarmo. Finska kompisar och pojkvänner var en naturlig del av livet när jag växte upp i Borås. Men utanför kompiskretsen där alla var lika mycket värda, var det ingen hög status att vara finne i Borås på 60- och 70-talet. Man jobbade på fabrik, och en del drack för mycket och hamnade på parkbänken.
Men på senare år har något hänt. Borås kommun har hyllat sina finska invånare. "Tack vare finskorna" heter en utställning just nu på Borås textilmuseum som uppmärksammar de finska kvinnor som kom hit för att arbeta inom textilindustrin.
Det är klart att det lämnar sorgsna minnen
En undersökning av Folkhälsoinstitutet har visat att sverigefinnarna har sämre hälsa, ekonomi och sociala relationer än övriga befolkningen. Självmord och missbruk är vanligare. Detta syns även i dagens Borås, där uppsökande verksamhet bland äldre finnar möter ensamhet och rotlöshet.
– Jubileet betyder väldigt mycket för oss, både glädje och sorg. Man får aldrig glömma att under de 100 åren har Finland genomgått flera krig. Många av oss har mist anhöriga som har stridit för det självständiga Finland, och det är klart att det lämnar sorgsna minnen, säger Paula Wendell.
LÄS OCKSÅ: Testa dig själv – hur mycket kan du om Finland?
Byggde om skafferi till bastu
Andra och tredje generationen finnar i Borås har i de flesta fall fått det bra. De flesta finnar har flyttat från de socialt utsatta bostadsområdena där de hamnade på 60- och 70-talet, och många har köpt hus i mindre samhällen runt Borås.
– När man letar hus är den första frågan, var kan man bygga bastun, säger Jari Jääskö. Själv hittade han ett gammalt skafferi som kunde byggas om när han köpte hus i Rydboholm.
När man letar hus är den första frågan, var kan man bygga bastun
I det finska förvaltningsområdet är språkkunskaper högt värderade. Men barn och barnbarn till de finska invandrarna har i många fall inte lärt sig språket.
– Vi ska ju erbjuda barnomsorg och äldreomsorg på finska. I somras fick vi rekrytera från Finland för att hitta vikarier, säger Paula Wendell.
Kaarina Bold, 72 år, från Taivassalo, 54 år i Sverige:
”De finska ränderna går aldrig ur. Jag har firat hela året, 6 december ska jag tända ljus och tänka på min pappa. Min pappa och farbror var med i kriget och gjorde så att Finland kunde vara självständigt. Jag är i Finland tre månader om året med min man som är svensk. Det bästa är att basta och bada i havet och träffa släktingar.”
Glädjen över finska arvet är stor
Glädjen över det finska arvet är stor bland dem vi möter i Borås. Den finska kärleken till tango och annan dans, till sången, gärna uttryckt i karaoke, och bastun, där man ska lägga korv i folie på stenarna på aggregatet, är saker som de vi möter nämner.
– Jag fattar inte vad det är, men mina barn, som är svenskar, de håller på Finland när det är ishockey. Det gör jag också, säger Juha Jääskö.
Mina barn, som är svenskar, de håller på Finland när det är ishockey
Brorsan Jari tycker att det bästa är att sitta med svenska och finska kompisar och titta på Finland mot Sverige i ishockey.
– När jag var yngre kanske jag hörde ordet finnjävel någon gång. Men det förekommer inte längre.
