Sveriges världlandsavtal med Nato kan ha lett till ökad rysk aktivitet i Sverige. Foto: Valda Kalnina / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN
Sveriges världlandsavtal med Nato kan ha lett till ökad rysk aktivitet i Sverige. Foto: Valda Kalnina / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN

Expert: Nato-avtalet kan ha retat Ryssland

Publicerad

Det svenska värdlandsavtalet med Nato kan ha lett till ökad rysk aktivitet på svensk mark.

De senaste veckorna har flera rapporter kommit in om misstänkta ryska spioner - både på Gotland och i norra Sverige.

– Nu räknas vi rent formellt in i Natolägret, säger Jan Leijonhielm, före detta chef för Rysslandsstudierna vid FOI.

Hur ska man förstå uppgifterna om ökad misstänkt rysk aktivitet vid militära skyddsobjekt och militära övningar?

Jan Leijonhielm, före detta chef för Rysslandsstudierna vid FOI, menar att mönstret går att känna igen från Kalla kriget.

– Under några år har Säkerhetstjänsten konstaterat att den militära operativa underrättelseverksamheten från Ryssland har ökat, mot operativa mål i Sverige. Det kan handla om broar, hamnar och vägar, säger han.

– Det är oroväckande, för det pekar på att man har kvar en operativ militär planläggning mot Sverige.

Vad innebär en "operativ militär planläggning"?

Ryske presidenten Vladimir Putin.Foto: Grigory Dukor / AP

– Det innebär att du ser till att skaffa kunskap inför en eventuellt militär operation. Du måste veta om en hamn kan ta vissa fartyg, om broarna tar stridsvagnar och så vidare. Sedan kartläggs också de försvarsanläggningar som vi kan tänkas ha, oavsett om de är öppna eller dolda.

Det har kommit uppgifter om misstänkta ryska spioner som åker i ryskregistrerade bilar, och frågar soldater om hjälp. Det låter rätt klumpigt...?

– Det kan man ju lugnt säga. Antingen kan man tolka det som att de är klumpiga, och det kan de absolut vara. Eller så är det en demonstration för att visa att man är intresserad av det här och planerar för det.

Försvarsexpert: "Nu räknas vi in i Natolägret"

Efter stora protester röstades värdlandsavtalet med Nato igenom i Sveriges riksdag i slutet av maj i år. Ett beslut som kan ha förändrat Rysslands agerande på svensk mark, tror Jan Leijonhielm.

- Nu räknas vi rent formellt in i Natolägret. Det har vi alltid räknats in i, men man har inte sagt det utåt från rysk sida. Det var för flera månader som dumans (Rysslands lagstiftande församling, reds anm) ordförande i utrikesutskottet sa detta, säger han.

– Underförstått är att vi från dag ett efter undertecknandet är betraktade som krigförande part på Natos sida. Det föranleder från rysk sida att bedriva underrättelse mot oss.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag