Allt är förstört. Familjen Ntaiz äter middag i sitt sönderbombade vardagsrum. Hela deras stadsdel al-Tofah i östra Gaza har förstörts av israeliska bomber. Foto: Christoffer HjalmarssonAllt är förstört. Familjen Ntaiz äter middag i sitt sönderbombade vardagsrum. Hela deras stadsdel al-Tofah i östra Gaza har förstörts av israeliska bomber. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Allt är förstört. Familjen Ntaiz äter middag i sitt sönderbombade vardagsrum. Hela deras stadsdel al-Tofah i östra Gaza har förstörts av israeliska bomber. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Shaaban Ntaiz gestikulerar uppgivet när han och kusinen Said Ntaiz (till höger) berättar om familjens förstörda hem. Foto: Christoffer HjalmarssonShaaban Ntaiz gestikulerar uppgivet när han och kusinen Said Ntaiz (till höger) berättar om familjens förstörda hem. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Shaaban Ntaiz gestikulerar uppgivet när han och kusinen Said Ntaiz (till höger) berättar om familjens förstörda hem. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Dottern Aya, 12. Foto: Christoffer HjalmarssonDottern Aya, 12. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Dottern Aya, 12. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Förstört bostadsområde i Gaza. Foto: Christoffer HjalmarssonFörstört bostadsområde i Gaza. Foto: Christoffer Hjalmarsson
Förstört bostadsområde i Gaza. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Familjen äter middag i ruinerna efter sitt hus

Publicerad

GAZA. Det är deras vardagsrum.

De sitter i sitt sönderbombade hem och äter ris och kyckling som de fått i nödhjälp.

- Jag betalar av skulder på mitt hus som jag byggde. Det är bara ruiner kvar, säger Said Ntaiz.

Raghad, 4, hittar sin nallebjörn i bråten, plockar upp den och ler. Hon är glad över att den har klarat sig från de israeliska bomberna som förstörde hela stadsdelen al-Tofah i östra Gaza.

Här bodde Raghad med sin pappa Shaaban Ntaiz, systern Aya, 12, och övriga familjen. Pappas kusin Said Ntaiz med sönerna Omar, 10, och Yousef, 12, bodde i huset bredvid. En bit bort bodde en kusin till. Till höger en annan kusin. Till vänster och några meter bort bodde andra familjemedlemmar. Det är så familjer bor och lever i Gaza.

Det förklarar varför 60 utvidgade familjer nu är utraderade från folkbokföringen. Det är 60 familjer som bodde precis som familjen Ntaiz och utgör största delen av de 1 900 människor som dödats i kriget, enligt hälsodepartementet i Gaza.

Ris och kyckling från välgörare

På världens mest tätbefolkade område - där cirka 1,8 miljoner människor lever på en yta av 362 kvadratkilometer - lever många familjer kollektivt.

- Vi samlar in burkar och metall. Det är vårt jobb. Vi hade var sin tuktuk som vi använde som transportmedel. Titta där borta. De ligger begravda i ruinerna, säger Shaaban Ntaiz och pekar mot det som en gång i tiden var garage under huset.

Nu har den stora familjen förlorat både sina hem och inkomstkällan. Dessutom är de splittrade på olika FN-skolor.

Said, Shaaban och några av deras barn sitter i ruinerna och äter ris och kyckling som de har fått av välgörare. Utan hjälp skulle de gå hungriga. De sörjer tre familjemedlemmar som har dödats i kriget men även allt det andra som de har förlorat.

Tredje kriget på sju år

Det är tredje kriget som familjen Ntaiz och Gazaborna drabbas av på sju år. Det är det svåraste kriget också. Israeliska armén agerade i "mörkret". Arméns ögon på fältet är få och bekämpas hårt. De spioner som upptäcks avrättas på plats.

Även de palestinska beväpnade grupperna är bättre utrustade och tränade. På en månad har israeliska armén förlorat cirka 70 soldater och fått över 1 000 skadade. Det är siffror som Hamas tvivlar på. Hamas uppger att de har dödat minst 140 soldater. Hur många Hamas har förlorat är inte färdigställt än. Enligt hälsodepartementet i Gaza har cirka 1 900 människor dödats och över 9 000 skadats. Cirka 80 procent är civila, enligt FN.

- All förstörelse du ser här är bara hämnd på civila. Israel hämnas på civila när det inte kan komma åt motståndsmännen. Nu är de i Kairo och vill förhandla om vapenvila. Varför vill de göra det när FN-resolutionen 242 från 1967 kräver att Israel lämnar ockuperade områden, säger Shaaban.

Misstron mot Israel känner inga gränser i Gaza. Trots att Israel har skickat en delegation till Kairo för att förhandla om vapenvila tror många av dem jag har träffat att Israel gör allt för att vinna tid.

- Allt är ett spel. Vi är fattiga och obildade men vi förstår Israel väl. Före Osloavtalet fanns det få bosättningar och kanske 20 000 bosättare. Åk till Jerusalem och Västbanken. Antalet bosättare i dag är 600 000. De vill inte ha fred. De vill vinna tid för att krossa oss totalt, säger Said.

Sista dagen på vapenvilan

Israels huvudkrav i Kairoförhandlingarna är en avväpning av Gaza. Ingen i Gaza tror att det är realistiskt. I dag arrangerar Hamas massdemonstrationer i hela Gaza till stöd för den palestinska delegationen i Kairo. I dag är sista dagen för vapenvilan. Folk hoppas att den förlängs och leder till konkret resultat.

- Efter allt vi har offrat måste det leda till att blockaden försvinner, säger Said.

- Vi är splittrade på olika platser nu. Jag funderar på att resa ett tält här på ruinerna så att familjen kan samlas igen, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag