Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Etnologen: Ingen luciakris i Sverige

Årets Skansen-lucia och tärnor åker kortege från hovstallet genom Stockholm. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nej, luciafirandet är inte på väg att försvinna i Sverige. 

Det menar etnologen Lena Kättström Höök, som skrivit en bok om traditionen. 

I själva verket är luciafirandet ett jättepopulärt inslag på förskolor och skolor runtom i landet.

– På 1970-talet sa man "vi skiter i traditionerna" och en del slutade att fira jul och gifta sig. Men sedan dess har det blivit precis tvärtom, säger Lena Kättström Höök. 

Är luciafirandet på väg att försvinna? Inställda firanden och tävlingar i lokalpress runtom i landet talar kanske för den saken. 

Lena Kättström Höök, intendent vid Nordiska museet och författare till boken "Lucia i nytt ljus", menar dock att det är luciatävlingarna som blivit mindre populära – på förskolor och skolor är luciafirandet fortfarande en mycket omtyckt tradition. 

– Det är tävlingarna man inte får någon att ställa upp på. Det beror troligen på att många upplever det här med skönhetstävlingar och det blonda skönhetsidealet som fanns från början som lite otidsenligt, säger Lena Kättström Höök. 

"Traditioner är populärare än någonsin"

Hon tror inte alls att luciafirandet kommer försvinna – tvärtom.   

– Det är jättepopulärt och jag tror inte att vi har nått peaken än. På 1970-talet sa man "vi skiter i traditionerna" och en del slutade att fira jul, gifta sig och bära studentmössa. Men sedan dess har det blivit precis tvärtom. Traditioner är populärare än någonsin, säger Lena Kättström Höök. 

Lena Kättström Höök, intendent vid Nordiska museet, tror inte alls att luciafirandet är på väg att försvinna i Sverige. Foto: / Karolina Kristensson © Nordiska museet

Idealt med en blond lucia kommer från den första luciatävlingen som anordnades i Stockholm 1928. Lucian skulle vara oskuldsfull, ljusblond, ung och vacker. 

– Det var den tidens ideal och det är väl inget som är vidare populärt i dag. Sedan spred sig det här med tävlingarna och idealet över hela landet, säger Lena Kättström Höök.  

Vanligt med manliga lucior under 1800-talet

Bakgrunden till dagens luciafirande finns i det folkliga västsvenska lussefirandet med utklädningståg – där pojkar ofta klädde ut sig till flickor och tvärtom.

 

LÄS MER: Därför firar vi lucia i Sverige

 

Lena Kättström Höök berättar att den första lucian som hade tända ljus i håret, vid ett firande 1820, var en dräng från Skinnskatteberg. 

– Sedan var det studenter från Västsverige som tog med sig traditionen när de åkte till Uppsala och Lund för att studera. Då hade man manliga lucior, för det fanns inga kvinnliga studenter. Man valde ofta den vackraste recentioren – nybörjaren, säger Lena Kättström Höök. 

Luciafirande är fortfarande populärt på skolor över hela landet, säger Lena Kättström Höök. Foto: Shutterstock

Förändring viktigt för traditionens fortlevnad

Manliga lucior är således inget nytt. I dag – när pojkar kan få vara lucior och flickor kan få vara tomtar eller pepparkaksgubbar – kanske luciafirandet närmar sig det gamla västsvenska lussefirandet med könsöverskridande inslag. 

 

LÄS MER: Därför ska du äta lussebullar – fem goda skäl 

 

Acceptans för den här typen av förändring är viktigt för traditionens fortlevnad, menar Lena Kättström Höök. 

– Får barnen bara vara vad de vill kommer traditionen att leva, säger hon.