Isabella Lövin pratade om att gängkriminalitet och gruppvåldtäkter delvis var en svartmålning. Det lät nästan som ett experiment, skriver Johan Anderberg. Foto: TT, Anders YlanderIsabella Lövin pratade om att gängkriminalitet och gruppvåldtäkter delvis var en svartmålning. Det lät nästan som ett experiment, skriver Johan Anderberg. Foto: TT, Anders Ylander
Isabella Lövin pratade om att gängkriminalitet och gruppvåldtäkter delvis var en svartmålning. Det lät nästan som ett experiment, skriver Johan Anderberg. Foto: TT, Anders Ylander
Moderaternas Gunnar Strömmer presenterar partiets prioriteringar inför valet. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTModeraternas Gunnar Strömmer presenterar partiets prioriteringar inför valet. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Moderaternas Gunnar Strömmer presenterar partiets prioriteringar inför valet.  Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Experimentet som kan förändra hela valet

Publicerad

Föreställ dig att ett glas krossas mot golvet. Du kliver på skärvorna, men skadas inte. Du upptäcker att du är osårbar: knivar och kulor studsar mot din hud. Eld bränner dig inte. Ett fall från ett stup skadar dig inte.

Den tankeövningen gjorde 158 amerikaner häromåret. De visste inte riktigt varför, men fick efter den lilla hypnosen svara på några av de frågor som sysselsätter politiker runtom i världen: Mer eller mindre invandring? Hårdare fängelsestraff? Högre eller lägre skatt? Dödsstraff eller inte? Ska homosexuella par få adoptera barn?

Allt för chansen att vinna ett presentkort.

Flummigt? Kanske. Men när resultaten av osårbarhetsförsöket nyligen publicerades i European Journal of Social Psychology, skapade det stor uppmärksamhet i USA: Det visade sig att det gick att “hypnotisera” försökspersonerna så till den grad att de som röstade på republikanerna nu var helt okej med att exempelvis låta homosexuella personer gifta sig. Och det där med hårdare fängelsestraff var inte så angeläget längre.

Det gick alltså att “skapa” liberalare åsikter för att försökspersonerna kände sig säkra – trots att många av frågorna inte hade något med säkerhet att göra.

 

Går allt att destillera till en känsla av trygghet?

 

Det funkar åt andra hållet också: i en studie som utfördes 2003 fick nyzeeländska studenter föreställa sig en framtid med ekonomisk osäkerhet, högre brottslighet och svagt politiskt styre. 

Då blev liberalerna plötsligt mer konservativa. 

Höger, vänster, liberal, konservativ – går allt att destillera till en känsla av trygghet? 

Efter terrordåden i Paris och San Bernadino ökade plötsligt stödet för Trump bland republikanska väljarna.Foto: AP/TT

Verkligheten backar upp den teorin. När amerikanska statistiker går igenom opinionsundersökningar från republikanernas primärval – det som för snart två år sedan ledde till att Donald Trump blev partiets kandidat – ser de en intressant sak: i flera månader under hösten 2015 hade Trumps stöd stagnerat och sedan minskat. Det var först efter terrorattackerna i Paris och San Bernardino som hans popularitet bland republikanska väljare började stiga kraftigt och varaktigt. 

 

Det verkar onekligen som att någonting är annorlunda nu

 

Det finns en hel del invändningar mot de här experimenten, men de är ändå värda att ha i bakhuvudet en vardag i februari, när Moderaterna presenterar sina förslag för att hindra utländska stöldligor. Detta efter några veckor av intensivt annonserande i Stockholms tunnelbana – med löften om fler poliser och bättre ordning i klassrummen – och efter en vinter då Socialdemokraterna satt sin logga ovanpå en bild med gränsvakter, och en drös politiker – några av misstag, några på fullt allvar – snackat om att sätta in militär i förorterna.

Det verkar onekligen som att någonting är annorlunda nu.

Moderaternas Gunnar Strömmer presenterar partiets prioriteringar inför valet. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

När man frågar göteborgarna – alltså de forskare som sitter på Göteborgs universitet och uttolkar folkviljan genom sina långa mätserier i bland annat SOM-rapporterna och Valundersökningarna – säger de att väljarna förändrats de senaste åren. Det har inte skett några dramatiska skillnader i hur många som säger att de ser sig som vänster eller höger – men samma väljare tycker att lag och ordning, invandring, försvar och andra frågor som traditionellt sett har förknippats med konservativa partier, eller högerpartier, är viktigare än förut.

Det är som om väljarkåren har utsatts för experiment nummer två.

 

Om det var en tävling har den ena sidan redan vunnit

 

I flera år har det i Sverige pågått en lågintensiv metadebatt om brottslighet: Är den verkligen så mycket högre nu? Mäter man annorlunda? Och så vidare.

Grejen är att vi inte ens behöver gå in på vem som har rätt. För om det var en tävling har den ena sidan redan vunnit: svenska väljare känner sig mer otrygga. 

Häromsöndagen satt Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin i SVT:s Agendastudio och pratade om att de problem som medierna rapporterat ymnigt om – gängkriminalitet, gruppvåldtäkter – delvis var en svartmålning av Sverige. Det var ju mycket som gick bra också. Arbetslösheten var låg. Tillväxten var hög. Det var nästan som om hon ville utföra experiment nummer ett på väljarna. 

Isabella Lövin pratade i Agenda om att gängkriminalitet och gruppvåldtäkter delvis var en svartmålning av Sverige.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Man har egentligen vetat ganska länge att psykologiska och neurologiska skillnader förklarar varför vissa röstar höger och andra vänster. Hjärnavbildningsstudier har visat att amygdala – den del av hjärnan som tros ha en viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk – är större hos konservativt sinnade människor än hos liberaler.

Det som är nytt är delvis vetskapen om hur föränderliga människor är. Men också att politiken och det politiska spelet har förändrats. Kanske beror det på sociala medier. Kanske på flyktingkrisen. Kanske beror det på att brottsligheten i flera länder faktiskt har blivit värre. Kanske beror det på någonting annat. 

 

Det politiska spelet har förändrats. Kanske beror det på sociala medier.

 

Klart är att det här är alltigenom dåliga nyheter för traditionella partier i flera länder. Det där hantverket som politiker bemästrar – att höja barnbidraget med en tvåhundring i ett valår, införa maxtaxa på förskolan – har väldigt få likheter med konsten att aktivera amygdala på rätt sätt.

Det är sånt som Hollywoods manusförfattare – och Donald Trump – kan.

“Föreställ dig att ett glas krossas mot golvet. Du kliver på skärvorna, men skadas inte.”Foto: ANDERS YLANDER

En av forskarna bakom det första experimentet, det som förvandlade konservativa till liberaler, heter John Bargh och är professor vid Yale University. Han har skrivit en intressant bok som har blivit lite av en bästsäljare. Den heter “Before You Know It” och handlar om hur nyblivna föräldrar ofta upplever att området de bor i har blivit mer brottsutsatt, eller hur folks uppfattningar förändras av att man höjer temperaturen i deras lägenheter.

Det är ganska viktig läsning för alla som är intresserade av politik. Den visar om inte annat på begränsningarna med politikens redskap – retorik, ledarskap – och antyder att partierna inför valrörelsen kanske borde anställa några psykologer med tveksam yrkesetik.

Och vem vet? Kanske kommer det en reklamfilm från Socialdemokraterna eller Miljöpartiet några veckor före valet i höst som uppmanar dig att sluta ögonen. När du gjort det säger en varm, förtroendeingivande röst: “Föreställ dig att ett glas krossas mot golvet. Du kliver på skärvorna, men skadas inte.”

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag