Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Nobelpriset i fysik 2022 tilldelas Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger

Hör motiveringen bakom det prestigefyllda priset
Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger tilldelas Nobelpriset i fysik 2022.
Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Franske Alain Aspect.
Foto: PETER KLAUNZER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Österrikiske Anton Zeilinger.
Foto: LILLI STRAUSS / AP TT NYHETSBYRÅN

Fysikpriset går till en trio – igen. 

Franska Alain Aspect, amerikanska John F Clauser och österrikiska Anton Zeilinger tilldelas Nobelpriset i fysik 2022 för upptäckter om kvantmekanikens kraft. 

”Med sina resultat har de berett vägen för ny teknologi byggd på kvantinformation”, skriver Kungliga Vetenskapsakademin.

Kungliga vetenskapsakademin lyfter det stora forskningsfält som rör kvantdatorer, kvantnätverk och avlyssningssäker kvantkrypterad kommunikation.

”Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger har var och en gjort banbrytande experiment med sammanflätade kvanttillstånd, där två partiklar hör ihop i en enhet även när de är separerade. Med sina resultat har de berett vägen för ny teknologi byggd på kvantinformation”, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i ett pressmeddelande.

– På senare år har det blivit alltmer tydligt att en ny typ av kvantteknologi håller på att växa fram. Vi ser nu att pristagarnas arbete med sammanflätade tillstånd är viktigt även bortom de fundamentala frågorna om hur kvantmekaniken ska tolkas, säger Anders Irbäck, ordförande i Nobelkommittén för fysik i ett uttalande.

Kvantmekanikens effekter

Genom sina experiment har årets pristagare banat väg för en revolution inom kvantteknologin som pågår i dag, skriver KVA i en populärvetenskaplig sammanfattning.


Det forskas just nu intensivt för att kunna använda de speciella egenskaperna hos enskilda partikelsystem, till exempel för att konstruera kvantdatorer eller skapa krypterad och avlyssningssäker kommunikation.


Många sådana tillämpningar bygger på att kvantmekaniken tillåter flera partiklar att vara i vad som kallas ett ”sammanflätat tillstånd”. Det handlar om att partiklarna är i ett gemensamt tillstånd även om de befinner sig långt ifrån varandra, och har varit en av de mest omdiskuterade aspekterna av kvantmekaniken, skriver KVA.


Årets tre pristagare i fysik har utforskat sådana sammanflätade kvanttillstånd, som öppnar möjligheter för helt nya sätt att både lagra, överföra och bearbeta information, enligt KVA.

Källa: TT

Fick besked av TT

I USA är klockan 2.54 på morgonen när TT når John Clauser på telefon. Han hade då ännu inte fått besked om att han fått Nobelpris.

– Hahaha! Jag är väldigt glad, svarar han när han fått beskedet av TT.

Han har tidigare varit nominerad till priset men inte trott att han skulle få det. På frågan vad han ska göra med pengarna svarar han:

– Jag ska väl lägga dem på sparkontot. Men jag har inte bestämt mig än eftersom jag inte var förberedd på det här, säger han till TT. 

Anton Zeilinger fick informationen ungefär en timme innan Kungliga Vetenskapsakademin tillkännagav årets pristagare.

– Jag blev väldigt överraskad. Tack så mycket, säger Zeilinger på telefon under presskonferensen. 

https://twitter.com/vetenskapsakad/status/1577216997871738881

Andra förhandsfavoriter

Analysföretaget Clarivate, som tippat pristagare sen 2002, lyfte på förhand japanska Takashi Taniguchi och Kenji Watanabe som möjliga kandidaterna att tilldelas årets fysikpris. 

De har genom att fabricera kristaller av så kallad bornitrid, lagt grunden för en revolution i studierna av extremt tunna, tvådimensionella, material med endast ett fåtal lager av atomer, skriver TT. Det kan användas till att leda el eller värme.

En annan favorit var den tyska fysikern Immanuel Bloch, enligt Clarivate. Han har utfört uppmärksammade studier inom kvantfysiken, bland annat genom experiment med superkalla atomiska och molekylära gaser, enligt TT.

2021: Tre delade på priset

Även förra året delade en trio priset. Då tilldelades Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi 2021 års Nobelpris i fysik för bidrag till förståelsen av komplexa fysikaliska system. 

Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann fick priset för att ha lagt grunden till förståelsen av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna.

Den andra halvan delades ut till Giorgio Paris för att ha upptäckt dolda mönster i oordnade komplexa material.

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik har delats ut vid 115 tillfällen. Antalet pristagare är 218, varav en, John Bardeen, USA, belönades två gånger, 1956 och 1972.

Fysikpriset är det mest mansdominerade av alla pris. Endast fyra kvinnor har tilldelats priset.

Vid några tillfällen delades inget pris ut, åren 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest fysikpristagare: USA 96, Tyskland 28, Storbritannien 25, Frankrike 13.

Källa: Nobelstiftelsen/TT

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.