Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Filosofer tar fram riktlinjer för att prioritera patienter

Överläkaren larmar om personalbrist vid en pandemi i Sverige.
Filosofen Christian Munthe har arbetat med att ta fram de nya riktlinjerna.Foto: Johan Wingborg / Göteborgs universitet
Riktlinjerna ska hjälpa personalen att ta tuffa beslut i ovanligt pressade situationer.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Svenska sjukvården står inför en kris som kan tvinga läkare till att prioritera bort patienter. 

Socialstyrelsen har därför gett filosofer i uppdrag att formulera nya etiska riktlinjer. 

– Det blir viktigare att veta var man drar gränsen för prioriteringar och se till att det inte finns irrationella faktorer som kommer in i de här besluten, säger filosofen Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. 

Runtom i Sverige pressas sjukvården av allt fler coronasmittade patienter. 

På torsdagskvällen hade tolv personer avlidit och över 1 400 personer bekräftats smittade av det nya viruset. 

Den nuvarande situationen kan ställa personal inför svåra beslut om vilka som ska prioriteras. Socialstyrelsen har därför gett filosofer i uppdrag att se över riktlinjerna. 

Sedan 1997 finns en lagstiftning som bland annat inkluderar människovärdesprincipen – att alla personer har rätt till lika vård, och vad man som läkare inte får ta hänsyn till. Den slår också fast att den som har störst behov av vård ska gå först.  

– Det handlar om att tolka de lagstadgade principerna i en situation som är mer extrem då det är vissa saker som ställs på sin spets, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik och som leder arbetet från ett filosofiskt perspektiv. 

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Tre principer ligger till grund för hur patienter inom vården prioriteras och utgör den etiska plattformen enligt lagstiftningen från 1997: 

 

Människovärdesprincipen

Innebär att alla människor har lika stort värde och därmed rätt till lika vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning. 

 

Behovs - solidaritetsprincipen

Handlar om att resurserna ska fördelas utifrån behoven. Den som har störst behov av vård ska få det först. 

 

Kostnadseffektivitetsprincipen

Tillämpas efter att de två första använts och innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. 

 

Källa: Riksdagen/1177


Filosofer ska hjälpa sjukvård fatta tuffa beslut

Lars Sandman menar att nuvarande riktlinjer inte är tillräckligt skarpt formulerade för det allvarliga läget som sjukvården står inför.

– Det blir viktigare att veta var man drar gränsen för prioriteringar och se till att det inte finns irrationella faktorer som kommer in i de här besluten. Sådana här riktlinjer är också viktiga för att kunna kommunicera utåt mot patienter och medborgare. Vad det är man tar och inte tar hänsyn till. 

– Låt säga att du kan prioritera mellan 1 och 5. Under normala omständigheter kan du göra allt mellan 1 och 4 så du behöver inte bry dig om skillnaden mellan 1 och 2. Sedan förändras plötsligt resurserna och du måste dra gränsen mellan 1 och 2. Då blir det viktigare att veta var den går. 

Till sin hjälp har Lars Sandman tagit flera kolleger på olika universitet runtom i Sverige – däribland Christian Munthe, professor i filosofi vid Göteborgs universitet. 

– Dels handlar det om att stödja personalen i deras arbete så de har något att förhålla sig till när de fattar sina beslut, och att de ska kunna hantera stress i enormt utsatta situationer, säger han. 

– Men det handlar också om att myndigheter tycker det är viktigt att man inte frångår grundläggande principer. Att behoven ska behandlas lika trots att det kan bli så rörigt. Därför är det extra viktigt att man utfärdar särskilda riktlinjer. 

Trycker på vikten att prioritera om resurser

Den viktigaste punkten som filosoferna kommer trycka på, berättar Christian Munthe, är vikten av att prioritera om resurser till den livräddande intensivvården. 

Finns inte det sedan tidigare, att man flyttar fram planerade operationer? 

– Det finns men oftast tillämpas det mer på systemnivå. Det vill säga, att man en gång per år ser över resursfördelningen i sjukvården när man gör sin budget och då är det en annan fördelning. Nu är det något som måste göras kontinuerligt, kanske varje dag, under en intensiv period. Poängen med sådana här riktlinjer är att hjälpa alla att kunna göra det här systematiskt så man beslutar enligt samma principer på alla ställen. 

Sjukvården i Sverige kan ställas inför situationer, precis som sjukhus i Italien, där man tvingas välja bort patienter som man under normala omständigheter hade försökt rädda. 

– Då går det tillbaka till varför man vill ha specifika riktlinjer. I ett sådant här läge är det extra svårt att vara systematisk på ett sätt som gör att man ändå lever upp till principerna om att vård ska ges till alla under samma villkor, säger Christian Munthe. 

Filosofernas etiska riktlinjer ska kompletteras med expertis inom andra områden, inte minst det medicinska, som hämtas från Socialdepartementet. 

Missa inga nyheter om coronaviruset! Ladda ner eller starta om Expressens app, slå på notiser och välj ”coronaviruset” – då får du hela tiden senaste nyheterna. 

 

LÄS MER: Frågor och svar om corona

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.