Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experten om sprickan i skolan: ”Oroväckande”

Petersson: ”Roligt att vi återhämtar tappet”.
Jonas Vlachos, fil doktor och docent vid Stockholms universitet.
Per Kornhall, skolexpert och författare. Foto: Staffan Claesson / Fotograf Staffan Claesson AB
Maria Jarl, fil dr i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.Foto: Göteborgs universitet

Att skolans resultat blir bättre i årets Pisaresultat är positivt – men samtidigt är den allt större klyftan i skolan oroväckande, konstaterar skolexperter. 

– Det tycker jag är bekymmersamt, säger Maria Jarl vid Göteborgs universitet.

När resultatet av den nya Pisa-undersökningen kom var det många glada miner. Svenska elevernas resultat har förbättrats de senaste åren. 

Skolexperten och författaren Per Kornhall säger att både den nuvarande regeringen och det tidigare högerblocket kan klappa sig på axeln. 

– Jag tycker att alla kan ta åt sig äran. Både de likvärdighetspengar som den nuvarande majoriteten har pumpat ut har gjort nytta, men delar av Jan Björklunds reformer har varit viktiga.

Men när man började läsa närmare stod det klart att det inte gällde alla – gapet mellan hög- och lågpresterande elever ökar. 

– Det finns ett stort smolk i bägaren och det är att jämlikheten är usel. Det finns vissa variabler där vi nästan är sämst i OECD, det finns två länder som ligger i samma liga i att se till att de duktigaste lärarna finns bland de som har de största behoven, säger Per Kornhall.

”Vi har svårt som nation att veta vad vi ska göra” 

Och det är inte helt lätt att förklara varför resultaten ser ut som de gör, konstaterar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos vid Stockholms universitet.

– Det är otroligt svårt att förklara både vad nedgången berodde på och vad uppgången beror på, det finns massa människor som spekulerar men ärligt talat har vi dålig koll forskningsmässigt. Det är svårt att identifiera några tydliga förklaringar. En trolig förklaring är att det har att göra med att man infört nationella prov i låg- och mellanstadiet som stärker utvärderingen och kanske även undervisningen, det skulle vara min gissning, säger han och fortsätter: 

– Det finns också vissa indikationer på att mattelyftet har hjälpt. Kanske mest förvånande var att läsförståelsen hade förbättrats, jag tolkar det som att barn läser allt mindre, så det var kanske det konstigaste. 

Och det finns stora risker med hur skolan blir om man inte får kläm på jämlikheten, menar Maria Jarl, universitetslektor på Göteborgs universitet. 

– Forskning har visat att vi har en tendens till pedagogisk segregation, att erfarna och behöriga lärare i större utsträckning är på skolor där det finns starka elevförutsättningar och att vi har en högre andel icke behöriga och erfarna lärare på skolor med svaga elevförutsättningar. Det är inte bra, säger hon och fortsätter: 

– Det är glädjande att resultaten fortsätter peka uppåt, det betyder mycket för svenska skolan. Men minst lika oroväckande som det är positivt är att likvärdigheten minskar och att vi har svårt som nation att veta vad vi ska göra åt det.