Magda Gad nominerad till Pennskaftspriset 2021

Expressens Magda Gad
Magda Gad har intervjuat talibaner efter övertagandet tidigare i år.
Foto: Magda Gad / EXpressen TV

I Afghanistan blev hon förnedrad och nästan skjuten – bara för att hon är en kvinna som visar ansiktet när hon jobbar. 

Nu är Expressens krigskorrespondent Magda Gad en av tre som nominerats till Pennskaftspriset 2021. 

– Just kvinnor som arbetar i konflikter och lyfter fram hur kvinnor drabbas i konflikterna, något som ofta kan gå manliga journalister förbi då de själva inte utsätts och även kan ha svårt att få tillgång till de historierna, gör ett mycket betydelsefullt arbete, säger Magda Gad.

Pennskaftspriset delas varje år ut till en kvinnlig journalist och i juryn återfinns tidigare prisvinnare. 

De nominerade i år är Expressens Magda Gad, Ekots Randi Mossige-Norheim och journalisten och författaren Elin Anna Labba. Vinnaren av årets Pennskaftspris avslöjas i november och tilldelas 10 000 kronor i prissumma.

För Magda Gad är priset ett erkännande av det arbete hon gör.

– Själv har jag blivit förnedrad och nästan skjuten på en gata i Afghanistan, bara för att jag är en kvinna som visar ansiktet när jag jobbar. Därför tycker jag att Pennskaftspriset, synliggörandet av kvinnliga journalister och min nominering för arbete i ett krig som drabbar kvinnor hårdast, är av yttersta vikt.

Magda Gad är flerfaldigt nominerad för sitt arbete. Hon vann 2017 Stora journalistpriset i klassen ”Årets förnyare”, 2018 tilldelads hon tv-priset Kristallen i kategorin ”Årets förnyare”, 2020 vann hon Årets dagstidning i kategorin ”Ljud och Bild” för minidokumentärerna om talibanerna i Afghanistan och Stig Dagerman-priset för sitt berättande från Afghanistan och Irak.

Här är årets finalister

Magda Gad, krigskorrespondent för Expressen: 

Magda Gad, krigskorrespondent för Expressen i Afghanistan, tar med sin journalistik med oss till platser vi egentligen inte vill vara på. Med sina starka skildringar tvingar hon oss att se krig, svält och död ur flera perspektiv än de klassiska. Hon är på plats i Afghanistan, ger kvinnor under burkan en röst, berättar om barnens utsatthet och för samtidigt en dialog med sin publik här hemma. Med ständigt fokus på att komma lite längre i sin rapportering och sina reportage än alla andra, vågar hon stå kvar och utmana.


Anna Elin Labba, frilansjournalist i egna bolaget Buorit olbmot 

och författare (Norstedts förlag):

Länge och tålmodigt samlade Elin Anna Labba in röster och dokumenterade berättelser som annars inte skulle finnas kvar för eftervärlden. I boken ”Herrarna satte oss hit” (Norstedts) skildrar Elin Anna Labba hur släkter slets sönder, familjer delades och renhjordar skingrades när samer tvångsförflyttades av svenska staten. Även hennes egen släkt drabbades av detta öde. Genom hennes journalistiska gärning återupprättades en nedtystad och skamlig del av den svenska historien.


Randi Mossige-Norheim, granskande reporter, Ekot och dokumentärmakare på Sveriges Radio:

Randi Mossige-Norheim har med radiodokumentären ”Vipeholmsanstalten” ännu en gång blottlagt en grupp utsatta människornas öde på ett sätt som kryper under skinnet på lyssnaren. Genom att rota i arkiv och ge röst åt de drabbades släktingar följer Randi Mossige-Norheim de barn och unga som bara ett par generationer bort inte ansågs ”livsvärdiga” och mot sin vilja vårdades på den låsta anstalten ”Vipeholm”. Genom att följa dessa barn och ungdomars öde sätter hon ljus på ett av förra seklets största övergrepp som än i dag tystats ned och annars skulle ha glömts bort.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.