En tystnad och ett lugn till en kuliss av en gnistrande snöfri vintermorgon.
De små trähusen längs huvudgatan i Newtown skapar en gemytlig inramning tillsammans med den bäck som flyter rakt genom den lilla kärnan.
Connecticut när det är som vackrast och mest fridfullt.
Det är lördag och dagen efter USA:s kanske värsta skolmassaker någonsin. En obeskrivlig känsla, berättar samtliga av boende vi pratar med.
– Jag vet inte än, men jag är säker på att jag känner flera familjer som är drabbade. Jag har bott här i hela mitt liv och gått på den skolan själv. Jag är rädd för vad som kommer att komma fram de kommande två dagarna. Vilka man känner och vad de går igenom, säger Ian Pharo som står och röker på en terrassen till en stängd restaurang.
"Hade problem redan då"
Han vill egentligen inte prata med någon säger han. Men öppnar ändå upp efter en liten stund.
– Lanza? Nej, jag har nog hört namnet. Men det är ingen i min bekantskapskrets, säger han om den utpekade skytten, Adam Lanza, 20.
Han häller inte heller igen mamman Nancy Lanza, en av de döda.
Vi möter psykologen Jeannie Pasacreta och hennes två söner, Jesse Pasacreta, 17, och John Paul Michad, 18.
– Min äldsta son gick i hans (Adam Lanzas) klass på gymnasiet (high school). Han hade problem redan då, säger Jeannie.
– Socialt, ja. Han var introvert och blyg. Men när det inte är ett beteendeproblem så får du inte den hjälp du behöver i skolan, säger hon vidare.
"Är så ledsamt"
Som psykolog pratar hon hellre om den mentala hälsan och vården än om vapenlagar.
– Generellt måste vi ha mer förebyggande hjälp för mentala problem. Folk får inte vård förrän det är för sent.
På andra sidan Main Street går tennisläraren Pat Denigris. Han undervisar barn i tennis i hela Connecticut. I Newtown finns hans bästa elever, säger han.
– I attityd, i engagemang och i humör. Det är så ledsamt.
Än så länge vet han inte vilka av dem som är i livet.
– Jag har sett några överlevande och tänkt ”tack och lov att det klarade sig”. Jag har en klass i morgon som de här barnen skulle ha varit med på. Vi får se hur det blir med den...
Många håller sig inne
Föräldrar med mindre barn har varnats för det massiva medieuppbåd som samlats i Newtown och många valde i går att hålla sig inne. De flesta av de som kom ut var chockade och kunde eller ville inte prata.
– Jag vet inte hur de ska komma vidare. Jag tror inte någon vet hur lång tid det kommer att ta. Men det är bara att göra, en dag i taget, sa Gene Moreland, pappa till två söner och boende i grannsamhället Southbury.
