Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expert: Barnkonventionen som lag gör ingen skillnad

Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhets­minister, (S) håller pressträff om att barnkonventionen blir svensk lag på Rålambshovskolan i Stockholm. Foto: HOSSEIN SALMANZADEH / TT / TT NYHETSBYRÅN

Att göra barnkonventionen till lag stärker barns rättigheter, anser förespråkarna.

Men kritikerna varnar för att det inte blir någon skillnad alls.

– Om man vill vara elak skulle man kunna säga att det är en skenhandling, säger Olof Beckman, folkrättsexpert.

I dag väntas riksdagen fatta beslut om att göra FN:s barnkonvention till lag. På så sätt hoppas regeringen få skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter. Men många jurister har kritiserat förslaget, inklusive Lagrådet som avstyrkt det. Skälen är bland annat att de flesta av konventionens artiklar är för otydliga och inte utformade så att de passar att direkt praktisera i enskilda fall.

– Jättebra att man vill samlas kring barns rättigheter – jag är helt med på det – men sättet man gör det på är olämpligt. Man riskerar att ställa till problem mer än man löser problem, säger Olof Beckman, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

Starkt skydd redan

Barnkonventionen som dokument börjar både bli ålderstiget och är i sitt innehåll till stora delar "snusförnuftigt", anser han. Och de skäl som framförts för att göra barnkonventionen till lag håller inte, enligt Beckman. Sverige har sagts brista på rättsområden som barn i asylprocess och barn som utsatts för våld i familjen. I konventionen saknas dock tillämpliga regler kring detta som inte redan finns i svensk lag, säger han.

– Svensk lag ger redan i stort barn ett starkare rättsligt skydd än vad barnkonventionen gör, säger Olof Beckman.

Han är kritisk till att Sverige valt att inkorporera konventionen, alltså att hela konventionen tas in i den nationella lagstiftningen, istället för att nationella lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

En tydlig risk han ser är att regeringen lägger över ansvaret att tolka konventionstexterna på dem som jobbar närmast barnen.

– Barnkonventionen är inte en lättillämplig text. Det kommer att bli problem längst ut i tillämpningskedjan – i socialtjänst, sjukvård, skola och polis. Det är ju de som faktiskt gör något för barn, och att de nu ska bli granskade och kritiserade utifrån en abstrakt konventionstext, det känns på något vis orättvist, säger Olof Beckman.

Hårt vardagsarbete

Att detta skulle vara det bästa för barnen är långt ifrån säkert, anser han.

– Väldigt mycket av rättigheternas förverkligande handlar om jättesorgligt, tråkigt, hårt vardagsarbete med tuffa prioriteringar och att se till att pengarna hamnar på rätt ställe och att det finns människor som faktiskt kan jobba. Jag är på deras sida i det här och jag är helt övertygad om att det här kommer inte att bli bättre för dem, säger Beckman.

Även kammarrätten i Stockholm är kritisk.

– Vi anser inte att vi kan se hur den kommer att slå. Man har inkorporerat barnkonventionen i Norge men jag kan inte utläsa att det haft något särskilt genomslag där. Om utgångspunkten är att stärka barns rättsställning så tycker vi inte att det här är det bästa sättet, säger kammarrättspresident Thomas Rolén.

Rättsosäkert

Resultatet riskerar att bli både oförutsägbart och rättsosäkert, säger han. Till skillnad från Europakonventionen finns ingen överstatlig domstol som kan uttolka vad artiklarna egentligen innebär.

– Här finns inget sådant. Var och en kommer att göra på sitt sätt, säger Thomas Rolén.

– Jag tycker att det blir närmast populistiskt att införa barnkonventionen som lag, i stället för att jobba igenom relevanta lagar och ta hänsyn till barns bästa där.

Lagförslaget väntas få grönt ljus i riksdagen. Men Alliansen splittras på kuppen. Centern och Moderaterna tänker rösta nej medan Liberalerna och Kristdemokraterna stödjer regeringen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!