Expert: Åklagare bör utreda mutbrott efter jätteaffären

Camfils tester stoppade konkurrentens leverans: fick stororder värd 270 miljoner.
Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap, vid Stockholms universitet, säger att det finns skäl för åklagare att titta på Camfil-affären.
Foto: Privat
Foto: Pressbild Camfil
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Samtidigt som Camfils munskyddstester stoppade konkurrenterna, förhandlade bolaget med regionen om en order värd en kvarts miljard för egen produktion av munskydd. 

Kostnaderna för fyrtiotalet tester efterskänktes av Camfil.

– Det finns nog all anledning för en åklagare att titta närmare på fallet och inleda en förundersökning om både givande och tagande av muta, säger Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner. 

Expressen har under senhösten avslöjat spelet bakom Region Stockholms jätteaffär med luftfiltertillverkaren Camfil, som startade egen produktion av andningsskydd. 

Affären, värd över en kvarts miljard, förhandlades fram samtidigt som Camfil – utan kostnad – utförde icke-auktoriserade tester av konkurrenters skydd. Enligt Region Stockholm har bolaget gjort ett 40-tal sådana tester åt regionen – gratis. 

Ett uppmärksammat sådant test från Camfil dömde ut ett stort parti andningsskydd till sjukvården, då behovet var som störst.

En månad senare betalade Socialstyrelsen ett oberoende, auktoriserat testinstitut 100 000 kronor exklusive moms för att testa samma parti. De godkände partiet som kunde skickas ut till vården. 

Då hade Camfil och regionen redan kommit överens om en mångmiljonleverans av andningsskydd. 

Expert: Möjligt inleda förundersökning

Att en stor leverantör utför gratistjänster samtidigt som bolaget ligger i förhandlingar om ett stort avtal med Region Stockholm får universitetslektorn i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, Dennis Martinsson, att reagera. 

Dennis Martinsson, universitetslektorn i rättsvetenskap vid Stockholms universitet
Foto: Privat

– Att företaget, för Region Stockholms räkning, genomförde kontrollen av ett annat företags produkter innan det att företaget själv fick ett uppdrag från regionen hindrar inte att det skulle kunna handla om tagande av muta. De uppgifter som framkommit rörande detta, gör att det nog finns all anledning för en åklagare att titta närmare på fallet och inleda en förundersökning om både givande och tagande av muta, säger Dennis Martinsson.

Då Socialstyrelsen testat partier av andningsskydd har kostnaderna pendlat mellan 75 000 till 100 000 kronor per test, meddelar myndigheten. Trots att Expressen vid flera tillfällen frågat Camfil och Region Stockholm varför deras tester skulle ske utan betalning, har vi inte fått något konkret svar.

Martinsson hänvisar till förarbeten där det framgår att tumregeln är att varje transaktion som objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter är att anse som otillbörlig. 

– Alla ekonomiska förmåner är inte nödvändigtvis otillbörliga. Generellt sett kan man säga att det typiskt handlar om någon slags ekonomisk förmån, och att skolboksexemplet är att någon tar emot rena kontanter. Det viktiga är om förmånen har syftat till att påverka mottagaren, säger han.

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
Foto: MAGNUS HALLGREN/DN/TT / DN TT NYHETSBYR?N

Karolinska sjukhuset, där materialinköpen hanterades för regionen i en särskild inköpsorganisation under våren, har beskrivit Camfils fria tester som en hjälp under en svår tid.

Camfil har själva uppgett att de utfört tester av 90 olika andningsskydd från 40 olika leverantörer. Bolagets vd Torbjörn Bäck skriver i ett sms till Expressen att han inte vill kommentera andra aktörers prissättning och tjänster, men uppger att kostnaden för dem själva var relativt låg:

”Tester av andningsskydd är inte en kommersiell produkt som Camfil tillhandahåller, utan vi hjälpte till i en exceptionell situation med vad vi kunde”, skriver Torbjörn Bäck och menar att frågan om eventuell förundersökning är något för en åklagare att ”ta ställning till med hänsyn till den exceptionella situation som rådde”.

Svenonius: Akut behov av skyddsutrustning 

Finansregionrådet Irene Svenonius, M, lade fram förslaget att ingå avtalet, värt över en kvarts miljard – på sittande möte med regionstyrelsen, och utan föregående beredning i regionrådsberedningen, vilket Expressen avslöjat.

Irene Svenonius hänvisar till den exceptionella situation som rådde under vårens covid-våg: 

”I våras behövde både regioner och kommuner skyddsutrustning akut och ingen kunde förlita sig på internationella försändelser. Region Stockholm var vid vissa tillfällen timmar från att ha slut på skyddsutrustning.”

Övriga frågor hänvisar Svenonius till regionens inköpsdirektör.

Finansregionrådet Irene Svenonius (M).
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regionens inköpsdirektör Roger Eklund skriver till Expressen att det är viktigt att ”sätta detta i rätt perspektiv”, eftersom situation var unik och att bristen på skyddsutrustning var akut. 

”Vi ser inte att de tester Camfil utfört är kopplade till en upphandling som utfördes. Så fort Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)/RISE kunde testa så började vi testa där. Innan det var Camfil enda tillgängliga laboratoriet i Sverige för att testa dessa produkter.”

Regionens inköpsdirektör anser inte att det finns något samband mellan de tester som gjordes och upphandlingen som genomfördes samtidigt.

”/.../om någon gör en annan bedömning kommer vi att medverka för att det ska finnas ett korrekt underlag för en sådan bedömning”, skriver han till Expressen.

”Transparens och integritet”

Men enligt Institutet mot mutor går det inte, på ett allmänt plan, att hänvisa till den exceptionella situationen. Organisationens tillförordnade generalsekreterare Hayaat Ibrahim menar att det är viktigt att upprätthålla förtroendet hos allmänheten, även under pressade situationer såsom under en pandemi. 

– Offentliga upphandlingar ska alltid ske under förtroendefulla former och processen ska alltid kännetecknas av gott omdöme, att det finns transparens och integritet.

Hayaat Ibrahim vill inte uttala sig i det enskilda fallet, men rent allmänt säger hon att det är viktigt att det inte uppstår misstankar om att ett bolag fått ett kontrakt av andra skäl än på sakliga grunder. 

Hayaat Ibrahim på Institutet mot mutor.
Foto: Institutet mot mutor

– Det ska inte finnas några misstankar om att tilldelning av ett kontrakt till exempel har skett på andra grunder än just sakliga, objektiva grunder. Det är särskilt viktigt för att allmänheten ska förlita sig på att det offentliga bedriver sin verksamhet med absolut hederlighet och opartiskhet.

Hur ser ni på en situation där man tillhandahåller en tjänst gratis värd ganska stora belopp samtidigt som man har en förhandling om inköp?

– Det är svårt för oss att veta vad som ligger bakom det i just det här fallet. Men det man ska ha med sig är att alltid när det är en avtalsförhandling eller en offentlig upphandling, när det gäller stora belopp och komplicerade upphandlingar, att man då säkerställer att det sker under förtroendefulla former och att det finns en transparens kring hur olika beslut fattas och hur kontrakt tilldelas och på vilka grunder.

Det finns en bild av bestickning som att någon får en peng för att göra något, men kan även ett gratis erbjudande av en tjänst utgöra en muta, bestickning?

– En förmån behöver inte vara i monetära former. Det kan vara allt från att det är en tjänst som går till en som står en nära, eller att det har ett personligt värde. Så det finns olika former för vad en förmån kan vara det, det behöver till exempel inte vara monetärt.

Samtidigt finns det väl undantag för till exempel pandemin, stora omvälvande skeenden i omgivningen, kan det leda till undantag?

– Jag tror att det är viktigt att ha med sig att även i situationer som kännetecknas av brådska ska man inte glömma bort att offentlig upphandling i slutändan måste ske på ett sätt där det finns transparens och att det sker på sakliga och objektiva grunder och att man vet varför en viss part tilldelas ett beslut. Ytterst är det för att säkerställa allmänhetens förtroende, så det finns fortfarande all anledning att se över hur en process går till även under svåra omständigheter som det kan vara under pandemin.

Se mer:

Munskydd, maxantal i butiker och max fyra i sällskap i restaurang.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.