Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tobé: Fler brott borde leda till utvisningsbeslut

Heléne Fritzon.
Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tomas Tobé.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Socialdemokraternas och Moderaternas toppnamn i EU-valet, Heléne Fritzon (S) och Tomas Tobé (M), frågas ut och debatterar därefter arbetsmarknad i SVT.

Tobé anklagar S för att lämnat över makten över svensk arbetsmarknad till Bryssel.

– Det tycker vi är väldigt olyckligt, säger han.

Fritzon kontrar:

– Ni har röstat emot att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk mark.

Det hettar till när Heléne Fritzon och Tomas Tobé debatterar arbetsmarknadspolitik i SVT:s ”Toppkandidaterna”. Arbetare från ett EU-land som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land ska ha rätt till samma villkor som den inhemska arbetskraften. Det har Europaparlamentet beslutat. Socialdemokraterna är mycket positiva.

– Nu ska svenska villkor gälla på svensk mark, säger Heléne Fritzon.

– Det är oerhört viktigt för svenska löntagare.

Moderaterna röstade däremot nej till förslaget.

– I grunden är vi Moderater väldigt skeptiska till att lämna ifrån oss mer makt till Bryssel när det kommer till svensk arbetsmarknad. Vi vill värna att arbetsmarknadens parter fattar beslut om detta, säger Tomas Tobé.

Han fortsätter:

– Det här ett led i hur Socialdemokraterna har rört på sig. Det är mer makt över svensk arbetsmarknad som ska förflyttas till Bryssel. Det tycker vi är väldigt olyckligt. 

Heléne Fritzon kontrar med att EU-parlamentets beslut snarare innebär att den svenska modellen utvidgas till att gälla fler länder.

Hon menar att det innebär ett utnyttjande av polska arbetare om de får arbeta till en lägre lön än svenska arbetare när de är i Sverige – även om lönen är högre än vad de hade fått i Polen.

– Ni har röstat emot att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk mark, säger hon.

Löftet: Ingen EU-lag om sociala rättigheter

De båda toppkandidaterna frågas också ut en och en. Helene Fritzon får frågor om social trygghet, som är en kontroversiell fråga på EU-nivå. Under regeringen Stefan Löfvens värdskap antog EU 20 sociala mål år 2017. Men målen kommer inte att bli lag mot något lands vilja, försäkrar Heléne Fritzon.

– Vi vill inte ha lagstiftning på EU-nivå, utan den sociala pelaren bygger på att varje medlemsstat beslutar själv, säger hon.

Programledaren Anders Holmberg påpekar att EU har infört lagar som rör välfärd och arbetsvillkor, något som Socialdemokraterna röstade ja till. Bland annat pappamånader.

– Sverige har ju världens främsta föräldraförsäkring, så det är ingenting som påverkar arbetet i Sverige. Däremot är det väl väldigt bra att också bulgariska pappor kan vara med när man föder barn.

Om det är bra, varför är det då inte bra att även lagstifta om a-kassa och skäliga pensioner, det som den sociala pelaren handlar om?

– Jag har varit väldigt tydlig från svensk socialdemokratis sida och sagt att varken jag eller Stefan Löfven kommer att rösta för gemensam lagstiftning för sociala rättigheter.

Sverige betalar i dag 39 miljarder i medlemsavgift till EU. EU-kommissionen vill höja avgiften med 15 miljarder på grund av Storbritanniens utträde och nya EU-satsningar.

– Min utgångspunkt är att det inte ska bli dyrare för Sveriges skattebetalare att vara med och ta ansvar för EU:s budget. 

Utgångspunkt – är det samma sak som ett löfte?

– Jag kan nästintill formulera det som ett löfte, för jag kommer att driva det väldigt hårt.

Socialdemokraterna vill skära kraftigt i jordbruksstödet. Fritzon säger att partiet står bakom EU-kommissionens förslag på det området. Men, påpekar programledaren, i kommissionens förslag ingår också att Sverige ska betala 15 miljarder mer i medlemsavgift. Heléne Fritzon vill dock inte svara på exakt hur mycket jordbruksstödet kommer att minska.

S vill straffa Ungern och Polen

Omkring 600 000 människor sökte asyl i EU förra året. En knäckfråga är hur flyktningarna ska fördelas. Polen och Ungern säger tvärt nej till att ta emot några. Men Socialdemokraterna tror fortfarande på ett fördelningssystem.

– De som står emot det är länder som Ungern och Polen. De är också de största mottagarna av EU:s olika stöd, säger Fritzon.

– Vi har länder som har valt att plocka russinen ur EU-kakan. Vi måste sätta stopp för det.

Heléne Fritzon säger att Sverige, om man inte kan hitta en kompromiss, ska driva att de länder som inte tar emot några asylsökande inte får några bidrag. Besluten kräver enhällighet för att komma med i långtidsbudgeten. Men också Sverige kan genom veto blockera fortsatta utbetalningar av stöd till dessa länder, hävdar hon.

Tobé: Utvisa fler dömda EU-medborgare

Moderaternas toppnamn Tomas Tobés viktigaste fråga är att stoppa den gränsöverskridande kriminaliteten, bland annat genom att kunna utvisa EU-medborgare som döms för brott. Han vill sänka ribban för vilka brott som ska leda till utvisningsbeslut.

– Fler brott borde leda till utvisningsbeslut, säger Tobé.

Men han vill också förändra på EU-nivå. Länder kan redan i dag utvisa EU-medborgare som dömts för brott som anses utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. 

Tobé vill att det ska utökas till att gälla personer som vanemässigt begår brott i andra europeiska länder. Han vill också förstärka den europeiska polisorganisationen Europol.

– Vi kommer att behöva visa mer av pass och legitimera oss när vi reser, tills vi har fått en bättre kontroll på detta.

Vill dubblera satsningar på kärnkraft

Moderaterna vill fördubbla EU:s satsningar på kärnkraften, för att minska kolkraften och beroendet av rysk gas. Kärnkraften är dock en fråga för varje enskilt land. Tobé förtydligar att man vill ge kärnkraften gynnsamma förutsättningar på europeisk nivå.

– Till exempel, se till att bygga ihop elnäten så att vi kan exportera mer av förnybart men också kärnkraft. Då kan vi få en utveckling där man kanske kan minska ner på kolkraften.

Säger nej till tvingande asylmottagning

M vill att asyl ska prövas vid EU:s gräns. Men redan i dag är det meningen att en asylansökan ska prövas i det första land den asylsökande anländer till.

– Det vi har talat om är mer av en gemensam prövning, också kopplat till mer av ett gemensamt mottagande. Sverige får ta ett alldeles för stort ansvar för invandringen till Europa i dag.

De som beviljas asyl ska fördelas mellan EU:s länder, men man har inte föreslagit att fördelningen ska vara tvingande.

– Det handlar om att säkra den yttre gränsen så att vi har kontroll på vilka som kommer.  Få mer av den här gemensamma prövningen, låt sedan länder som är villiga att ta ansvar göra det utifrån kvoter som de själva sätter upp, säger Tomas Tobé.