Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fel att säga att spåret redan är stendött

<p>Gunnar Wall är författare och expert på Palmemordet.</p>Foto: Sven Lindwall

Så kom beskedet: revolvern som testats av Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, tycks inte vara Palmerevolvern.

Troligen inte.

Eller för att vara mer exakt: den utförda analysen ”talar i någon mån för” att det inte är det vapnet som avlossat kulorna från Sveavägen.

Betyder det att Leif GW:s tämligen nya revolverspår redan är stendött?

Det vore fel att säga. Och det säger inte Palmeåklagaren Kerstin Skarp heller. Det hon säger är att ”i nuläget” tycks vapnet sakna betydelse för utredningen. Men hon medger att ny information kan ändra på den bedömningen.

Skarp själv var mycket ordknapp när Expressen TV bad henne utveckla det resonemanget. Men vad det handlar om är rimligtvis att den här sortens test ofta är vanskliga att göra.

I detta fall handlar det framför allt om att kulorna från Sveavägen inte bara bär spår efter mordvapnet utan också efter kontakt med grus och sten. Plus att NFC:s experter helt enkelt inte vet vilken åverkan den undersökta revolvern utsatts för under de senaste trettio åren.

Därför finns det en tveksamhet när kulor och revolver inte tycks passa ihop.


Vad kan då utredarna göra om de vill kolla det här vapnet utöver de tekniska testerna?

Det handlar väsentligen om att spåra dess historia – genom registreringsnumret och genom uppgifter de förhoppningsvis kan få från Leif GW Persson eller från den person som gett honom revolvern.

Vad skulle det kunna ge?

Det är svårt att säga. Kanske inget av värde. Historien om Palmeutredningen är i stor utsträckning en historia om tips och uppgifter som gäller vapen och ammunition – och som alla hittills slagit fel. Det var fallet redan med ”33-åringen” där polisen fäste hopp vid partiklar på hans jacka som antogs komma från mordvapnet. Det fortsatte med ett revolvertips som dök upp som ett centralt inslag i PKK-spåret. Och när Christer Pettersson blev aktuell i utredningen kom mycket att handla just om försöken att knyta honom till det ena eller andra vapnet som cirkulerat i kriminella kretsar.

Inget av dessa tips har hittills lett någonstans.

Kommer GW:s tips att bli ett i raden av misslyckanden?

Det vet vi inte.


Vad vi däremot vet är att Palmeutredningen haft en sorglig benägenhet att köra fast.

Den som vill kan frestas att spekulera över om det vilar en förbannelse över allt som rör dådet på Sveavägen, för så här illa brukar det sannerligen inte gå för mordutredningar i Sverige.

Men kanske är det mer konstruktivt att tänka sig att problemet egentligen handlar om olika systemfel i utredningsmetodiken. Gamla, numera kanske okända, buggar som lett till accepterade men illa underbyggda hypoteser. Och till en – åtminstone hittills - resultatlös utredning.

Och i så fall: ska vi då se GW:s revolvertips som ännu en misslyckad gissning i raden – eller kan det vara en fläkt av sanningen som just svept förbi och som kanske inte kommer att fångas in?

 

Gunnar Wall

Gunnar Wall är författare och expert på Palmemordet