Igår meddelade Turkiet att de påbörjar ratificeringen av Finlands Nato-ansökan.
Sverige får fortsatt kalla handen. Erdogan nämnde bland annat de 120 ”terrorister” som han fortfarande kräver att Sverige lämnar ut.
Regeringens mål är ändå att bli medlemmar på toppmötet i sommar.
Då ska Natos nya ”framskjutna” försvar diskuteras. Här lyfts Östersjöregionen fram som ett väldigt utsatt och viktigt område i alliansen, säger Jacob Westberg, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– I mitten av det området ligger Sverige. Det är det som gör det väldigt svårt att planera för snabba militära förstärkningar till exempelvis Baltikum eller Finland, om man inte kan disponera och räkna in svenskt territorium i Nato.
Det handlar också om förvaring av materiel och långsiktiga försörjningslinjer vid en möjlig konflikt.
Dessutom har Sverige en mycket god förmåga till övervakning och jakt, exempelvis genom ubåtar och JAS-plan, säger Jacob Westberg.
Det är av så pass stort intresse för hela Nato, att trycket från andra medlemsländer successivt kommer att öka på Turkiet, tror han. Inte minst från grannländer, men också från USA och Storbritannien.
– Särskilt efter det turkiska valet. Det kan också ändra förutsättningarna för Erdogans egen kalkyl i de här frågorna. Det är en del av motståndet mot Sverige som handlar om inrikespolitiken, och den försvinner med valet oavsett utgång.
Erdogan kan ändra fokus
Så hur ska det sluta? Jacob Westberg ser inte att regeringen ska kunna göra så mycket åt de hundratals personerna som Erdogan vill se utlämnade. Domstolar avgör och svensk och internationell rätt ska följas.
Istället kan Erdogan behöva ändra fokus, och andra former av uppgörelser om exempelvis vapenexport eller handel kan bli aktuella.
Turkiet har till exempel tidigare krävt utlämningar även från Finland. Men det nämns inte längre, konstaterar Jacob Westberg.
– Jag måste säga att jag vet fortfarande inte vad det egentligen är som Erdogan vill ha, för han måste ju också inse att Sverige troligtvis inte kommer att skicka ut de här 120 personerna. Så det måste vara någonting annat. Men just vad det där andra är, det är fortfarande oklart.
Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att det är positivt för svensk säkerhet att Finland, mitt emellan Sverige och Ryssland, blir medlemmar. Men att ansökningarna separeras kan försvåra för Sverige längre fram, skriver han i ett meddelande till Expressen:
”Det är enklare när hela alliansen pushar för två stater att komma in. Med det sagt finns det fortfarande nästan enigt stöd för Sverige (minus Turkiet och Ungern), men osäkerheten ökar med turkiska och senare amerikanska valet”.
