Einár sköts till döds med flera skott i torsdags och kort efter började bilder på honom att spridas. Och det dröjde inte lång tid innan bilderna var vida spridda på sociala medier.
En bild som misstänks visa artistens döda kropp började tidigt spridas och polisen uppmanade att man inte skulle dela den. Det finns också uppgifter som pekar på att filmer togs kort efter mordet.
Polisen har intresserat sig för en film som lades upp kort efter mordet, som Expressen kunnat visa delar ur.
Fejkade bilder
Samtidigt har flera konton startats på sociala medier. Där lovas det att, mot att följa, marknadsföra konton eller betalning få ta del av innehållet på filmer som påstås visa själva mordet. Någon sådan film har dock ej bekräftat visats upp vare sig på stängda eller öppna konton.
Enligt mediestrategen Brit Stakston, som också är vd för utrikesreportagesajten Blank Spot Project, är det många som vill ”vara en del av det” och utger sig därför ha tillgång till filmklipp.
– Jag skulle tro att de Einár-skjuten-kontona som finns, det är ren hittepå. Det är ingen som sitter på det materialet som är inblandad i det här, de förhåller sig inte på det sättet. Om den finns så sprids den i andra sammanhang och används till annat, säger hon.
Även Expressens kriminalreporter Kim Malmgren är skeptiskt till alla som påstår sig ha unikt bildmaterial från mordet – och gör kopplingar till att liknande konto påstod sig ha bilder som visade brutala scener när Einár kidnappades förra året.
– Inget talar för att filmerna nånsin fanns. Eller att det de påstods visa hade hänt. Det fanns inget spår av dem på Encrochat, där allt senare låg öppet att se, säger han.
”Fabricera närvaro”
Det har också visat sig att en del av bilderna som sprids är fejkade. Bara timmar efter mordet lades en skärmdump upp på Youtube som visade en övervakningsbild där en man höll upp en pistol. Men det går lätt att spåra att den bilden kommer från en skottlossning i Melbourne, Australien.
– Det är ett av de sätten man använder i de digitala kanalerna i dag, att fabricera närvaro och att man har den här bilden, säger Stakston.
– Man ska ta ansvar själv att inte göda ett sånt flöde genom att skicka vidare bilder.
Efter Expressens publicering har ett av kontona som påstått sig ha en film på mordet lagt upp att det inte finns någon film, och påstår att inget har skickats till någon. Därefter raderades kontot.
Mårten Schulz, juridikprofessor, kommenterar spridandet av de falska bilderna ur ett juridiskt perspektiv i en krönika i Svenska Dagbladet.
”En fråga som har återkommit är varför inte någon, till exempel polisen, ser till att dessa bilder tas ned. Svaret är att det inte finns några juridiska verktyg för att ingripa.”
Han motiverar det med att skyddet för yttrandefrihet i Sverige är bland de starkaste i världen – men att det trots det finns inskränkningar.
” Man får inte använda sin yttrandefrihet till att beställa ett mord, eller till att hota eller till att lura till sig pengar. Men det är många gånger tillåtet att sprida även skadliga eller kränkande bilder”, skriver han i SvD.
