Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experten om Donald Trumps konflikt med Iran

USA:s president ändrade sig om attack mot Iran.
President Donald Trump ångrade den planerade attacken mot Iran i sista stund. Foto: RON SACHS/SHUTTERSTOCK / RON SACHS/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
USA anklagar Iran för attackerna mot oljefartygen i Omanbukten den 13 juni. Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN
Irans president Hassan Rouhani. Foto: IRAN PRESIDENTIAL OFFICE / HANDOUT / / EPA TT NYHETSBYRÅN

President Donald Trump berättade att han var tio minuter från att skjuta raketer mot Iran – men ångrade sig när han förstod att 150 människor skulle dö. 

– En tolkning är att han sätter revolvern mot Iran och osäkrar den – för att ge dem en sista chans att backa ner, säger Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan. 

Under fredagen berättade Donald Trump på Twitter att han var tio minuter från att avfyra raketer mot tre mål i Iran. 

Han ska sedan ha ändrat sig efter att ha fått klart för sig att 150 människor skulle dödas under attackerna. 

Professorn: ”Lite gåtfullt att de inte slår till militärt nu”

Kjell Engelbrekt är professor vid statsvetenskapliga avdelningen på Försvarshögskolan. 

Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan. Foto: Försvarshögskolan

Han säger att den amerikanska presidentens utspel och den inställda attacken kan tolkas på flera sätt. 

– Om det är entydigt att Iran har gjort alla de här sakerna, och om USA kan visa att det stämmer, så är det lite gåtfullt att de inte slår till militärt nu efter att man skjutit ner den här drönaren, säger Kjell Engelbrekt. 

Iran sköt ner drönaren i måndags och de inställda attackerna från USA under torsdagen skulle vara en vedergällningsaktion. 

Drönaren ”Global Hawk”. Foto: TRISTAN D. VIGLIANCO / US AIR FORCE / POLARIS POLARIS IMAGES

Drönaren värd runt 1 miljard svenska kronor

– Det här var inte vilken drönare som helst, det var en ”Global Hawk”. Det finns bara ett 30-tal med de här resurserna så det är en oerhört dyr plattform. Den kostar väl över 1 miljard svenska kronor. Det är en av de mest sofistikerade plattformarna som man har med underrättelse och stridsledning och som kan skanna av enorma områden. Så USA blir lite grann förblindat, åtminstone temporärt. Förväntar sig USA att det här är första steget i en eskalation och att Iran går vidare och agerar på marken så är det lite gåtfullt att USA inte slår till på ett tidigt stadium, för att inte låta iranierna få initiativet. Man kan fråga sig om den här bilden av vad som har skett de senaste veckorna stämmer fullt ut när man lyssnar på den amerikanska beskrivningen, säger Kjell Engelbrekt. 

Nancy Pelosi kommenterar Donald Trumps agerande.

En möjlighet är att USA vill uttömma de sista diplomatiska möjligheterna att lösa konflikten innan en militär upptrappning. 

Likheter med Obamas agerande i Syrien

På måndag vill USA ha ett möte i FN:s säkerhetsråd om Irankonflikten. 

– Det kan vara så att Trump nu ger iranierna en sista chans. Att han nu är så väldigt tydlig med att han bara var tio minuter från att bekräfta ordern om den här insatsen är ett sätt att verkligen sätta revolvern mot Iran och osäkra den – för att ge dem en sista chans att backa ner. 

Kjell Engelbrekt drar paralleller till tidigare presidenten Barack Obama löfte om att använda militära medel mot Assad-regimen om denna använde kemiska vapen mot civila. Obama accepterade i stället en diplomatisk lösning som gav Ryssland ett grepp över utvecklingen, som gjorde att Putin kunde agera militärt i Syrien. 

Barack Obama under sitt tal till nationen 2015. Foto: EVAN VUCCI / AP

Ett agerande som bland andra Donald Trump kritiserade. 

– Det finns likheter i hur Trump nu har tvekat att använda våld i sista ögonblicket. Jag har sett att han redan har fått kritik för det från republikanskt håll för att han inte agerade på ett beslutsamt sätt. Länderna testar varandras beslutsamhet och om Trump inte visar tillräcklig beslutsamhet finns det en risk att det kommer utnyttjas av iranierna. 

Iran kan genomföra attacker mot Israel eller Libanon

Samtidigt är Trumps beslut att stoppa attacken för att spara 150 människoliv ett rimligt skäl. 

– Folkrättsligt och politiskt är det inte ett orimligt sätt att resonera. Trots att det var en oerhört dyr resurs som sköts ner så var det inga amerikanska människoliv som gick till spillo. Och att då ta 150 människoliv skulle ur ett folkrättsligt perspektiv inte vara ett proportionerligt sätt att svara på. Om det nu exakt det som är hans verkliga motiv till att han väljer att tveka i sista ögonblicket är ju väldigt svårt för oss att veta naturligtvis. 

Vad händer om konflikten eskalerar? 

– I första hand är det USA och Iran som dras in, men det beror på hur mycket det eskalerar. Iran kan se till att någon iransk stödgrupp attackerar Israel eller mål i Libanon. De har möjligheter att agera på olika håll så det kan absolut leda till en regional konflikt, en del är väldigt oroliga för den typen av eskalering. Det kommer att ha kraftiga regionala implikationer om vi får en militär konflikt med tiotals eller hundratals döda under närmaste veckorna eller dagarna, så det är helt klart en mycket allvarlig situation.  

Hårdnande attityd på båda sidor av konflikten

Hur påverkar det Sverige? 

– På ett mer allmänt plan, föreställer jag mig. Det påverkar den allmänna politiska situationen i världen, exempelvis i FN:s säkerhetsråd. Nu sitter inte Sverige kvar i säkerhetsrådet men vi har många intressen där och i FN-systemet. Sverige är ju också intresserat av en lösning på konflikter i Mellanöstern och har fortsatt att stödja Iranavtalet på den europeiska sidan. Vi är inblandade via EU så en allt mer spänd situation i Mellanöstern är något som Sverige ser mycket negativt på. 

Irans revolutionsgarde. Foto: EBRAHIM NOROOZI / AP TT NYHETSBYRÅN

Det finns samtidigt iranska intressen som är intresserade av att trappa upp konflikten, enligt Kjell Engelbrekt. 

– Vi har under lång tid haft en hårdnande attityd på den amerikanska och iranska sidan. Inom revolutionsgardet finns det de som tycker att man måste slå tillbaka på ett eller annat sätt efter de ganska effektiva sanktionerna som USA lyckats få tillstånd under de senaste månaderna. 

Donald Trumps löfte: En utplåning ni aldrig tidigare har sett”

Donald Trump har sagt att han inte vill ha krig och om det skulle ske skulle det bli ”en utplåning ni aldrig tidigare sett”, sa presidenten i en intervju med NBC

– Man kan fråga sig hur beredd den amerikanska sidan är att respondera, inte bara på politiska utan på militära scenarion. Just nu har USA en tillfälligt förordnad försvarsminister till exempel. Vi hade en helt annan situation när James Mathis var försvarsminister och man hade en ordförande i nationella säkerhetsrådet som också var en amerikansk general, McMaster. Tillsammans såg de till att man agerade militärt mot Syrien i ett slag som var väldigt snabbt, kort och effektivt. Det fick ganska stor verkan men orsakade samtidigt inte några civila dödsoffer. Frågan är om amerikanerna nu har lika hög kompetens och är lika förberedda på att agera i vad som kan bli ett mycket komplext scenario där iranierna kan agera på flera fronter samtidigt, både politiskt och militärt. 

Vilka olika resurser har Iran? 

– Man finns i Syrien, man finns i Libanon, man har relationer till shiitiska politiker i Irak och en väldigt nära relation till Hizbollah. Det finns militära styrkor i Hormuzsundet som kan slå till mot fartygstrafik och mot amerikanska resurser och paramilitära styrkor och terroristgrupper som man har kontakt med. Så det är en situation där USA kan förvänta sig svar om man väljer att eskalera, säger Kjell Engelbrekt. 

Här är tre utrikesnyheter att ha koll på.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.