Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ronald Reagans succé – gjorde USA ”great again”

Populära prylar på aktion.
Ronald Reagan, här med sin fru Nancy, ville göra ”America Great Again”.Foto: RICK FRIEDMAN/POLARIS/IBL
Ronald Reagan – vinnare i presidentvalet såväl 1980 som 1984.Foto: ZUMA PRESS/IBL
Reagan blev omvald 1984 genom den största elektorssegern någonsin. Han tog hem 49 av 50 delstater.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Ronald Reagan blev USA:s 40:e president.Foto: RON EDMONDS/AP tt nyhetsbyrån
Ronald Reagan var demokraten som bytte till republikanerna.Foto: MARK REINSTEIN/SHUTTERSTOCK EDITORIAL REX/IBL
Donald Trump-fans inför årets presidentval.Foto: ANDREW HARNIK / AP TT NYHETSBYRÅN
USA:s sittande president Donald Trump hoppas göra om Regagans bedrift.Foto: ANDREW HARNIK/AP TT NYHETSBYRÅN
Donald Trump tillsammans med sina anhängare.Foto: JEREMY HOGAN / POLARIS/IBL POLARIS
1 / 9

Det var en av Ronald Reagans slogans inför presidentvalet 1980:

”Let's Make America Great Again”.

Det var sedan precis vad han gjorde.

Så Reagan blev en stor amerikansk president.

Det finns fler likheter mellan president Donald Trump och USA:s 40:e president, Ronald Reagan, förutom valet av valslogan. 

Två äldre republikanska presidenter som bägge var demokrater i yngre dagar. Bägge skolade i showbusiness - Reagan som skådespelare och med tidig tv-vana, Trump som programledare för en dokusåpa. Ingen av dem var yrkespolitiker.

Och de mötte bägge en hel del kritisk mediebevakning. Reagan sågs av många som en amatör, en superkonservativ krigshetsare som skulle leda världen in i ett tredje världskrig. Så blev det som bekant inte riktigt. 

Det var inte för inte som Reagan talade om att göra USA till ett fantastiskt land igen. 1970-talet var inget vidare decennium för USA, med Vietnam-kriget, Watergate, energikrisen och dubbelsiffrig inflation.

En kampanjslogan från 80-talet som känns igen i dag.Foto: GADO IMAGES/SIPA USA/IBL
Ronald Reagan blev USA:s 40:e president.Foto: STELLA PICTURES/ALAMY
Ronald Reagan under sin karriär som skådespelare på 40-talet.Foto: WARNER BROS/TT NYHETSBYRÅN
Ronald Reagan han hade varit guvernör i Kalifornien i åtta år innan han blev president.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
George Bush den äldre, Ronald Reagans vicepresident, spanar in valbudskapet 1980.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Ronald Reagan satt åtta år i Vita huset.Foto: SHUTTERSTOCK EDITORIAL REX/IBL

”Har ni det bättre nu?”

Det tillståndet gjorde Reagans fråga till de amerikanska väljarna 1980 så effektiv:

– Har ni det bättre nu än för fyra år sedan?

Om någon ställer den frågan i dag, så är det Joe Biden. Inte Donald Trump.

Trump varnar i stället för de förfärliga konsekvenser som väntar ifall demokraterna tar makten. Det är rätt stor skillnad mot Ronald Reagans valslogan inför återvalet 1984 ”Morgon i Amerika”.

Amerikanerna trodde honom. Han vann 1984 över Walter Mondale den största elektorssegern någonsin. Han tog hem 49 av 50 delstater. Det kommer garanterat inte Trump att göra.

Och trots en del likheter så är skillnaderna mellan Trump och Reagan så mycket större. Reagan var en optimist med i regel ett soligt budskap till sina väljare. Eller som hans utrikesminister George Schultz uttryckt det.

– Hans mest tilltalande drag var en grundläggande anständighet.

– Han spelade på människors förhoppningar, inte deras fruktan, på deras självförtroende snarare än deras tvekan.

Reagans bakgrund som skådespelare blev ett vapen han kunde använda. Han var väldigt duktig i att spela rollen som president. Till skillnad från Trump hade han också erfarenhet av ett viktigt politiskt jobb, han hade varit guvernör i Kalifornien i åtta år.

Kampanj inför valet 1980.Foto: DENNIS WHITEHEAD/AP TT NYHETSBYRÅN
Reagan besegrade sittande presidenten Jimmy Carter 1980.Foto: ZUMA PRESS/IBL
Reagan vann överlägset mot utmanaren Walter Mondale 1984.Foto: CHARLES ROBINSON/AP TT NYHETSBYRÅN

Drabbad av Alzheimers

Det drevs en hel del med hans intellektuella kapacitet och hans minnesluckor. Han drabbades senare av Alzheimers.

Men Reagan hade de stora dragen klart för sig: Han ville besegra kommunismen internationellt och dra ner på statens storlek på hemmaplan och få i gång ekonomin med skattesänkningar.

Han lyckades över förväntan även om skattesänkningarna också skapade stora hål i statsbudgeten. Och han uttryckte sig ofta - här också en viss parallell till Trump - på ett sätt som fick många i etablissemanget att vrida sig.

Som när han kallade Sovjetunionen ett ”ondskans imperium”. Eller när han stod framför Berlin-muren 1987 och sa:

– Mr Gorbatjov, riv den här muren!

Många var de experter som då visste att muren skulle stå i 100 år till. De hade fel. Muren föll två år senare.

Så ja, Reagan höll sitt löfte. Han gav USA tillbaka självförtroendet. Han fick ekonomin på fötter igen och lade grunden till en ekonomisk filosofi som skulle dominera i decennier.

Och USA vann det kalla kriget. ”Krigshetsaren” skakade hand med Sovjetledaren Michail Gorbatjov, skrev nedrustningsavtal och till slut sprack Sovjetimperiet.

Nedrustningsavtal med Sovjets Michail Gorbatjov.Foto: BARRY THUMMA/AP tt nyhetsbyrån
Klassiska talet i Berlin om att riva muren.Foto: PIERO OLIOSI/POLARIS/ IBL
Pat Buchanan – en föregångare till Donald Trump.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN

Skrev in sig i historien

Det skedde åren efter att Reagan lämnat Vita huset och hans efterträdare förtjänar mer av äran än han fått för att allt gick fredligt till, men Reagan lade grunden. Och skrev in sig i historien.

Han var också den förste riktigt konservative, republikanske presidenten och vred partiet en bra bit åt höger. Men dagens republikaner är inte längre Reagans parti. Det är Trumps parti.

Och Trumps politik har egentligen inte sina rötter hos Ronald Reagan, utan hos den politiker som utmanade George Bush i primärvalen 1992 och Bob Dole i primärvalen 1996, Pat Buchanan.

Både Reagan och Buchanan talade vid republikanernas konvent 1992. Reagan talade om att alla amerikaner - oavsett hudfärg eller religion - är ”lika inför Gud”, men än viktigare ”lika i varandras ögon”.

– I Amerika är vårt ursprung mindre viktigt än vår destination, sa Reagan.

Pat Buchanan varnade i stället för att feminister, illegala invandrare och internationalister utgjorde ett hot mot den västliga civilisationen. Journalisten Molly Ivins noterade syrligt att ”talet lät förmodligen bättre på sitt originalspråk, tyska”.

I dag skulle vi antagligen säga att Buchanan lät som Trump.

Se mer:

Otillräcklig social distansering bara ett av regelbrotten.