Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Extra flyktingmöte för att försöka lösa krisen

Förbundskansler Angela Merkel, premiärminister Ahmet Davutoglu och premiärminister Mark Rutte på turkiska ambassaden i Bryssel.
Foto: Bart Maat / Epa / Tt
Den grekiska premiärministern Alexis Tsipras har fortsatt att utlova öppenhet, men kräver även att EU hjälper till.
Foto: Yorgos Karahalis

Turkiet har en centrall roll under måndagens EU-toppmöte.

Under en gemensam lunch ska landets premiärminister träffa EU:s stats- och regeringschefer diskutera hur man gemensamt kan lösa den pågående flyktingkrisen.

Frågan har åter aktualiserats efter att fler av Europas gränser har stängts under 2016.

Den turkiska premiärministern Ahmet Davutoglu är specialinbjuden i samband med det EU toppmöte som under måndagen äger rum i Bryssel.

För trots att Turkiet inte är med i EU spelar landet en central roll i Europas just nu hetaste fråga – flyktingkrisen.

Sedan tidigare har Europa gemensamt beslutat om ett mångmiljardstöd, på närmare 30 miljarder, till Turkiet. Tanken är att pengarna ska hjälpa landet att hantera de miljontals flyktingar som man för närvarande inhyser i åtskilliga läger.

Minskad pressfrihet i Turkiet

Men stödet har inte varit helt okontroversiellt.

Turkiet har under den senaste tiden fått en hel internationell kritik för såväl sina utrikes- som inrikespolitiska ställningstaganden.

Man har dels bidragit till ökade stridigheter i kurdiska områden, både inom och utanför landets gränser. Och på hemmaplan har yttrandefriheten strypts rejält och man placerar sig för närvarande på plats 149 på Reportrar Utan Gränsers lista över länder med bäst, respektive sämst, pressfrihet.

Nu är Europa beroende av Turkiets samarbetsvilja för att man ska ha en chans att hitta lösningar på flyktingkrisen. Sedan tidigare är det känt att en klar majoritet av de miljoner flyktingar som lämnar Mellanöstern för Europa tar vägen via Turkiet.

Under de senaste veckorna har flyktingströmmen lett till att en flaskhals bildats vid gränsen mellan Makedonien och Grekland, efter att flera balkanländer valt att täppa till sina gränser.

Gränskontroller mot Grekland

Just situationen i balkanområdet kommer att diskuteras efter lunchmötet med den turkiska premiärministern.

Den stora pressen ligger framför allt på Grekland - som under fjolåret agerade mottagarland åt mer än 80 procent av alla flyktingar som gjorde resan över Medelhavet. Nu vill EU se att landet klarar av att bevaka sin yttre gräns mot Turkiet. I andra fall kan det bli aktuellt med flera europeiska gränskontroller mot Grekland.

– Alla länder inom Schengen måste säkra sin gräns. De som inte klarar det måste få stöd, sade statsminister Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd under fredagen.

Den grekiska premiärministern Alexis Tsipras har fortsatt att utlova öppenhet, men kräver även att EU hjälper till i frågan.

– Vi kommer att fortsätta rädda liv och försvara EU:s mänskliga ansikte. Med gränser som stängs för flyktingar och fortsatt flöde till öarna så är det uppenbart att det är bråttom med omfördelningen till andra länder och att den omedelbart måste komma i gång i stor omfattning, säger Alexis Tsipras enligt Reuters.

Bara ett hundratal har omfördelats

Den omfördelning Tsipras talar om handlar om ett tidigare EU-beslut, där man bestämde att 160 000 flyktingar ska omfördelas från Grekland och Italien.

Den omfattande flytten av människor har dock varit svår att omsätta i praktiken, och hittills har endast ett hundratal flyktingar omfördelats på ett sådant sätt.

Klockan 12.30 inleds lunchmötet med Turkiets premiärminister, och under eftermiddagen ska sedan den grekiska frågan avhandlas.

Och att frågorna på det extrainsatta toppmötet är akuta råder det inga tvivel kring.

– Turkiet måste göra mer. Vi ser dessvärre ett ökat antal flyktingar från Turkiet till Grekland i början av året, jämfört med i fjol. Klarar vi inte att hantera detta riskerar vi faktiskt hela EU-samarbetet, sade Stefan Löfven i fredags.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.