Så bestämmer läkarna om ditt liv är värt att räddas

Publicerad
Uppdaterad
Varje år tas tusentals beslut om behandlingsbegränsningar.
Läkare beslutar om att sjuka inte ska ha vård som hjärt- och lungräddning, respirator, närings- och vätskedropp eller antibiotika.
Ofta tas besluten utan att patienterna får veta - helt
i strid mot gällande lagar och regler.
Expressen har listan på koderna som avslöjar om läkarna beslutat att du eller dina anhöriga inte ska få hjälp.
Behandlingsbegränsningar innebär att man beslutar att inte ge viss vård till patienter som inte anses ha medicinsk nytta av det.
Ofta handlar det om patienter där läkarna anser att allt hopp är ute och att livräddande åtgärder skulle innebära förlängt lidande för patienten.
En lång rad studier visar att läkare ofta tar beslut om behandlingsbegränsningar utan att samråda med patienten och ibland utan att ens berätta för de anhöriga.
En stor studie publicerad i tidskriften ”Critical care medicine” visar att svenska läkare diskuterat beslutet med patienten själv i mindre än hälften av fallen där patienterna var klara och vid medvetande. I 28 procent av dessa fall hade beslutet istället diskuterats med de anhöriga.

”Tyvärr är det vanligt”

Expressens rundringning till kliniker landet runt ger samma bild. På medicinkliniken Falun/Ludvika lasarett har läkaren i knappt hälften av fallen pratat med patienten själv eller de anhöriga.
– Det är tyvärr så att en patient kan ha ett sådant här beslut utan att veta om det, säger verksamhetschefen Mikael Köhler.
Torsten Mossberg vid socialstyrelsen, som har arbetat med att ta fram nya riktlinjer, är skarpt kritisk. Han poängterar att läkarna begår lagbrott.
– Tyvärr är det vanligt att beslut tas utan att patienten får veta om det. Men enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården utföras i samråd med patienten så långt det är möjligt, patienten ska inte lämnas utanför och de anhöriga ska informeras.
Behandlingsbegränsningar förekommer inte bara på sjukhus, utan också på äldreboenden.
En läkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge har granskat fem äldreboenden i södra Stockholm. Av 500 boende hade var tionde någon form av behandlingsbegränsning – oftast 0-HLR.

Bara hälften av fallen

I ungefär hälften av fallen har ansvarig läkare varken pratat med den gamle själv eller dennes anhöriga. I regel har beslutet om behandlingsbegränsning tagits på sjukhus – och fanns kvar fast den gamle återvänt till äldreboendet eller hemmet. En del beslut var ett par år gamla.
– Det är allvarligt att besluten tas utan att patienterna får veta om det, att de tas så godtyckligt och dessutom hänger kvar i journalen, inte omprövas eller tas bort. Dessa äldre lever idag hyggliga liv, de är varken dödsjuka eller döende.
Detta trots att sådana här beslut – enligt sjukhusets egna regler – bara ska tas i livets slutskede när allt hopp om bot är ute, säger läkaren.
Inger Ros, ordförande för hjärt- och lungsjukas riksförbund är kritisk till att livsviktiga beslut tas över huvudet på de sjuka.
– Det gör mig upprörd, det här är ju jätteviktiga beslut. Som patient har du enligt lagen rätt att vara delaktig i din egen behandling. Och de anhöriga är patientens ombud, i de fall patienten inte själv kan vara delaktig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag