Expressens Diamant Salihu intervjuar flygvapenchefen Micael Bydén. Foto: Sven LindwallExpressens Diamant Salihu intervjuar flygvapenchefen Micael Bydén. Foto: Sven Lindwall
Expressens Diamant Salihu intervjuar flygvapenchefen Micael Bydén. Foto: Sven Lindwall
An26: 22 augusti 2014. Släppte moteld - som normalt fälls för att avvärja robottbeskjutning Foto: FörsvaretAn26: 22 augusti 2014. Släppte moteld - som normalt fälls för att avvärja robottbeskjutning Foto: Försvaret
An26: 22 augusti 2014. Släppte moteld - som normalt fälls för att avvärja robottbeskjutning Foto: Försvaret
IL: Inträffade 13 september 2014. Släppte röd o vit fackla - en var nära att träffa svenskt stridsflygplan Foto: FörsvaretIL: Inträffade 13 september 2014. Släppte röd o vit fackla - en var nära att träffa svenskt stridsflygplan Foto: Försvaret
IL: Inträffade 13 september 2014. Släppte röd o vit fackla - en var nära att träffa svenskt stridsflygplan Foto: Försvaret

Ett Jas-plan nära att träffas av ryska facklor

Publicerad

VISBY. Ryssland har vid två tillfällen förra året släppt facklor och motmedel mot svenska Gripen-plan.

Vid ett tillfälle var det nära att Jas-planet träffades.

– Om man ska citera piloten som skrivit rapporten upplever han att det är väldigt nära att träffa huven, säger Micael Bydén, flygvapenchef.

Tidigare i veckan avslöjade ÖB Sverker Göranson att ryskt stridsflyg fällt motmedel mot svenska stridsplan. Nu berättar flygvapenchefen mer detaljerat om vad som hänt. Två incidenter lyftes särskilt fram.

Den 22 augusti 2014:

– Det är ett transportflygplan i jämförelsestorlek, det som heter C-160, mindre än en Hercules.

Micael Bydén: "Väldigt nära"

När svenska Gripenplan kommer upp börjar det här flygplanet att manövrera rätt kraftigt.

– Det är en signal att man inte vill att man ska komma in närmare. Under den manövreringen fäller man också två stycken facklor, en röd och en vit fackla. Det upplever en av våra piloter att ena av de här facklorna kommer väldigt nära flygplanet. Det är på väg att träffa huven. Det är rent flygsäkerhetshotande. Man ökar risken, säger Micael Bydén, flygvapenchef.

Det andra tillfället var 13 september 2014:

– Det är en IL-76, ett större transportflygplan. Ett ryskt igen. Det är två stycken Gripen som går upp mot det här. Under den här identifieringen när man går in ser man att det här flygplanet fäller någon form av fackla. Vår bedömning är att det är en motmedelsfackla. Det är en fackla som är gjord för att egentligen avleda ett vapen, om du avfyrar en värmesökande robot så ska den gå mot facklan i stället. Det är de två tillfällena vi valt att kommunicera, säger flygvapenchefen.

Micael Bydén betonar att det är skillnad mellan kränkningar, att ryska flygplan är nära flygplatser utan transpondrar som gör dem i princip osynliga - och de två ovanstående incidenterna. Kränkningar sker, oftast av administrativa orsaker . Exempelvis skedde under 2014 tolv överträdelser av svenskt luftrum.

– En kränkning var av ett ryskt statsflygplan, säger Bydén.

"Anmärkningsvärt och oönskat"

Det som är särskilt anmärkningsvärt, menar flygvapenchefen, är uppträdandet i det internationella luftrummet.

– Det är anmärkningsvärt och oönskat och ökar risken för våra piloter och besättningar. Det är det vi har synpunkter på. Oavsett om man flyger med transponderlösa flygplan, om man går för nära våra flygplan eller om man manövrerar nära. Inte minst när man fäller facklor som riskerar att slå in i våra flygplan.

Har det hänt flera incidenter som ni inte berättar?

– Vi har valt att kommunicera ett antal händelser för att måla bilden av vad som händer. Jag tänker inte gå in på hur många gånger, var det händer och hur. De här två tillfällena är exempel på händelser som är anmärkningsvärda, säger Micael Bydén.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag