Reportern Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström är flerfaldigt prisbelönade sedan tidigare. Nu har Expressens duo även belönats med Nils Horner-priset. Utmärkelsen delas ut till minne av utrikeskorrespondenten Nils Horner, som sköts till döds på öppen gata i Afghanistan 2014.
Motiveringen till årets pris lyder:
”För att de med sina reportage från såväl konfliktzoner som coronapandemins frontlinjer, med stark närvaro och empati, vidgar våra perspektiv på mänskligt mod och lidande”.
– Det är otroligt hedrande. Det är ett kvitto på att de ambitiösa satsningarna som Expressen gör på journalistik har fått genomslag. Man har tagit ut svängarna och ger den tid som krävs för sådan här rapportering, säger Magnus Falkehed.

”Går in till 100 procent”
Både Magnus Falkehed och Niclas Hammarström lyfter Nils Horner som en förebild. En driven och seriös journalist, som satte de han träffade i fokus och tog med lyssnarna in på djupet. Han var där det hände, när det hände.
– Jag hoppas och tror att det märks att vi också sätter de vi träffar i fokus, och inget annat. Vi går in till 100 procent för jobbet. Och för mig är det också viktigt att det verkligen blir rätt. Det är så lätt att förvränga eller försköna saker, men så rak rapportering som möjligt har alltid varit mitt motto, säger Niclas Hammarström.
Magnus Falkehed instämmer:
– Så fort man börjar beskriva en tår i ögat som inte finns, eller en färg som inte finns på väggen, då sänker man ribban för sig själv. Man skulle bli lat och missa de vackra nyanser som redan finns i världen och livet.
Från krig till pandemi
Magnus Falkehed och Niclas Hammarström har skildrat alltifrån krigets Syrien till klimatkatastrofens Papa Nya Guinea – och nu senast pandemins Sverige.
Från hemmaplan har de berättat om sjukvårdspersonalens kamp, om de allra sjukaste, om de som inte överlevde.
– I backspegeln hade det varit jättefrustrerande att inte vara hemma och rapportera om det här. Det här är verkligen det största som har hänt i Sverige sedan andra världskriget, säger Magnus Falkehed.
Reportagen har krävt stor envishet, berättar han. Mycket tid har gått till att ordna tillstånd för att få komma in på sjukhusen, och att få stanna länge nog för att komma intervjupersonerna inpå djupet.
– Det tror jag är styrkan i de här reportagen. Vi har vågat vara inne i härdsmältan och haft envisheten att stanna kvar.
Niclas Hammarström fortsätter:
– Jag har väl aldrig känt att vårt jobb varit så viktigt som under pandemin. Jag får nästan gåshud när jag säger det, för det har verkligen känts som att vi har det här samhällsbärande uppdraget, att förklara och förmedla hur folk mår när de blir sjuka och hur personalen har det.
”Som bröder”
Ni har rapporterat från krigs- och konfliktzoner, suttit gisslan tillsammans och rest runt världen. Hur har era erfarenheter format ert samarbete?
– Jag känner ju Magnus utan och innan, kanske bättre än hans fru känner honom, och tvärtom också. Vi är väl som ett äkta par. Som bröder. Vi bråkar och tjafsar mycket, men det går över lika fort också, säger Niclas Hammarström.
– Det är klart att det kan ha sina fördelar. När vi är i en viss situation kan vi avläsa den andra utan att ha en diskussion om det. Vi känner varandra så väl, tillägger Magnus Falkehed.
Christian Holmen, chef för Expressens grävgrupp, är redaktör för de prisade coronareportagen. Han ser utmärkelsen som både hedrande och välförtjänt.
– Magnus och Niclas har en alldeles särskild förmåga att komma oerhört nära de människor de möter, men samtidigt alltid så respektfullt. Jag tycker att deras skildringar av pandemin lämnar det mesta annat i skuggan, såväl här i Sverige som internationellt.
Nils Horner
Journalisten Nils Horner var en mångårig utrikeskorrespondent hos Sveriges Radio, och en högst uppskattad röst i etern. Han började arbeta som utrikeskorrespondent för SR 2001 och rapporterade främst från Asien och Mellanöstern.
Den 11 mars 2014 befann sig Nils Horner i Kabul i Afghanistan för att bevaka afghanska kvinnors oro inför landets stundande presidentval. På en öppen gata i stadsdelen Wazir Akbar sköts han i bakhuvudet. Han dödförklarades senare på sjukhus, 51 år gammal.
Samma dag sändes ett av hans reportage från Asien som handlade om treårdsagen efter tsunamin i Japan 2011.
Nils Horner producerade flera uppmärksammade reportage från krigs- och katastrofzoner under sin karriär. Utrikeskorrespondenten var på plats när talibanerna föll i Afghanistan 2001 och när USA gick in i Baghdad 2003. Nils Horner rapportade också från Sydostasien efter tsunamin 2004, och efter Fukushima-olyckan i Japan 2011.
Han föddes 5 december 1962 i Borås, där det i dag finns en minnesplats i hans ära.
Nils Horner-priset
Det prestigefyllda Nils Horner-priset ges till den utrikesjournalist som ”arbetat i Nils Horners anda”. Priset instiftades 2015 till minne av journalisten och utrikeskorrespondenten Nils Horner, som sköts till döds på öppen gata i Afghanistan 2014.
Priset delas ut av Nils Horners tidigare arbetsgivare Borås Tidning, med ägarstiftelsen Tore G Wärenstams stiftelse, och Sveriges Radio tillsammans med journalistutbildningen JMG vid Göteborgs universitet.
Vinnaren tilldelas en prissumma på 25 000 kronor.
Tidigare pristagare är:
2015: Katja Magnusson, utrikeskorrespondent hos Sveriges Radio
2016: Terese Cristiansson, i dag frilans, tidigare utrikeskorrespondent hos Expressen
2017: Anna Roxvall, frilansjournalist
2018: Niclas Berglund och Stefan Åsberg, Mellanösternfotograf respektive utrikeskorrespondent hos SVT
2019: Lotta Härdelin, fotograf hos Dagens Nyheter
2020: Lotten Collin, utrikeskorrespondent och tidigare Latinamerikakorrespondent hos Sveriges Radio