Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expert: Trump kan ha brutit mot folkrätten

Donald Trump får kritik från flera håll för att ha brutit mot både den amerikanska konstitutionen och internationell folkrätt i samband med attacken i Syrien.

Foto: Alex Brandon / AP TT NYHETSBYRÅN
Jann Kleffner är professor i internationell rätt vid Folkrättscentrum. Han menar att det är högst tveksamt till om nattens attack var förenlig med folkrätten. Foto: Shen Hong / ALL OVER PRESS ZUMA PRESS

Ett amerikanskt angrepp mot främmande makt kräver kongressens tillstånd.

Nu får Donald Trump kritik från flera håll för att ha brutit mot både den amerikanska konstitutionen och internationell folkrätt.

– Det är högst tveksamt om det finns stöd i folkrätten för det här angreppet, säger Jann Kleffner, professor i internationell rätt.

Under natten mot fredag beordrade USA:s president att en flygbas som kontrollerades av syriska regimen skulle bombas.

Aktionen har hyllats av både världsledare och tunga politiker på hemmaplan - men det finns också de som menar att Trumps agerande strider mot USA: konstitution eftersom han utförde attacken på egen hand - utan stöd från kongressen.

 

Visste kongressen?

Kongressen - med 435 ledamöter i representanthuset och 100 senatorer - fick aldrig någon information om den stundande bombningen i någon formell mening. Däremot informerades "över två dussin" ledamöter om planerna under torsdagskvällen. De informerade ledamöterna inkluderade ledamöter från båda partierna, rapporterar AP.

 

LÄS MER: USA bombar Syrien efter gasattacken

 

Foto: Seaman Ford Williams / POLARIS/IBL POLARIS

Måste kongressen ge sitt stöd?

Enligt lagen måste presidenten konsultera kongressen innan USA skickar trupper in i strid, givet att en krigsdeklaration inte finns. För att trupperna ska få vara kvar i strid efter 90 dagar behöver presidenten kongressens stöd.

Efter 11 september-attacken mot World trade center 2001 gav kongressen presidenten mandat att attackera alla länder och grupper som var involverade i attacken. Detta mandat användes sedan av Bush, Obama och nu även Trump för insatser i Irak, Afghanistan och Syrien.

När USA deltog i bombningar mot regimen i Libyen under arabiska våren 2011 sökte Obama aldrig kongressens stöd. Motiveringen då var att kongressens godkännande inte behövdes eftersom amerikanska styrkor utgjorde en stödroll i en internationell koalition.

 

LÄS MER: Wallström - "Attacken väcker frågor om folkrätten"

 

Har USA brutit mot folkrätten?

Jann Kleffner är professor i internationell rätt vid Folkrättscentrum. Han menar att det är högst tveksamt till om nattens attack var förenlig med folkrätten.

– Det finns bara två erkända tillfällen, enligt FN-stadgarna, att agera med våld. Det är vid självförsvar i samband med ett beväpnat angrepp, eller genom votering i säkerhetsrådet. I det här fallet har USA inte angripits och FN:s säkerhetsråd har inte gett sin instämning. Därför är det högst tveksamt om det finns stöd i folkrätten för det här angreppet, säger Kleffner.

 

Vad kan det få för konsekvenser?

– Enligt lagen kan man utkräva både stater och individer på rättsligt ansvar. Men för att fallet ska kunna tas upp i internationell domstol måste staten i fråga, alltså USA, ge sin instämning till att det ska prövas rättsligt. Det har inte skett och kommer troligtvis heller inte att ske, säger Jann Kleffner.

– Rent juridiskt finns det också bilaterala och unilaterala sätt att utkräva ansvar. Exempelvis skulle Syrien kunna komma fram till att USA har gjort sig skyldiga till brott mot folkrätten, och på så vis själva kunna undandra sig vissa bestämmelser i folkrätten genom att till exempel införa sanktioner mot USA. Nu är förhållandet mellan USA och Syrien sedan tidigare inte speciellt bra, så sådana åtgärder hade antagligen inneburit begränsade konsekvenser, säger Jann Kleffner.