Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu ställs Estoniafilmaren inför rätta – riskerar två års fängelse

Henrik Evertsson i Dplay:s dokumentär om Estonia.
Foto: Dplay
Estoniafilmaren Henrik Evertsson är åtalad för gravfridsbrott.
Foto: STIAN LYSBERG SOLUM / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Kammaråklagare Helene Gestrin är åklagare i målet mot Estoniafilmaren Henrik Evertsson.
Foto: Micke Fransson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt på Stockholms universitet.
Foto: Stockholms universitet
Advokat Johan Eriksson försvarar Estoniafilmaren Henrik Evertsson.
Foto: MARTINA HUBER

Han hyllas för sin dokumentär om Estonia som lett till att tre regeringar vill starta en ny undersökning av vraket – och är samtidigt åtalad för brott mot gravfriden.

Nu börjar rättegången mot Henrik Evertsson som riskerar upp till två års fängelse.

– Vi har inte begått något brott, vi gjorde en mycket varsam journalistisk undersökning, säger filmaren.

Rättegången mot filmaren och journalisten Henrik Evertsson inleds i Göteborgs tingsrätt på måndagen. Tillsammans med sin medhjälpare, undervattensexperten Linus Andersson, står han åtalad för brott mot lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

– De är åtalade för brott mot gravfriden vid Estonia eftersom de tillsammans med ett filmteam har ägnat sig åt undervattensverksamhet genom att sänka en robot som filmat vraket. Det kan ge upp till två års fängelse, säger kammaråklagare Helene Gestrin på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

”Inget undantag för journalistik”

– Det finns inget undantag för journalistisk verksamhet inom straffrätten generellt och inte heller i den här lagen, säger hon och förklarar att tingsrätten får ta hänsyn till eventuellt ”gott syfte” när den bestämmer straffet.

Också Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt på Stockholms universitet, förklarar att journalistik inte är en förmildrande omständighet. Han säger att lagen är klar på den här punkten och att det därför ”inte råder stor tveksamhet” om att de kommer att fällas.

Fartyget Estonia.
Foto: Estlands regering
Bild ur dokumentärserien, på ett hål i skrovet på Estonia, som sjönk 1994.
Foto: DPLAY/TT / HANDOUT / EPA TT NEWS AGENCY
Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien, producerad av Dplay, fyra meter högt och har tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen.
Foto: DPLAY/TT / HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Henrik Evertsson belönades med Stora journalistpriset för sin dokumentärserie ”Estonia – fyndet som ändrar allt”, som bland annat visar att det finns ett stort, tidigare okänt hål i fartygets skrov. Det är information som har fått Sveriges, Finlands och Estlands regeringar att besluta om nya dykningar, något de bestämt avvisat allt sedan de första dykningarna efter katastrofen 1994.

Kritik från Guillou

Han anklagas också för att ha fört fram konspirationsteorier av tio kända grävande journalister med Jan Guillou och Janne Josefsson i spetsen i en artikel på DN Debatt. Liknande kritik har framförts i ett långt reportage i magasinet Filter. 

– Jag har blandade känslor, det känns bra och dåligt. Det är inte jättekul att vara i rättegång. Samtidigt är jag glad över få framföra mina bästa argument i en huvudförhandling, säger Henrik Evertsson, 33.

– Så som vi gjorde undersökningen har vi inte kränkt mot någon gravfrid. Det var mycket varsamt, vi filmade utifrån, inte inne i vraket. Vi gjorde det efter många överväganden och mycket research, säger han.

Inbjuden av Haverikommissionen

Evertsson säger att han är glad över att dokumentären resulterat i att tre regeringar nu vill genomföra nya tekniska undersökningar. Han berättar att han var inbjuden till Haverikommissionen där han i ett sex timmar långt möte redogjorde för sina rön och ställde research- och råmaterial till myndighetens förfogande. Också representanter för Estland var på plats.

– Det handlar om en av Europas värsta fartygsolyckor och ingen ordentlig undersökning har gjorts. Vi ville avfärda eller bekräfta uppgifter om ett hål i vraket, så vi måste inhämta information. Det är i allas intresse att få fram fakta, spekulationer uppstår när det inte finns tillräckligt med fakta, säger Henrik Evertsson.

Hans advokat Johan Eriksson säger till TT:

– Det är ju ett ovanligt och spännande mål, och mycket intressant på alla möjliga vis. Materialet som Evertsson är åtalad för att ha skaffat är ju staten själv intresserad av nu.

Speciell lag

Försvarets huvudlinje i rättegången är att filmteamet befann sig på internationellt vatten i en tysk båt – och att svensk lag därför inte gäller. För att skydda gravfriden vid Estonia finns en speciell lag som alla länder runt Östersjön utom just Tyskland undertecknat. 

Lagen har aldrig prövats i domstol, så nu är ”frågan om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten och av en tyskflaggad båt”, har åklagare Helen Gestrin tidigare sagt.

Det var i september 2019 som Evertsson och hans team ombord på den tyska båten sänkte ner en dykrobot och filmade vid Estonia.

”Överens i sak”

– Vi är överens i sak om vad som har inträffat, så tingsrätten får ta ställning om och när lagen är tillämplig. Lagen har inte prövats, så domstol har inte slagit fast gränserna för den, säger åklagaren nu.

Enligt Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt vid Stockholms universitet, har de åtalade anfört att de befann sig på internationellt vatten och åberopat informations- och yttrandefriheten. Han ser inte dessa skäl som vägande i det här fallet.

– Jag har svårt att se att de kan värja sig med den typen av argument. Även om vi har informations- och yttrandefrihet får man inte skaffa sig information genom brottslig verksamhet. Som journalist får man till exempel inte bryta sig in, säger Johan Schelin som anlitas som expert av den svenska regeringen, FN och EU.

– Lagen om skydd för gravfriden vid vraket Estonia säger klart att man inte får dyka på vraket. Det är helt klart att om man som svensk medborgare bryter mot den lagen kan man dömas till böter eller fängelse, säger han.

Journalistförbundet fördömer

Han säger att lagen inte hindrar stater från att genomföra dykningar på vraket för att utreda orsakerna till förlisningen, men påpekar att alla inte delar den bedömningen. Regeringskansliet ser nu över om det krävs en lagändring för nya dykningar vid Estonia.

Svenska journalistförbundet fördömer åtalet tillsammans med journalistförbunden i Estland, Finland, Norge och Danmark samt Europeiska journalistfederationen. I ett gemensamt uttalande med rubriken ”Granskande journalistik om Estonia är inget brott” skriver de:

”Att Sverige åtalar journalister för att ha samlat in information som är av stort allmänintresse strider mot både svensk och internationell lag.” 

”Stort allmänintresse”

Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) ber åklagare och domstol att ta hänsyn till ”allmänintresset” eftersom Henrik Evertssons ”journalistiska arbete har lett till nya upptäckter som föranleder vidare undersökning av Estoniakatastrofen”.

– Dokumentären är ett journalistiskt verk med stort allmänintresse. Journalisten har varit medveten om lagen, och tagit stor hänsyn i sitt arbete för att kontrollera de vittnesmål han samlat in, säger Jarmo Mäkelä, ordförande i RSF Finland. 

Fem avslöjanden i dokumentären om Estonia

1. Det finns ett tidigare okänt, 4 x 1,2 meter stort hål i Estonias skrov. Detta kan förklara det snabba sjunkförloppet om vatten också forsade in den vägen.

2. Överlevande berättar att det strömmade in vatten under bildäck – tvärtemot tidigare uppgifter om att vatten kom uppifrån.

3. Brittiska dykare, som fick i uppdrag av svenska regeringen att undersöka Estonia 1994, berättar att det var enkelt att dyka på vraket och att de med lätthet hade kunnat bärga minst 150 kroppar – om de bara fått klartecken. 

4. Överlevande vittnar om att det fanns en militärtransport ombord under katastrofnatten, något som svenska försvaret förnekar. 

5. En brittisk grävande journalist säger att underrättelsetjänster i Sverige, Estland och Storbritannien i samarbete smugglade militärutrustning från Ryssland på Estonia – och att Ryssland varnat dem för att fortsätta verksamheten.

Se nya fyndet från dokumentären:

Bilder ur dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” som hade premiär 28 september på Dplay

Hör historien bakom Estonia-dokumentären:

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.