Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Familjerna som bor granne med vargen

Håkan och Åsa Skölds karelska björnhund Krutov dödades av vargen. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Expressens Hanna Jakobsson och Anna-Karin Nilsson åkte till Edsbyn. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

OVANÅKER. Håkan har bara halsbandet kvar efter hunden Krutov. Terese vill ha stängsel runt dotterns förskola. Och i Munkfors attackerade en varg familjens hund, mitt framför pappan och hans femårige son.

Ett allvarligt hot mot människors möjlighet att bo utanför städerna, eller uppblåst skrämselpropaganda?

På måndag börjar licensjakten på 24 djur. Räkna med bråk.

Karelske björnhunden Nalle drar i husses koppel, han glider på glansisen.

Efter det som hände fjärde advent vägrar lantbrukaren Håkan Sköld släppa hunden lös.

Med sig hade han de två jakthundarna, den yngre Krutov och senioren Nalle. Jaktlaget fällde en älgkalv och de tog sikte på kon.

Håkan och Åsa Skölds karelska björnhundar Nalle till vänster och Krutov till höger, togs bara några timmar innan Krutov attackerades av varg i Blybergsreviret, Gävleborg, i samband med älgjakt helgen före jul. Foto: Privat

Plötsligt tappade Håkan kontakten med unghundens GPS-halsband. Till slut lyckades han pejla ut hunden på ett litet hygge.

– Då anade jag, säger han men övermannas av minnesbilderna och lämnar köket en stund för att samla sig.

Det var en otäck syn: en ränna av blod i snön och sen hundhalsbandet. Hunden var uppäten från halsen och ner.

– Man kände en väldig tomhet, säger han.

Lantbrukarna och jägarna Håkan och Åsa Sköld vill inte släppa hunden Nalle efter att fyraåringen Krutov attackerades av varg helgen före jul. Jägaren Stefan Jonsson (till höger) miste sin och familjens hund Freja på samma sätt i höstas.Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

”Hunden är en familjemedlem”

Jägarvännen och ordermottagaren Stefan Jonsson sitter bredvid. Hans jämthund Freja attackerades första dagen på älgjakten i oktober.

På morgonen hade han försäkrat 12-åriga dottern om att det inte fanns varg där han skulle släppa hunden. Det var tungt att lämna beskedet till flickan.

– Många tror att vi jägare är hårdhudade utan känslor som har hunden i en hundgård och sen åker med hunden till skogen som ett verktyg. Men det är en familjemedlem.

De visar mobilbilder på söndertrasade hundkroppar – Krutovs och Frejas. Inälvorna är utdragna, Frejas käkar vidöppna.

Motiven ter sig makabra i familjen Skölds julpyntade kök.

20 hundar dödades 2015

Enligt länsstyrelsen har tre hundar dött i vargattacker i eller kring Blyberget, ett nyetablerat revir, i Gävleborgs län sedan oktober.

Med hjälp av DNA-tester har man kopplat två av händelserna till revirets vargar.

Det rör sig om cirka sex individer av Sveriges totalt cirka 340 vargar enligt 2015/2016 års inventering.

Under 2015 dödades totalt 20 hundar och 10 skadades av varg i Sverige, enligt siffror från Viltskadecenter och Rovdjursforum.

Vargen attackerade nära huset

30 mil från Ovanåker, i värmländska Munkfors, är ämnet mer laddat.

En pappa, hans femårige son och familjens hund mötte också vargen den där helgen innan jul, 100 meter från hemmet. Plötsligt såg han tiken 30-50 meter bort, liggande på marken med en varg över sig.

Cirka 100 meter från huset attackerades familjens border collie av en varg helgen före jul. Länsstyrelsen konstaterar att vargspår finns på platsen och slem från angriparen ska nu analyseras.Foto: Privat

Hundägaren skrek och vargkäkarna släppte taget. När hunden sprang mot husse följde vargen efter. Han gjorde sig farlig med det han hade till hands, viftande armar och nya skrik.

Border collien klarade sig undan med en bitskada. Femåringen vill inte längre gå till skogen. Och för pappan har oron tagit över.

– Jag släpper inte ögonen från grabben när vi är ute. Vi har en dotter som är två, vargen skulle kunna ta tag i henne och springa i väg.

Tiken klarade sig undan med ett tre centimeter djupt bitsår och ett veterinärbesök.Foto: Privat

Han får höra att han borde ha haft hunden kopplad när de är i skogen, vargens hem. Hundägaren, som vill vara anonym, välkomnar domstolens besked om att jakten blir av. Han har hört om andra som drabbats hårt när de pratat öppet.

– Mordhot och sönderslagna bilar.

Här, bara omkring hundra meter från huset, attackerade vargen.Foto: Privat

Rädslan för rovdjuret går långt tillbaka. Till en tid då vargen pekades ut som ett hot mot människor och en konkurrent om maten.

Att vilda vargar i Sverige i dag skulle ge sig på människor är inte sannolikt, även om det förekommer i andra delar av världen, enligt Inga Ängsteg, verksamhetsansvarig för Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det enda nutida svenska fallet då en varg dödat en människa är på Kolmårdens djurpark 2012 då en djurskötare miste livet efter att ha varit ensam i varghägnet med tama vargar.

”Inga gosedjur”

Inga Ängsteg anser att jakt är nödvändig för att djuret ska behålla sin respekt för människan.

– De är absolut inga gosedjur.

Fram till mitten på 60-talet var det skottpengar på djuret. Men vargen höll på att försvinna och fridlystes 1966. Inte förrän på 1980-talet återetablerades djuret för att öka successivt.

I dag finns varg i Mellansverige, som tätast i Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands och delar av Västra Götalands län.

Vargen sprider sig i landet.Foto: Jan Fleischmann

År 2009 röstade riskdagen, förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ja till licensjakt för att hålla stammen nere.

Sen 2010 har 108 vargar fällts under licensjakt och 84 genom skyddsjakt för att skydda tamdjur efter inträffade vargangrepp.

Under samma period har 38 vargar skjutits av djurägare eller djurskötare i samband med pågående attacker på tamdjur, enligt Naturvårdsverket.

Samtidigt beror omkring hälften av antalet döda vargar på tjuvjakt, visar siffror från myndigheten.

Vill flytta besluten från Stockholm

Bland kommunpolitikerna i Ovanåker råder enighet: viss jakt bör tillåtas och makten måste komma närmare.

Vice kommunstyrelseordförande Håkan Englund, S, saknar förståelse hos de som bestämmer.

– Som liten glesbygdskommun med varg nära inpå känner vi att de som beslutar inte har närheten till frågan. Då blir det ett annat sätt att se på det.

Kommunstyrelsens vice ordförande Håkan Englund, S, anser att de som påverkas av vargen befinner sig långt ifrån besluten. "Man måste ta människors oro på allvar".Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Beslutskedjan om vargjakt är lång och krånglig. Beslut fattas, överklagas och jakt ställs in.

En utgångspunkt är att antalet vargar inte får understiga 270, men enligt det senaste vetenskapliga underlaget är siffran snarare 300, enligt Naturvårdsverket.

Myndigheten har delegerat till länsstyrelserna att fatta beslut om jakten in varje län – inom de ramar som fastlås av regering och riksdag samt EU som styr kriterierna för vargjakt.

Syftet, enligt myndigheten, är att besluten ska fattas närmare de som är berörda.

Gunilla Skotnicka på Naturvårdsverket beskriver vargpolitiken som en balansgång mellan en gynnsam bevarandestatus, och en hälsosam vargstam som inte får försvåra tamdjurshållning eller för de omkringlevande.

– Man försöker balansera det här men visst är det svårt, säger hon.

Jakten börjar 2 januari

I Gävleborg enades man i september att skjuta sex vargar i länet under 2017. Ett beslut som överklagades av en rad organisationer först till Förvaltningsrätten i Luleå, sen till kammarrätten i Sundsvall.

Dagen innan julafton kom domen: ja till licensjakt.

2017 års vargjakt var planerad att börja 2 januari. Men inte förrän dagen före nyårsafton kom Högsta Förvaltningsdomstolens slutliga besked: också ett ja. Då hade rätten prövat 2016 års jakt i Värmland samt en miljöorganisations krav på att stoppa nästa års jakt.

Fyra län tillåts från 2 januari att jaga totalt 24 vargar i Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro. Domen innebär, enligt Länsstyrelsen i Gävleborg, att sex vargar fälls i Blybergsreviret under 2017.

– Vargstammen är ganska liten, väldigt inavlad, och alltför isolerad. Då bör man vara försiktig med jakt, säger Rovdjursföreningens ordförande Torbjörn Nilsson.

Han tycker att de som har intresse av att minska antalet vargar bedriver skrämselpropaganda för att andra ska bli rädda.

”Finns ett hat mot varg”

Anders Ekholm på Naturskyddsföreningen i Gävleborg beklagar hundattackerna men anser att ägarna tar en medveten risk när de ger sig in i ett revir.

– Min uppfattning är att det finns ett hat mot varg. Det hänger samman dels med hundangreppen men också konkurrensen om det jaktbara viltet.

Håkan och Åsa Sköld hundvalp Raja.Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Ett vargrevir äter omkring 120 älgar varje år, mest kalvar.

Anders Ekholm sätter sitt hopp till EU-kommissionen.

EU har under flera år kritiserat den svenska licensjakten på varg. Jakten ifrågasätts i relation till storleken och kvaliteten på vargstammen. Nästa steg är att dra Sverige inför rätta – något som kan resultera i höga böter.

Beslutsbyråkratin skyller han på att riksdag och regering är svaga i en känslig fråga.

– Det är politiskt hett stoff. Det är fackeltåg och demonstrationer, säger han.

Men hur blev 340 djur en så het politisk potatis?

Vargdebatten betraktas ofta betraktas som en symbolfråga för något större: en uppdelning i vi och dom, stad och land.

– Den politik som förs är egentligen en våldtäkt på landsbygden, säger Stefan Jonsson, han som miste hunden Freja i höstas.

Och den skär rakt igenom regeringen, mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet: en levande landsbygd står mot artbevarandet och rädslan för att reta upp EU.

”Den politik som förs är egentligen en våldtäkt på landsbygden, säger Stefan Jonsson”Foto: Josef Pittner / © 2015 JOSEF PITTNER PHOTOGRAPHY

För snart ett år sen blottades sprickan i samband med ett domstolsbeslut om licensjakt. Landsbygdsministern, Sven-Erik Buchts statssekreterare välkomnade beskedet medan Romson hänvisade till EU:s invändningar.

Och inte heller kunde de enas om vargen var utrotningshotad eller inte.

Konflikten synliggjordes redan när regeringen precis hade tillträtt. Landsbygdsministern pläderade för licensjakten, landsbygdsbornas oro skulle tas på allvar. Men Romson ställde sig på vargens sida – Sverige ska följa internationella åtaganden.

Fortfarande, efter halva mandatperioden famlar båda sidor i debatten efter någon som sätter ner foten.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.