Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Därför är toppmötet i år viktigare än någonsin

Åsa Knudsen Sterte, Senior Advisor på SEB Climate and Sustainable Finance om COP 26.
På söndag inleds stora klimattoppmötet Cop26.
Foto: MICHAEL PROBST / AP TT NYHETSBYRÅN
USA:s president Joe Biden kommer vara på plats för toppmötet.
Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Det kommer däremot inte Rysslands president Vladimir Putin vara.
Foto: SPUTNIK/ABACA / STELLA PICTURES/ABACA PRESS ABACA

Det stora klimattoppmötet – Cop26 – i Glasgow inleds på söndag.

Så vad handlar detta om och vad står på spel?

Expressen reder ut.

Så vad är egentligen Cop26?

Redan vid det första klimattoppmötet i Rio de Janeiro 1992 kom världens länder överens om att verka för att ”undvika farliga klimatförändringar” och sedan dess har så gott som årliga toppmöten hållits. Cop är en engelsk förkortning för Conference of the parties - parternas konferens - och det som nu inleds i Glasgow är det 26:e i raden.

Hur länge kommer det att pågå?

Mötet inleds den 31 oktober och ska enligt planen vara avslutat på fredagen den 12 november klockan 18.00, men räkna med att det kan dra ut ytterligare någon dag på tiden. Så gott som all världens länder har skrivit på Paris-avtalet 2015 och cirka 25 000 personer väntas vara på plats i Glasgow. 

Klimataktivister demonstrerar i Glasgow i närheten av det område där klimattoppmötet ska hållas.
Foto: ANDREW MILLIGAN / AP TT NYHETSBYRÅN

Om möten hålls årligen, vad gör Cop26 så viktigt?

Det har att göra med Paris-avtalet från 2015, den hittills viktigaste överenskommelsen. Över 190 länder lovade där att begränsa jordens temperatur höjning till ”en bra bit under två grader Celsius” jämfört med för-industriell nivå. Sedan dess har FN:s klimatpanel i en ny rapport angett 1,5 grad som det viktiga målet och det är nu också ambitionen.

Så hur ska de detta gå till?

Paris-avtalet innehåller inget tvång. Däremot har varje land satt upp egna mål kring hur mycket utsläppen ska minska för att jorden gemensamt ska nå målet. Detta kallas på fackspråk NDC - nationellt bestämda bidrag. Det stod redan klart i Paris att de löften som världens länder då gav inte skulle räcka till. Därför bestämdes att vart femte år skulle länderna samlas på nytt och uppdatera och skärpa sina mål.

Ah, och nu har det gått fem år?

Ja, sex egentligen, men mötet fick skjutas upp ett år på grund av pandemin. Men det är därför detta möte är så viktigt. FN:s klimatpanel har också understrukit hur kritiskt 2020-talet är om vi ska lyckas börja vända på utvecklingen. 

Så görs det några framsteg?

Ja, men inte tillräckligt. Alla länder ska lämna in uppdaterade mål - en del kommer in i sista stund - men en FN-rapport som släpptes i veckan och som gått igenom vad som hittills finns på bordet, kom fram till att det skulle leda till en uppvärmning på 2,7 grader år 2100. Det är en bra bit under de värsta prognoserna som fanns för ett antal år sedan, men fortfarande en bra bit över 1,5 gradersmålet.

Vilka världsledare deltar vid mötet?

En hel del, över 120. USA:s president Joe Biden är en av dem. USA lämnade ju Paris-avtalet när Donald Trump var president - men USA är tillbaka och har skärpt sina egna utsläppsmål. Det har även EU gjort sedan Paris-avalet skrevs. En del viktiga världsledare skippar dock mötet. Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping kommer bara att delta digitalt.

Rök stiger från ett kolkraftverk i Kina. Kinas är världens i särklass största utsläppare av koldioxid.
Foto: ANDY WONG / AP TT NYHETSBYRÅN

Vilka länder är de största utsläpparna av växthusgaser?

De är i storleksordning följande: Kina (23,7 procent av globala utsläpp), USA (11,8 procent), Indien (6,8 procent), Ryssland (4,1 procent) och Indonesien (3,5 procent).

Kina är verkligen i en klass för sig?

Ja, det är det i särklass största utsläppslandet, men minns också att det bor 1,4 miljarder människor där. Sett per invånare så släpper USA ut dubbelt så mycket. Men Kina - och i växande omfattningen Indien med sina 1,3 miljarder invånare - är två nyckelländer, inte minst eftersom de fortfarande är väldigt beroende av kol för sin energiproduktion. 

På vilken plats hamnar Sverige?

Vi är på 114.e plats globalt och ett av de länder som är minst beroende av fossila bränslen för elproduktionen. Vi har delvis tur eftersom vi har god tillgång på vattenkraft. Globalt står Sverige för bara 0,06 procent av de globala utsläppen. Även per invånare släpper vi ut hälften så mycket som Kina. 

Så vad lovar egentligen Kina?

Kinas president Xi Jinping tillkännagav i fjol att Kina ska vara koldioxidneutralt år 2060. Många andra länder har 2050 som mål. Utsläppen av koldioxid kommer att öka under 2020-talet och Kina räknar med att nå toppnivå före år 2030. Men hur detta praktiskt ska gå till, vet vi inte. Kina försöker också gå bort från kol, men har drabbats av omfattande strömavbrott under hösten och risken finns att kolproduktionen på kort sikt i stället ökar.

Hur viktigt är 1,5 procent målet?

FN:s klimatpanel har kommit fram till att det är en stor skillnad på de skador klimatet orsakar om uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5 grad. Tidigare var 2 grader målet. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel som publicerades i augusti slog fast att vi fortfarande har en chans att nå 1,5 procentsmålet, men att tiden håller på att rinna ut.

Hur mycket har temperaturen höjts jämfört med hur det såg ut innan industrialiseringen kom i gång på 1800-talet?

Någonstans mellan 1,1 och 1,2 grader. Andelen koldioxid i atmosfären ökar varje år (även under pandemiåret 2020) och ett problem är att gasen finns kvar i atmosfären under lång tid. Efter 100 år finns cirka 40 procent kvar. Vi ligger nu på en nivå som jorden inte sett på tre miljoner år, och då var genomsnittstemperaturen mellan 2 och 3 grader högre.

Vad kommer att avhandlas på toppmötet?

Den viktigaste delen är de nya, uppdaterade nationella åtagandena, NDC. En annan stor fråga är hur den rika världen ska kompensera den fattiga för en omställning till grön energi. Vid Paris lovades att 100 miljarder dollar per år skulle överföras, det målet har inte nåtts. Ambitionen nu är vi ska nå dit 2023. Andra frågor kommer att bland annat handla om utsläpp av metangas, en annan viktig växthusgas.

Vi har ju haft sådana här stora toppmöten förr, brukar det finnas ett mönster, grupperingar?

Ja, grovt förenklat så vill de fattigare länderna att de rika ska ha högre ambitioner och skänka mer pengar. De rikare länderna vill att tillväxtländer (som Kina, Brasilien, Sydafrika) ska ta större ansvar för att minska utsläppen och tillväxtländerna argumenterar för att de inte är så välutvecklade som det påstås och att de rika länderna minsann blev rika på fossila bränslen.

Så vad är chansen att toppmötet kröns med framgång?

Storbritannien står som värd och premiärminister Boris Johnson har varnat för att det ser skakigt ut. Men det ligger också i hans intresse att pressa på för att länderna verkligen ska komma överens. Klimattoppmöten har slutat med misslyckanden förr, som i Köpenhamn 2009. De stora utsläppsländerna spelar som alltid huvudrollen.

Vad måste göras för att världen ska fixa detta?

En rapport från Energy Transition Commission i förra månaden, rekommenderar en sex punkts plan: 1. En rejäl minskning av metanutsläppen, en annan växthusgas som är kraftigare än koldioxid men stannar kortare tid i atmosfären. 2. Kraftigt minskad skogsavverkning. 3. Energisektorn måste mycket snabbare överge kol. 4. Accelererad elektrifiering av vägtransporterna. 5. Bort från fossilberoende i uppvärmning av hus och vissa nyckelsektorer inom industrin, som cement, stål, flyg. 6. Ökad energieffektivitet i hela ekonomin, inte minst i nya byggnader.

Inte lätt, men inte omöjligt.

Översvämningar i Glasgow inför klimattoppmötet

På söndag startar COP26.