Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Familjernas rop på hjälp: Tvinga oss inte att flytta

Hoppet för skolan blev stort när ett antal flyktingfamiljer 2015 kom till Dikanäs med sammanlagt 30 barn. 13 av dem kom till skolan. Hela samhället hälsade dem välkomna med öppna armar.
Flera familjer som nu oroar sig för barnens utbildning är renägande samer.
Jasper Bergström tänker flytta med familjen om skolan läggs ner.
Foto: Lotta Gröning
Lotta Bergström driver tillsammans med sin man Jasper en krog i Dikanäs.
Foto: Lotta Gröning
Emelie Israelsson startade konditori Kaffekoppen för två veckor sedan. Hennes man Petter driver bensinstation och de har två barn som börjar skolan till hösten och ett barn i förskolan. ”Lägger skolan ner kan inte vi bo kvar”, säger Emelie Israelsson.

DIKANÄS. Här riskerar skolan att läggas ned – och barnen kan komma att behöva åka buss i timmar för att få undervisning. 

– Jag flyttade själv hit för att mitt barn skulle kunna gå till skolan utan att vara rädd för Essingeleden eller något annat jobbigt, säger Dikanäsbon Åsa Össbo. 

Det här är en berättelse om en by som kämpar mot politiska beslut som kan avfolka en bygd som bär sig själv. 

Jag är på väg till Dikanäs – eller Gäjka som den heter på samiska – i en av de två fjälldalarna som finns i Vilhelmina kommun. 

Där är man inte beroende av bidrag. Kittelfjäll är en populär skidort och där investeras det just nu i fjällstugor, i restauranger och det finns planer på ett köpcentrum. Ishockeybröderna Sedin bygger var sin stuga och kocken Jasper Bergström som headhuntats från Åre driver nu en häftig krog med sin fru Lotta. 

Investeringarna är så stora i Kittelfjäll att Vilhelminaborna säger att det nästan är omöjligt att få tag i en elektriker eller snickare – alla är i fjälldalen. 

När jag sitter i bilen de nästan tio milen upp mot Dikanäs känns det som att åka forsränning. Vägen är guppig, jag kastas hit och dit och upp och ner och funderar över politikerna i Vilhelmina kommun. Det är Socialdemokraterna och Centern som styr nu och de har planer på att lägga ner skolan och låta barnen åka buss till Vilhelmina. 

Massdöd av småskolor

Egentligen är hotet inget nytt, i 30 år har politikerna talat om nedläggning, men i år är planerna mer detaljerade. Troligen börjar man med högstadieeleverna och sedan ska förskoleklass till sexan följa. Vilhelmina är en fattig kommun där Socialdemokraterna styrt i lång tid. Nu har de fått draghjälp av Centern i sin centraliseringspolitik. 

Makten lokalt följer partiernas centrala direktiv. Skolverkets nya riktlinje är att skolorna nu ska ha minst 500 elever för att klara segregationen. Därför pågår en massdöd av småskolor runtom i landet. Vilhelmina lade ner två skolor i våras och nu kan Dikanäs stå på tur.

Lotta Gröning på plats vid skolan i Dikanäs, som trots ortens välmående riskerar att läggas ned.

I Dikanäs sitter drygt 15 personer och väntar på oss vid kaféet Kaffekoppen. Det är bybor i alla åldrar, entreprenörer och företagare, renskötande samer och representanter för byns olika föreningar. Det är inga slagna hjältar vi möter, de är människor som står för kampvilja, hopp och som inte minst driver utvecklingen i fjälldalen. Många av dem har 200 års kamp för överlevnad i sina släktled.

Eva Ekenbro Hellsén berättar att de i skolan räknade efter hur många barn som kom från företagarfamiljer.

– Det var alla utom två och det vara våra barn. Jag jobbar som kock på äldreboendet och min man är heltidsanställd för att sköta pisterna. Men vi har ett hemman, säger Eva och skrattar.

”Nedläggningshoten haglar ständigt över oss”

Kristin Söderberg är före detta rektor och hon och hennes kollega i Saxnäs – som ligger i den andra fjälldalen – hoppade av sina jobb på grund av att de inte ville vara delaktiga att lägga ner skolor i fjälldalarna. 

– Jag tror kommunen har en dold agenda och vi har inte chans att få barnfamiljer att flytta hit så länge nedläggningshoten ständigt haglar över oss, säger hon. 

Skolan har nu endast 13 elever. Men på förskolan finns 13 barn till, så generationsväxlingen finns där. 

Åsa Össbo är forskare och flyttade till Dikanäs för att skolan var så attraktiv. 

– Jag flyttade själv hit för att mitt barn skulle kunna gå till skolan utan att vara rädd för Essingeleden eller något annat jobbigt. 

Åsa Össbo flyttade till Dikanäs för skolans skull.
Foto: Privat
Kristin Söderberg lämnade sitt jobb som rektor för att hon inte ville vara en del av nedstängningarna.
Foto: Privat
Åsa Löfström tvingades gå på elevhem i Vilhelmina när hon var barn. Nu är hon rädd att barnen som i dag går i Dikanäs-skolan måste göra samma sak.
Foto: Privat

Men att bussa barnen i flera timmar eller sätta dem på elevhem i Vilhelmina är otänkbart för flera av föräldrarna.

Margret Viklund Fjellström är en av de 25 företagare i Dikanäs som är renägande samer. 

– Jag har valt att ha mina barn i Dikanäs på grund att det finns en bra samisk utbildning och utbildade lärare. Det går inte att få överallt. Jag kommer från en renskötarfamilj och för att få en samisk utbildning fanns ingen annan möjlighet för mina föräldrar än att skicka bort mig när jag var sex år gammal, säger Margret Viklund Fjellström.

Flera av ortborna har upplevt att precis som Margaret bli bortskickade som barn. Åsa Löfström berättar att hon var 12 år när hon tvingades flytta till ett elevhem i Vilhelmina för att gå i realskolan. 

– Jag mår dåligt av det än i dag, säger hon, och det var ändå 1955 det hände.

Hoppet för skolan tändes med migrationen 

Skolan i Dikanäs har alltid varit högpresterande och haft utbildade lärare. Elever som gått ut högstadiet upplever första året på gymnasiet som en räkmacka, de har redan lärt sig det mesta. Förskolan beskrivs som unik. 

– Barnen lär sig att läsa och skriva i förskolan och vi brukar fundera över vad de egentligen ska lära sig första året i skolan, säger Malin Lundqvist, förälder och företagare.

Därtill är förskolebarnen i direkt närhet till äldreboendet. Det är bara en glasvägg som skiljer. Barnen och de äldre får vara tillsammans och blir kompisar. 

Malin Lundqvist, här med sina barn och förskolläraren Leila Paulsson. Barnens skola i Dikanäs har alltid varit framgångsrik – nu kan den läggas ner.

Hoppet för skolan blev stort när ett antal flyktingfamiljer 2015 kom till Dikanäs med sammanlagt 30 barn. 13 av dem kom till skolan. Hela samhället hälsade dem välkomna med öppna armar. De började umgås, äta och fika tillsammans. 

– Byaföreningen såg till att barnen fick cyklar, att de fick tv-apparater och föreningen köpte även in konsoler så att barnen kunde se alla barnprogram. På julafton fick de träffa tomten och alla fick julklappar.

– Migrationsverket såg till att de fick varsin stol, ett bord och sängar samt plasttallrikar och bestick och en gryta. Men i de stora familjerna räckte sängarna inte till, säger Harriet Paulsson, som är aktiv i byaföreningen. 

Tord Frid var den som fixade allt från cyklar till att vara tomte. 

– Vi gjorde vad vi kunde, för många familjer var det deras första egna boende, de kom direkt från flyktingläger. De behövde mycket stöd eftersom Migrationsverket ansåg sig ha fullgjort sitt uppdrag när de ordnat boende och möbler, säger han.

Familjerna bussades bort och möblerna brändes

Det skulle kunna ha blivit en fantastisk historia, men när integrationen fungerade som bäst kom beskedet mitt i läsåret – familjerna skulle flytta. På bara några dagar i december 2018 bussades de bort från Dikanäs ner till Jörn.

– Integration eller barnperspektiv finns inte på Migrationsmyndighetens schema. I Jörn fick de sova på madrasser och det tog dessutom tid innan barnen fick börja skolan, säger Kristin Söderberg. 

När familjerna hade tagit bussen bort kom Migrationsverket tillbaka och tömde lägenheterna.

– Först lämnade de möblerna på återvinningen, men jag tyckte det var synd att kasta så fina möbler så jag tog hand om någon bordsskiva och stålställning. Men Migrationsverket kom tillbaka och när det såg att det fattades ett bord slog de sönder alla möbler, säger Tord Frid.

När de nyanlända familjerna precis etablerat sig i orten bussades de bort igen. Deras möbler brändes.
Foto: Lotta Gröning

Han säger att han hörde att personal på Migrationsverket pratade om hygienskäl, risk för löss, men konstaterar att madrasserna var inplastade och att löss inte fastnar på trä och stål. 

Ortsborna vill ha lugn och ro och att kommunen låter skolan vara kvar. De kräver inga pengar, de som är i byn är entreprenörer och nybyggare och egenföretagare och de försörjer sig själva. 

”Man skapar sig ett arbete”

Som Stefan Lundins och Johanna Lindvalls företag – de ordnar kurser om lavinvett och gör prognoser om lavinfara för Naturvårdsverket. Eller som Malin Lundqvist och hennes man som har en handelsbod som säljer allt från isolering till presentartiklar. 

– Alla som kommer hit får någonting att göra. Man skapar sig ett arbete, men man måste vara mångsysslare och det gäller att ha den rätta drivkraften inom sig, säger Malin Lundqvist.

Lägger kommunen ner skolan så flyttar många av barnfamiljerna. Alla barnfamiljer har reträttorter och det blir inte inom kommunen. 

En familj med tre barn har redan flyttat till Norge.

Margret Viklund Fjällström flyttar tillbaka till Västernorrland med sin familj.

Lotta och Jasper Bergström flyttar med sina barn.

Mattias Ekenbro och Eva Ekenbro Helsén drar till Gotland där båda har jobberbjudande.

Kommunalrådet Annika Andersson (C) säger att det inte finns något beslut om nedläggning av Dikanäs skola. 

– Däremot har vi gjort ett antal beredningar där vi får svar på frågor som nämnden sedan kan ta ställning utifrån. Jag erkänner att vi hade kunnat ha en bättre kontakt med dikanäsborna. De har inte alls fått vara delaktiga, säger Annika Andersson.

Till sin hjälp har kommunen anlitat regionens strateg Tobias Thomson. Han säger till SVT att helheten ska illustreras och att det har kommit en ny lagstiftning på skolområdet så det blir svårt att fortsätta driva små skolor. 

Se även: Bengtsfors – en av många kommuner i Sverige som går med förlust

Expressens Johanna Karlsson har varit i Bengtsfors, en av många kommuner i Sverige som går med förlust.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.