Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

EU väntas gå med på Storbritanniens krav

Stats- och regeringscheferna väntas under dagen köpa premiärminister David Camerons kravlista och presentera en ny uppgörelse. Foto: Laurent Dubrule / EPA / TT
Stefan Löfven. Foto: Thierry Monasse / Polaris images
Stort medieuppbåd på plats i Bryssel. Foto: Dan Kitwood
Cameron i möte med Donald Tusk. Foto: Dan Kitwood

BRYSSEL. EU-ledarnas ödesmöte i Bryssel om Storbritanniens framtid i EU fortsätter efter nattens krismöten.

Stats- och regeringscheferna väntas under arbetslunchen som inleds klockan 16 köpa premiärminister David Camerons kravlista och presentera en ny uppgörelse – allt för att undvika en total kollaps.

Men vid 14-tiden kom uppgifter om att Greklands premiärminister Alexis Tsipras hotar att stoppa en uppgörelse om han inte får egna garantier när det gäller flyktingkrisen.

Två extremt svåra frågor står på dagordningen när EU-ledarna på fredagseftermiddagen återupptar årets första toppmöte i Bryssel: Storbritanniens hot om att lämna EU – och flyktingkrisen.

Under en sex timmar lång middagsdiskussion, som slutade först vid två-tiden i natt, enades EU-ledarna om att ett nytt extrainsatt toppmöte om flyktingkrisen – med Turkiet – ska hållas redan i början av mars.

På en presskonferens i natt kallade Stefan Löfven flyktingkrisen för "den största uppgift som unionen tagit sig an sedan den skapades".

Men frågan om Storbritanniens vara eller inte vara är också en svår knäckfråga för EU-ledarna.

Kan rösta i sommar

Britterna får troligen redan under sommaren rösta om EU-medlemskapet, och det har satt press på stats- och regeringscheferna att snabbt göra allt för att hjälpa David Cameron till seger i den kommande folkomröstningen. Valrörelsen drar i praktiken i gång direkt när han återvänder till London.

Om Storbritannien lämnar EU riskerar hela EU-systemet en totalkollaps.

När Cameron anlände till Bryssel i går sa han:

– Vi har ett viktigt jobb att göra i dag och i morgon, och det kommer att bli tufft. Jag kommer att slåss för Storbritannien

– Om vi når en bra överenskommelse kommer jag att acceptera den, men jag kommer inte att ta den om den inte möter våra behov. Det är mycket viktigare att det blir rätt än att det går snabbt.

I natt uppgav diplomatkällor i toppmötesbyggnaden att en uppgörelse med största sannolikhet presenteras under fredagen.

Den som ska sy ihop detaljerna i paketet som ska säkra Storbritanniens framtid i EU är Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, som sent i natt konstaterade:

– I nuläget kan jag bara säga att vi har gjort vissa framsteg, men mycket arbete återstår.

Samtalade hela natten

Under hela natten hade han sedan bilaterala samtal med regeringscheferna.

Först vid 05.30 i morse lämnade Storbritanniens premiärminister David Cameron samtalen med Jean-Claude Juncker och Donald Tusk, ordförande i EU-kommissionen respektive Europeiska rådet.

Efter några få timmars sömn var EU-ledarna tillbaka i toppmötesbyggnaden och nya enskilda möten inleddes. De pågick under hela förmiddagen.

Den arbetslunch som skulle ha inletts vid 12-tiden har skjutits upp gång på gång. Det senaste beskedet är att den ska inledas vid 16-tiden.

Fram tills dess pågår bilaterala möten mellan ordförandena och EU-ledarna.

Vid 14-tiden blev det känt att Greklands premiärminister Alexis Tsipras plötsligt gjort ett nytt utspel.

Han hotar, enligt nyhetsbyrån AFP, med att stoppa en brittisk uppgörelse om han inte samtidigt får klartecken för att den grekiska gränsen mot Makedonien inte stängs för flyktingar.

Storbritanniens premiärminister David Cameron beklagade sig inför de andra EU-ledarna i går kväll och sade bland annat att det föreslagna paketet "inte tagits emot väl" på hemmaplan, enligt diplomatkällor i Bryssel.

Med andra ord: EU-ledarna måste ge Cameron ytterligare något som han kan skicka vidare till kritiska britter.

Ett av de mest kontroversiella förslagen går ut på att Storbritannien ska få möjligheten att dra i en "social nödbroms", i praktiken stoppa eller minska bidrag som andra EU-medborgare får när de arbetar i landet. Ett förslag som rört upp känslorna i de så kallade Visegradländerna Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern. Storbritannien har argumenterat för att åtgärden ska kunna gälla i upp till tretton år. Visegradländerna vill att den ska gälla i maximalt fem år.

Frågan är hur en kompromiss tas emot bland EU-kritiker i Storbritannien.

"Måste se till helheten"

Stefan Löfven konstaterade under toppmötet att det största bekymret för Sveriges del är just den sociala nödbromsen.

På en presskonferens i natt gjorde han klart att David Camerons förslag om tretton år (sju år i ett första läge, med möjlighet till två förlängningar om tre respektive tre år) "låter långt". Men han sa samtidigt att man "måste se till helheten".

När statsministern anlände till Bryssel i går betonade han flera gånger vikten av att Storbritannien blir kvar i EU.

– Det är viktigt för EU, det är viktigt för Sverige.

Vad händer annars?

– Det skulle vara en stor skada för EU. Det vi inte behöver nu är ett försvagat och splittrat EU.

Men Storbritannien är ett av Europas rikaste länder?

– Man kan alltid diskutera deras motiv för detta, men nu är vi där vi är med förslag som ska diskuteras mer i detalj. Min ambition är att vi ska nå en överenskommelse.

Kan säga nej ändå

Även om en uppgörelse presenteras i dag kan det brittiska folket ändå säga nej. Risken är 50/50, menar tidigare utrikesministern Carl Bildt.

– Det vore mycket allvarligt för oss alla. Ett splittrat Europa blir ett svagare och därmed också ett farligare Europa. Det är ett avgörande intresse för Sverige att de förblir i EU.

I den frågan tycker Moderaterna och Socialdemokraterna likadant.

– Det är bra för Sverige, för jobben och konkurrenskraften, och för Europa i stort – om Storbritannien stannar. Där är jag rörande överens med Stefan Löfven, konstaterade i går Moderatledaren Anna Kinberg Batra.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!