Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fick för låg lön – nu utvisas hela familjen

Hesam, Shahla, Mehdi och Sina Ahmadi i butiken där Mehdi arbetar i dag.
Foto: Jonas Ahlman/ Sveriges Radio Uppland

Familjen har bott, jobbat och gått i skolan i Sverige under fyra år. 

Nu har Migrationsverket tagit beslut om att utvisa familjen - eftersom pappan Mehdi Ahmadis tjänat 180 kronor för lite i lön i fem månader. 

– Vi har inget kvar i Iran. Vi lämnade allt för ett nytt liv här. Sverige är mitt hemland, säger Hesam Ahmadi. 

Det var 2011 som familjen Ahmadi kom från Iran till Uppsala. Pappa Mehdi Ahmadi fick jobb som urmakare och kunde försörja familjen medan sönerna Hesam, 25 och Sina, 15, gick i skolan. 

Men för tio dagar sedan kom beslutet från Migrationsverket om att utvisa hela familjen - på grund av att Mehdi i fem månader tjänat 180 kronor under minimilönen som kollektivavtalet kräver. Totalt handlar om 900 kronor, rapporterar P4 Uppland som först skrev om beslutet. 

– Vi har verkligen mått dåligt sedan det här hände. Vi har bott här i fyra år, jag har fått en identitet här. Det är verkligen som ett sorgligt skämt att skicka ut en hel familj på grund av 900 kronor, säger Hesam Ahmadi. 

Hesam har flickvän i Sverige och planerar att börja studera på universitet till våren, antingen maskinteknik eller teknisk fysik. 

– Vi har inget kvar i Iran. Vi lämnade allt för ett nytt liv här. Sverige är mitt hemland, säger Hesam Ahmadi. 

Migrationsverket: "Kan tyckas fyrkantigt"

Det var när Migrationsverket i mars i år skulle förnya Mehdis arbetstillstånd som det uppdagades att han förra året haft 19 500 kronor i lön i stället för 19 680 kronor som är minimilönen enligt kollektivavtalet, rapporterar P4 Uppland. 

För ett arbetstillstånd krävs att man har en lön som man kan försörja sig på och en lön och villkor som är i nivå med kollektivavtalet. Arbetstillståndet är i sin tur grund för ett uppehållstillstånd. Efter två år får man ansöka om förlängning och då prövar Migrationsverket om villkoren varit uppfyllda under den föregående tillståndsperioden. 

– Om till exempel lönen har varit lägre under den första tillståndsperioden har man inte uppfyllt villkoren. Då får man avslag på arbetstillståndet. Eftersom arbetstillståndet är grunden för tillståndet att vara i Sverige får man heller inte vara i Sverige, säger Johan Arvidsson Wemmert som är enhetschef på Migrationsverket.

Enligt Migrationsverket är det arbetsgivarens ansvar att betala ut rätt lön, men trots det är det i det här fallet familjen Ahmadi som drabbas. 

– Det är trist, men det är just för att arbetstillståndet är grunden för vistelsen i Sverige, säger Johan Arvidsson Wemmert.

Spelar det inte någon roll hur stor eller liten summa det handlar om? 

– Det kan tyckas fyrkantigt men det finns det inget utrymme för i bedömningen där villkoren ska vara uppfyllda. 

Nu planerar familjen att överklaga beslutet och försöka förklara att en utvisning skulle påverka hela familjen.  Johan Arvidsson Wemmert vill inte gå in på den pågående processen men säger att domstolen kan komma att göra en annan bedömning. 

– Det finns andra grunder som man kan få vara i Sverige på. Vi har skickat brev till familjen och frågat om de har några andra skäl, men det har inte angett några så vi har inte kunnat pröva det. 

Centerpartiet reagerar på beslutet 

Inom Centerpartiet har man reagerat starkt på beslutet att utvisa familjen Ahmadi. 

"Det är orimligt och visar med önskvärd tydlighet att Sveriges fyrkantiga och byråkratiska system behöver förändras", skriver partiledaren Annie Lööf på Twitter

Även Centerparitets arbetsmarknadspolitiska talesperson Annika Qarlsson är starkt kritiskt till beslutet. 

– Det här är ett klockrent exempel på när systemet och byråkratin lägger krokben för människor. Rimligen borde det vara meriterande om man arbetar och bidrar till det gemensamma genom att betala skatt, även om man inte tjänar exakt så mycket som kollektivavtalsnivån, säger Annika Qarlsson i ett uttalande.

Hon menar att det är orimligt att en person som haft inkomst över kollektivavtalsnivå under största delen av sin arbetstid blir de som bestraffas. 

– För mig är det uppenbart att det finns någon typ av systemfel när man utvisar människor som rotat sig i Sverige och kommit in på arbetsmarknaden. Vi borde snarare uppmuntra och underlätta för ännu fler med utländsk bakgrund att arbeta, säger Annika Qarlsson.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.