Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experten: Så kan kraschen ha gått till – rent tekniskt

Flygkraschen i Iran - detta har hänt. Samtliga 176 personer ombord på planet omkom. 17 av dem var bosatta i Sverige.
Andreas Hörnedal vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, förklarar hur han tror att kraschen kan ha gått till.Foto: FOI, TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTI
Tidigt på onsdagsmorgonen lokal tid lyfte flygplanet av modellen Boeing 737-800 från Teherans internationella flygplats. Strax efter start hände något och planet kraschade efter bara några minuter i luften.Foto: UKRAINE PRESIDENTIAL PRESS SERVICE HAND / EPA TT NYHETSBYRÅN

Den fatala flygkraschen i Iran beror på att man inte haft den övergripande koll på luftläget som behövs.

Det tror Andreas Hörnedal på avdelningen för försvar- och säkerhetssystem vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 

– Om dessa system ska fungera blir det både tekniskt och organisatoriskt komplext. Speciellt sådana luftvärnsenheter som det nu handlar om, säger han.

Här förklarar experten hur incidenten kunde ske, rent tekniskt.

Det robotsystem som sköt ned passagerarplanet är beroende av ett större nätverk med sensorer och ledning för att fungera. I Ryssland, där robotar av samma typ finns och kallas Tor, är de välintegrerade, förklarar Andreas Hörnedal.

Så tycks inte fallet ha varit i Iran.

– Jag tror att det handlar mycket om människor och organisation, att det inte klickat. Iranska befälhavaren som tog på sig skulden ansåg att civila plan inte borde lyft i det spända läge som råder. Jag tar uttalandet som en som indikation på att han förstod att något sådant här skulle kunna hända.

För visst såg enheten som hade hand om roboten någonting på sin radar, tror Hörnedal, och visst borde de ha kunnat förstå att det inte var någonting fientligt. Men här blir det just komplext.

– De som satt i den aktuella enheten och tittade på en radar såg bara sin egen begränsade bild. De kan ha sett ett plötsligt mål och att det såg ut att bete sig konstigt, sen hade de inte tid att avvakta och se hur målet rörde på sig, resonerar han.

– Dessa saker undviker man i helintegrerade system där man tar in information från flera radarstationer och funktioner. 

Fel i iranskt säkerhetstänk

När det felar i en organisations säkerhetstänk är det aldrig enskilda personers misstag, menar Andreas Hörnedal. Det handlar om att de fått felaktig träning.

– Om personerna som sitter i enheten jobbar med verbal kommunikation och inte riktigt uppfattar vad som sägs, kan de ha uppfattat att ”nu kommer flygplan i den kursen och höjden”, men missat att ”det är ofarligt”.

– Störningar på radiotrafiken kan ha naturliga orsaker, men kan också vara tecken på fientlig störning och attack på väg. I västa fall är det då fråga om sekunder.

Andreas Hörnedal förklarar att robotar av den typ som använts är gjorda för att skjuta ned kryssningsrobotar och smyganpassade mål som flyger lågt. När ett sådant mål väl upptäcks måste det förstöras snabbt innan det är för sent.

– Det är naturligt då om besättningen har träning i att vara snabba, och har letts in i tänket att de ska reagera med av att avfyra sin robot.

Så upptäcker roboten sitt mål

Robotar av typen Tor har ett zonrör, en radarbaserad sensor som känner av när den är tillräckligt nära ett mål för att stridsdelen ska ge effekt, förklarar Hörnedal.

Den har även en sprängladdning som omgetts med ett par lager preparerad metall som spricker upp och skapar splitter. Även om roboten inte träffar målet, kommer den att detonera när den är tillräckligt nära för att ge splitterskador. 

Några av de skador som har dokumenterats på platanets vrakdelar. Andreas Hörnedal menar att hålen är typiska för sådana som orsakas av splitter.Foto: UKRAINE PRESIDENTIAL PRESS SERVICE HAND / EPA TT NYHETSBYRÅN

Splittret är effektivt nog för att slå sönder flygplan.

– Jag tycker det ser ut på de bilder som publicerats som om bränslesystemet på planet har gått sönder och att det slår lågor rakt ut. Vrakdelarna på marken har också den typen av många små utstansade hål som mycket väl kan ha orsakats från robotens splitter. Sannolikt är det splitter som skadat planet och orsakat att det till slut kraschar.

Detta kan ha hänt efter träffen

Det finns robotar som är avsedda att skjuta ned stora flygplan, som har så kraftfull stridsdel att de slår av vingar eller kapar flygkroppar på mitten. Så kraftfull är inte typen Tor, förklarar experten.

– Hade passagerarplanet fått sådana skador hade det blivit tvärstopp i luften för att sedan falla rakt ned, säger Andreas Hörnedal.

– Det är möjligt att de skador planet fick var sådana som förvärrades först efter en stund. Att roboten gjorde mindre hål som till exempel slog sönder hydraulledningen som används för att vrida på roder, eller slog ut elsystem som påverkar styrning. Att det satte i gång en brand ombord först efter ett tag.

Sådana skador kan även fläka upp skinnet på planet så att vinddraget i sig får tag på delar och börjar slita sönder planet. Det kan då vara fråga om utdragna förlopp innan planet till slut störtar, förklarar Andreas Hörnedal.

Vissa uppgifter tyder på att planet till och med bytte kurs efter träffen. Hur kan det förklaras?

– Det är möjligt att piloterna hann reagera och byta kurs under ett utdraget skadeförlopp, eller så var det tryckvågen från roboten som puttade till planet så att det bytte kurs.

– Plan av typen Boeing kan även flyga längre än man tror utan styrning. De är gjorda för att kunna stabilisera sig själva. 

På frågan om besättningen hade kunnat göra någonting för att förhindra kraschens dödliga utgång, hoppas Andreas Hörnedal att den iranska haverikommissionen ska finna svaret.

– Att man utvinner all information från de svarta lådorna och att inga vrakdelar har slarvats bort utan kan användas för att pussla ihop planet och ge svar på alla frågor. 

LÄS MER:
Detta vet vi om flygkraschen i Iran

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.