Tio av Sveriges tyngsta namn inom den grävande journalistiken går till massiv attack mot filmaren och journalisten Henrik Evertsson, 33, och hans hyllade dokumentärserie ”Estonia – fyndet som ändrar allt”.
”Estoniadokumentären är ett typexempel på en konspirationsteori. Kraven på ärlighet och evidens måste ställas högre”, skriver de i en artikel på DN Debatt som är undertecknad av bland andra Jan Guillou, Janne Josefsson, Bo-Göran Bodin och Dan Josefsson.
”Klistrar konspirationsteorier”
Henrik Evertsson avvisar kritiken från de tio journalisterna, alla tidigare vinnare av Stora journalistpriset, även om han säger att han uppskattar flera av dem och deras grävande reportage genom åren.
– De försöker klistra konspirationsteorier på mig utan konkreta exempel. Om de hade påvisat sakfel eller metodfel hade det varit lättare att bemöta. Men det är bara svepande anklagelser, säger Evertsson.
– Det är bra och intressant att grävande journalistik diskuteras. Vem som helst kan kritisera, jag bryr mig inte om namnen. Men jag efterlyser en värdigare debatt.
Nya dykningar
Henrik Evertsson belönades med Stora journalistpriset i kategorin ”Årets avslöjande” för sin dokumentär, som bland annat visar att det finns ett stort, tidigare okänt hål i fartygets skrov. Det är information som har fått Sveriges, Finlands och Estlands regeringar att besluta om nya dykningar, något som de bestämt avvisat allt sedan de första dykningarna efter katastrofen 1994.
– Vi har använt vanliga journalistiska metoder och öppna källor. Vi har ett enormt källmaterial och gjort långa djupintervjuer. Vi har gjort en genomlysning av Estoniakatastrofen som nog ingen har gjort tidigare, säger Evertsson.
– Vi visar att det inte gjordes ordentliga dykningar 1994. Teorin om hål i skrovet har framförts tidigare, men inte kunnat beläggas förrän nu. Statens haverikommission ser det som ny information, därför blir det nu nya dykningar.
Många söker svar
Evertsson säger att de nya rönen i dokumentären är viktiga eftersom så mycket är oklart kring Estonias förlisning och så många överlevande och anhöriga söker svar. Många av dem har hört av sig och tackat för dokumentären, säger han och understryker att det också finns andra åsikter inom den gruppen.
Han hoppas serien bidrar till att räta ut några frågetecken – och att den ska ge underlag för fortsatt granskning.
De tio kritiska journalisterna skriver att Evertssons serie är ”skickligt berättad … fotografi och klipp proffsigt och vackert”. Men med ”suggestivt klipparbete och urval av berättelser skapas känslan av att någon eller några inom statsmakten döljer de verkliga orsakerna till att Estonia förliste … en gigantisk konspiration”.
”Öppna och transparenta”
– Alla journalister gör en redaktionell bedömning och redigering, också de som undertecknat artikeln. Vi har varit väldigt öppna och transparenta. Man brukar inte visa opublicerat råmaterial, men vi bedömde att det här så pass unikt att vi visat för alla som frågat, myndigheter, experter, journalister, säger Henrik Evertsson.
Också tidskriften Filter har kritiserat Evertsson i ett långt reportage och skriver att han ”gav liv åt sedan länge avfärdade skrönor”.
Rättegång i januari
Svenska journalistprisets ordförande Jonas Bonnier säger till DN att det är roligt att priset diskuteras och bemöter de tio journalisternas kritik mot att det gick till Evertsson.
– Upptäckten och dokumentationen av hålet har lett till att tre regeringar varit tvungna att agera och öppna upp för en ny utredning. Det tyckte juryn förtjänade priset Årets avslöjande, säger han.
Henrik Evertsson väntar nu på rättegång i Göteborg den 25 januari – han och en kollega är efter dokumentärteamets dykningar åtalade för brott mot speciallagen om gravfrid vid Estonias vrak. Och han säger att han ska läsa sin kritiker Jan Guillous självbiografi under julhelgen.
