Allt färre barn föds med Downs syndrom. (OBS, bilden är en genrebild) Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK
Allt färre barn föds med Downs syndrom. (OBS, bilden är en genrebild) Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

Färre barn föds med Downs syndrom visar ny statistik

Publicerad

Allt färre barn föds med Downs syndrom. 

Sedan tio år tillbaka föds mellan 200 och 300 med kromosomavvikelser – nu är antalet nere i 160.

– Fler arborteras nu jämfört med senaste åren, säger Karin Källén, professor i  reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet till SVT Nyheter.  

Karin Källén har på uppdrag av Socialstyrelsen följt utvecklingen av fosterskador och kromosomavvikelser, och hon är förvånad över resultatet.

Under de senate tio åren har antalet födda med kromosomavikelser legat mellan 200 och 300 per år. 

Men sedan 2014 har antalet gått ner kraftigt och nu föds det omkring 160 barn per år med kromosomavikelser, varav Downs syndrom är de vanligaste.

"Jag trodde nog att det skulle se ut som förut" 

– Jag trodde nog att det skulle se ut som förut, eftersom det legat på en stadig nivå, säger Karin Källén till SVT Nyheter.

Enligt SVT föder kvinnor barn i högre ålder än tidigare, vilket borde göra att antalet barn med Downs syndrom ökar.

Men i stället har det blivit tvärtom.

Karin Källén menar att svaret ligger i en ökad tillgång på fosterdiagnostik.

– Fler aborteras nu jämfört med de senaste åren, säger Källen till SVT Nyheter. 

Tillgången till fosterdiagnostik ser olika ut, beroende på i vilken del av landet du bor.

I vissa delar får alla gravida tillgång till KUB-eller NIPT-test, som är två olika sätt att undersöka om ett foster kan drabbas av en kromosomavvikelse.

Men i andra delar av landet får endast gravida kvinnor över 35 samma möjlighet. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag