Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Expressen klandras för Bromé-artiklar

Pressens opinionsnämnd har klandrat Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Här kommenterar chefredaktör Thomas Mattsson PON:s beslut.

Uttalande av Pressens Opinionsnämnd dnr. 17469, exp. nr. 83/2018

Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för Broméartiklar

Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen för en rad artiklar om programledaren Lotta Bromé. Artiklarna gällde anklagelser om sexuella trakasserier och publicerades i november och december 2017 under vinjetten #metoo. Nämnden menar att Lotta Bromés ställning och de anklagelser som riktats mot henne inte har motiverat den omfattande publiceringen och namngivningen.

Den 22 november 2017 publicerades på löpsedeln och förstasidan Utreddes internt: Lotta Bromé lämnar SR efter anklagelser om sexuella trakasserier, med bild på Lotta Bromé. Dagen innan, den 21 november, hade artikeln publicerats på Expressen.se. Den artikeln skilde sig något från publiceringen i papperstidningen.

Den 23 november var förstasidans rubrik Utpekad för sextrakasserier: Lotta Bromé slår tillbaka – egna orden om anklagelserna. Inne i tidningen fanns nedryckaren Förklaringen till att hon slutar ifrågasätts. Lotta Bromé hade skrivit på Facebook att man skulle sluta när man var ”på topp” och att hon gick vidare eftersom programmet skulle ”förnyas”. Den 24 november löd förstasidan: Ilskan på radion om Lotta Bromé efter avskedet. Inne i tidningen var rubriken Internt raseri mot SR efter Lotta Bromés avsked. I ingressen stod att flera Sveriges Radio-anställda var djupt kritiska till hur SR hanterat Lotta Bromés sorti. Den 25 november publicerades Upproret på radion som slutade med Bromés avsked och nedryckaren Efter internutredningen: Populära programledaren lämnar radion.

Expressen hade pratat med en av dem som sade sig ha blivit utsatt av Bromé. Händelsen hade skett under inspelningen av ett populärt nöjesprogram för SVT under sent 90-tal, där personen och programledaren medverkat. Den 1 december publicerades Bromé slår tillbaka ”Mitt samvete är rent”. Insidesartikeln bar rubriken Lotta Bromé vägrar be om ursäkt: ”Mitt samvete är rent”. I artikeln upprepades anklagelser om sexuella trakasserier och redogjordes för några uttalanden som Lotta Bromé gjort på Facebook. Den 3 december publicerades Lotta Bromé petas – slut på jultraditionen med Oldsberg. Inne i tidningen var rubriken Lotta Bromé får inte vara med i Bingolotto med nedryckaren ”Det är någonting vi bestämde redan i somras”. Av artikeltexten framgick att förändringen avseende de medverkande i Bingolotto hade gjorts helt oberoende av påståendena om en internutredning och om trakasserier.

Bromé: Rykten och skvaller

Lotta Bromé anförde att publiceringarna baserade sig på anonyma anklagelser, rykten och skvaller. Hennes ställning som programledare och journalist motiverade inte namngivning i sammanhanget. Från Sveriges Radios ledning hade man inte bekräftat de omskrivna ryktena, varken att hon utretts internt eller att det fanns anklagelser om sexuella trakasserier. Det hade skett en utredning på Sveriges Television, för femton år sedan. Den gällde utredda och nedlagda anklagelser, som landat i att hon hade haft fortsatt förtroende hos SVT. Uppgifterna var mycket nedsättande och de stort uppslagna publiceringarna hade skadat henne och hennes familj, med ett minderårigt barn, på ett oförsvarligt sätt.

Expressen: Entydiga och underbyggda uppgifter

Expressen svarade genom sin administrativa redaktionschef, Lina Modin, att när vidden av metoo-rörelsen uppenbarade sig, blev frågan om kränkningar angelägen för alla. Varje arbetsgivare behövde hantera sin situation och varje nyhetsredaktion hade att rapportera om händelseutvecklingen. Lotta Bromé var en av Sveriges mest kända och omtyckta programledare, i både radio och TV sedan decennier. Det fanns entydiga och underbyggda uppgifter om att det förekommit trakasserier, både genom Expressens källor och slutsatserna i Sveriges Radios internutredning. Hon hade själv torgfört att hon lämnade SR. Radion hade presenterat skälen för hennes avgång på ett snedvridet sätt. Hennes ställning i offentligheten var stark och allmänintresset för sexuella trakasserier på arbetsplatser stort.

PO: Misskrediterande uppgifter

Pressombudsmannen konstaterar att det kan finnas ett allmänintresse av att belysa missförhållanden på en stor mediearbetsplats. Däremot finns det som regel inte något tillräckligt starkt intresse att uppmärksamma enskilda medarbetare som anonymt anklagas för olämpligt uppträdande mot sina kollegor. Allmänintresset i ett sådant fall är främst kopplat till ledningens agerande, eller underlåtenhet att agera, på brister i arbetsmiljön. 

Händelsen på SVT ligger mer än femton år tillbaka i tiden, konstaterar PO vidare. Även om äldre händelser kan visa på ett mönster över tid, om nya liknande händelser inträffar, avtar allmänintresset som regel med tiden. I detta fall beaktas också att uppgifterna om de nya påstådda händelserna byggde på anonyma källor. 

Lotta Bromés ställning och de anonyma anklagelser som riktats mot henne har inte motiverat den omfattande publiciteten och namngivningen. Uppgifterna är mycket misskrediterande för henne och har tillfogat henne en oförsvarlig publicitetsskada. 

Ärendet överlämnades till Pressens Opinionsnämnd, där såväl Expressen och Lotta Bromé har yttrat sig.

PON: Omfattande publicering och namngivning inte motiverad

Nämnden menar att frågor om sexuella kränkningar och trakasserier, inte minst i arbetslivet, har ett uppenbart samhällsintresse och det därför är angeläget att frågorna behandlas i massmedia. Enskilda måste då kunna bli föremål för en närmare granskning, menar nämnden. När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning vill nämnden särskilt framhålla att den måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. I Lotta Bromés fall kan konstateras att hon har en framträdande roll som programledare och får tåla en granskning av förhållanden som har koppling till hennes yrkesverksamhet.

När det gäller frågan om anonyma uppgifter finns det skäl att betona att det förhållandet att uppgiftslämnare i en tidningsartikel åberopas anonymt inte i sig behöver vara ett tecken på att en publicering är svagt underbyggd. Men när anklagelser framförs med hänvisning till anonyma källor måste tidningen så långt det är möjligt förvissa sig om att det finns anledning att fästa tilltro till de uppgifter som tidningens källor lämnar. Allmänna hänvisningar till anonyma uppgifter och rykten är naturligtvis inte tillräckliga som grund för allvarliga anklagelser.

Med dessa förtydliganden instämmer Pressens Opinionsnämnd i PO:s bedömning att Lotta Bromés ställning och de anklagelser som riktats mot henne inte har motiverat den omfattande publiceringen och namngivningen. Tidningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s/PON:s hemsida www.po.se.

PO-PON

Så gör du en anmälan: www.po.se


"Allmänhetens Pressombudsman (PO) har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador.  genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars hemsidor.  Pressens Opinionsnämnd (PON) är PO:s överinstans. Det är PON som slutligt avgör om en tidning ska fällas eller frias för en publicering."

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.