Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Ett tydligt tecken på nya säkerhetsläget"

Carl Bergqvist från Försvarsbloggen Wiseman's Wisdoms. Foto: Carl Bergqvist

Att två ryska attackflygplan kränker svenskt luftrum och testar vårt luftförsvar är ännu ett tydligt tecken på det nya säkerhetsläget i Europa. En utveckling som tagit fart sedan Georgienkriget 2008, då beskrivet som ett nytt säkerhetsläge, men snabbt förträngt fram till den ryska annekteringen av Krim i mars.

Vår säkerhetspolitik har sedan millennieskiftet byggt på att Sverige är beläget i en del av världen som lyckligt nått historiens ände. Att så inte är fallet har de senaste åren blivit allt tydligare även för allmänheten, där ”ryska påsken” är den mest kända incidenten. Under det kalla kriget var Skandinavien en lugnare del av det Europa som var delat på mitten med Sovjetunionen och Warzawapakten i öst och Nato i väst. Den huvudsakliga kraftmätningen var då i Tyskland och dit var de bägge sidorna stridskrafter koncentrerade.

I dag är läget helt annorlunda. Dagens Europa är ett resultat av murens fall där EU och Nato utvidgats österut på önskemål av dessa nya medlemsländer. Sverige är därför i dag omgärdat av EU- och Nato-länder. Det innebär samtidigt att den enda landgränsen mellan EU/Nato och Ryssland går i vårt eget närområde i Nordnorge, Finland och i Baltikum, där den ryska enklaven Kaliningrad ligger landlåst av Nato-länder. En stor del av Rysslands bnp färdas också genom Östersjön.

Den ryska revanschismen under president Putin, och Östersjöområdet som Europas nya huvudsakliga friktionsyta har gjort att den militära aktiviteten i området stigit dramatiskt under de senaste åren. Sannolikheten att den svenska solidaritetsdeklarationen mot våra grannländer ska komma att synas har kraftigt ökat sedan utfästelsen 2009.

Internationella relationer formas som en syntes av olika åtgärder där ekonomiska och diplomatiska medel kan kompletteras av militära maktmedel. När amerikanska bombflygplan flyger utanför Nordkorea sedan landet skramlat med kärnvapen, är det tydligt för alla att det är en maktdemonstration. När motsvarande händer längs vår egen gräns med anfallsövningar och kränkningar, talas det hellre om flygsäkerhet än att vår omvärld tyvärr är på väg åt ett helt annat håll än önskat och vilka åtgärder som borde vidtas för att skydda oss från denna utveckling.

Högt upp på den ryska agendan står att hålla Sverige och Finland utanför Nato då medlemskap allvarligt skulle minska den ryska handlingsfriheten i Östersjöområdet. Av samma skäl önskar våra grannländer att Sverige och Finland går med i Nato då detta skulle stärka deras säkerhetssituation. Den ryska kidnappningen av en estnisk säkerhetspolis från estniskt territorium för två veckor sedan är ytterligare en provokation i syfte att visa hur man ser på Nato. En händelse som var otänkbar för två år sedan. Inget tyder på att vårt närområde kommer att minska i säkerhetspolitisk betydelse utan snarare tvärtom då den nya ryska militärdoktrinen tillsammans med den pågående upprustningen till stora delar fokuserar på Arktisområdet med dess oexploaterade råvaror. Maktdemonstrationerna i Europas nya säkerhetspolitiska friktionsyta, vårt närområde, lär därför inte bli färre.

 

Carl Bergqvist

Försvarsbloggen Wiseman’s Wisdoms

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!