Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Reaktioner på diplomatbuggningen

"Man kan aldrig utesluta det någon gång", svarar författaren Gunnar Wall, som skrivit boken "Mörkläggning: statsmakten och Palmemordet", på frågan om det här kan leda till en lösning av Palmegåtan. Foto: Lisa Mattisson

Han har pekats ut som tekniskt ansvarig för Säkerhetspolisens hemliga diplomatbuggning.

Redan 1989 framkom det att Robert Stangesjö basade över Säpos enhet FSG – Företagsskyddsgruppen, som ska ha hanterat buggningar från en adress nära Atlasmuren vid Sankt Eriksplan i Stockholm.

En tjänsteman från den amerikanska underrättelseorganisationen CIA hade också en central position.

Robert Stangesjö arbetar fortfarande kvar på Säpo, men vill inte lämna några kommentarer till Expressen:

– Du måste prata med pressavdelningen, säger han.

En annan som fick insyn i diplomatbuggningen var advokaten Leif Silbersky som bland annat var försvarare åt Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling under KU-förhören om Ebbe Carlsson-affären.

Han säger sig i dag inte minnas några detaljer.

– I mitt minne finns bara plats för mer närliggande saker, och mer viktiga kanske, säger Leif Silbersky.

Gunnmo: "Mycket professionella"

Även Gunno Gunnmo, tidigare länspolismästare och ordförande i Polisförbundet, stod nära Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling som utredde diplomatbuggningen.

I slutet av 1980-talet hade de enskilda samtal i samband med att de båda Säpo-medarbetarna skulle flyttas från Säkerhetspolisen. Han säger sig dock inte ha fått någon insyn i diplomatbuggningen.

– Jag har ingen kunskap om innehållet.

– Vi pratade om förhållandet att de blev tillbakakommenderade till polismyndigheten i Stockholm, som var deras modermyndighet. De hade skickats tillbaka så vårt samtal rörde den arbetsrättsliga situationen. De ville vara kvar på Säpo. Vi pratade om huruvida det var en åtgärd som kunde ifrågasättas. De var i det avseendet mycket professionella, min insyn gällde endast personalfrågor.

"Det är inte rätt miljö"

Expressen har också träffat PG Näss, som tidigare var chef över Säpos avdelning för kontraspionage. Han menar att han inte kände till diplomatbuggningen. Samma information lämnade han på 80-talet.

I en tidigare kommentar för Expressen menade han att innehållet kan ifrågasättas - sovjetiska diplomater räknar med att vara avlyssnade – därmed blir det de säger betydelselöst.

Han utvecklar nu sitt resonemang:

– Det de säger är ofta i syfte att missleda. De har grundinställningen att alla avlyssnar alla.

– Att de i sin egen bostad skulle säga något som vore farligt för dem. Då skulle det gå tre timmar så blev de hemkallade. Det är inte rätt miljö. Ska du ha framgång ska det vara på ett fullständigt oväntat ställe.

Förundersökningsledaren: "Vi har inget nytt att säga"

Expressen har tidigare varit i kontakt med Kerstin Skarp, förundersökningsledare i Palmegruppen, och hon ville inte heller på måndagen lämna några kommentarer om diplomatbuggningen och förhören med Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling.

– Vi har inget nytt att säga och det har inte förändrats av att ni har publicerat artikeln. Jag har lovat att vi ska höra av oss så snart vi har något nytt att berätta och det kommer vi att göra.

Jan-Henrik Barrling och Walter Kegö förhördes av Palmegruppen den 16 maj. På andra sidan bordet satt då Dag Andersson och Lennart Gustafsson. Dessförinnan – den 28 januari – hade Kegö och Barrling i ett gemensamt brev till justitiedepartementet bett att få sin tystnadsplikt hävd, avseende buggningen av den sovjetiske diplomaten Vladimir Nezinskij.

I buggningen ska det ha framkommit uppgifter som tyder på att Sovjet – på förhand – skulle känt till att statsminister Olof Palme skulle mördas.

– Att man vill häva sekretessen kan ju vara ett fullgott skäl till att höra dem, säger Leif GW Persson.

Men han säger samtidigt:

– För mig låter det här annars som uppföljande rutinåtgärder. Det vanliga skälet till att man håller förhör med folk är att man vill minska ner sökområdet, lägga saker åt sidan. Det har ju snart gått 30 år.

Tror du att Sovjet kan ha haft vetskap om att Palme skulle mördas?

– Det tror jag inte, varför skulle de det? Det finns inget som tyder på att mordet var sedan länge planerat, säger GW.

Författaren Gunnar Wall, som skrivit boken "Mörkläggning: statsmakten och Palmemordet", är av en annan uppfattning:

– Det går inte att utesluta att sovjetiska ambassadtjänstemän eller underrättelsepersoner kan ha känt till något om Palmes död i förväg, om man säger så. Men det säger inget om vilka som skulle ha varit ansvariga för mordet. Det finns inga riktigt övertygande scenarion för sovjetisk inblandning, men det utesluter inte att det kunde ha funnits information åt det hållet.

Kan det här leda till en lösning av Palmegåtan?

– Man kan aldrig utesluta det någon gång. Man ska aldrig utesluta något, utom uppenbart orimliga tips.

GW: "Jag får för mig att det finns någonstans"

För att kunna lösa gåtan om mordet på Palme behövs, sannolikt mordvapnet, menar GW.

Men inte ens med det är hundraprocentigt säkert.

– Det är ju kulorna som finns. Men genom de tekniska åtgärder man har företagit med dem går det kanske inte längre med säkerhet att identifiera mordvapnet. Anta att du stoppat in vapnet in en förseglad låda, då kommer det att fungera. Men anta att så inte är fallet, utan att det har använts fullt normalt av en ganska flitig skytt – då är det inte säkert att det går.

Vad hände med vapnet efter mordet?

– Det normala är att det slås sönder och exempelvis dumpades i Strömmen, men jag får för mig att det finns någonstans.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!