Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Felaktiga filmerna som sprids om krigets Syrien

Se Expressens krigskorrespondent rapportera från Turkiets offensiv.
ABC News har bett om ursäkt efter ett inslag där man påstod att bilderna kom från kriget i Syrien. Foto: Skärmdump
I själva verket var filmen från ett vapen-event i amerikanska delstaten Kentucky 2017. Foto: Skärmdump
En annan film som fått stor spridning är ett klipp där en kvinna påstås bära på sitt döda barn.
Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs universitet. Foto: FOTOGRAF JOHAN WINGBORG / FOTOGRAF JOHAN WINGBORG GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMM

Från krigets Syrien kommer filmer och bilder som skildrar den allvarliga situationen efter Turkiets offensiv. 

Samtidigt sprids också filmer som i själva verket har sitt ursprung i andra sammanhang. 

– Med sociala medier sprids saker fort och får egna ben, säger Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs universitet.

På måndagen gick den amerikanska nyhetskanalen ABC News ut med en ursäkt efter att ha publicerat en film som påstods visa turkiska bomber över kurdiska civila med våldsamma explosioner och rök i horisonten. 

– Den här filmen uppges visa hur turkisk militär bomar kurdiska civila vid en syrisk gränsstad, sa nyhetsankaret Tom Llamas i inslaget, enligt New York Times. 

Men så var inte fallet. 

Filmen var egentligen från ett vapenevent i den amerikanska delstaten Kentucky 2017.  

Vi tog ner filmen som såg ut att komma från den syriska gränsen och som sändes i ”World News Tonight Sunday” och ”Good morning Ameirca” omedelbart efter att frågor väckts om filmens autencitet. Vi beklagar misstaget”, skriver ABC News i ett uttalande som publicerats på Twitter.

https://twitter.com/ABCWorldNews/status/1183772997771026432

Film på kurdisk kvinna med dotter sprids

På Twitter har ett annat klipp fått stor spridning. I filmen håller en kvinna sitt barn och säger, enligt de engelska undertexterna, förtvivlat: 

– Jag bar på mitt döda barns kropp och flydde. Vad vill han? USA sålde ut oss. De (Turkiet ) mördar oss och våra barn. 

Filmen publicerades först på Kurdistan24 Kurdish, utan undertexter. 

– Kolla på detta. Jag bär på min döda dotters kropp, uppges hon säga i klippet. 

Det finns inget som tyder på att klippet inte är från Syrien. Inte heller att den är filmad efter Turkiets offensiv som nu är inne på sin sjunde dag. 

Däremot har missförstånd rätats ut – då kvinnan använder ett kurdiskt ord för ”död”, som också betyder ”nästan död”. Det skriver journalisten och analytikern, Mutlu Civiroglu, på Twitter. Mutlu Civiroglu, som bevakar Syrien och Turkiet, har fått artiklar publicerade i bland andra brittiska The Guardian. 

Experten: Kan naturligtvis få stora konsekvenser

Marie Grusell är medieforskare vid Göteborgs universitet. 

– Det sprids ofta filmer som inte har med sammanhanget och kontexten att göra. Med sociala medier sprids saker fort och får egna ben, säger hon. 

CNN:s Arwa Damon rapporterar från gränsen mellan Syrien och Turkiet.

– Sen handlar det också om syftet bakom spridningen. I de här fallen är det ett missförstånd, men om det sprids i en större ”kampanjverksamhet” med syfte att sprida propaganda är det mer än farligt, fortsätter hon. 

Marie Grusell menar att dagens medielandskap och konkurrens kan påverka nyhetsarbetet. 

– I dag handlar det mer och mer om ”Breaking News” och att vara först blir viktigare, även om det alltid varit viktigt. Så ibland brister även stora traditionella kanaler med källgranskning, då det är kort om tid och det kan naturligtvis få stora konsekvenser. 

Vad kan det få för konsekvenser?

– Filmer kan användas i propagandasyfte med mål att förvirra och framställa osanningar som sanningar, det vill säga skada tilltron till samhället eller personer och organisationer. Forskning visar att vi minns bilder bättre än text så det kan skapa intryck och känslor som kan vara svåra att ändra om det senare visa sig att bilderna är falska. 

– Förr så var det lättare att avgöra varifrån filmer och bilder kom. Även om det även då kunde bli fel och bilder ar lätta att manipulera. 

Expressens Kassem Hamadé är på plats vid syriska gränsen. Här berättar han om sina upplevelser av striderna i staden Ras al-Ayn.