Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Eritrea släpper fångar – efter fredsavtalet

Etiopions premiärminister Abiy Ahmed tillsammans med Eritreas president Isaias Afwerk.
Foto: STRINGER / EPA TT NYHETSBYRÅN
Selam Kidane, ledare för Release Eritrea
Foto: PRIVAT

Eritrea börjar släppa fångar, bekräftar den eritreanska människorättsgruppen Release Eritrea.

Det kan vara ett första tecken på en mjukare hållning efter det nya fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien.

Minst 35 religiösa fångar har frigetts – och enligt obekräftade uppgifter har regimen också släppt fångar som försökt fly från militärtjänst.

Eritrea och Etiopien slöt fred den 9 juli – och många bedömare hoppades att fredsavtalet kunde leda till förändringar i den hårda diktaturen Eritrea. 

En förhoppning var att regimen skulle börja släppa några av sina 10 000-tals politiska fångar, bland dem den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak som sitter fängslad utan rättegång sedan 2001.

Första bekräftade uppgifterna

Nu kommer de första bekräftade uppgifterna om frigivna fångar. Det rör sig i första hand om 35 evangelikala kristna, som suttit fängslade på grund av sin religiösa övertygelse, meddelar den respekterade eritreanska människorättsgruppen Release Eritrea, som verkar i exil i London.

– Regimen kan börja att gradvis släppa religiösa fångar och fångar som flytt från militärtjänst. Dagens uppgifter kan vara den första indikationen. Det kan till slut leda till att också politiska fångar släpps, även om det verkar osannolikt, säger den brittiske Afrikaexperten Martin Plaut.

Han hänvisar till Release Eritrea som en mycket trovärdig grupp.

https://twitter.com/martinplaut/status/1019873609614090240

Samtidigt meddelar en regimtrogen nyhetssajt att fängelset Adi Abeito har stängts och att man har släppt alla som fängslats för att de försökte lämna landet olagligt eller undvika militärtjänst. Den uppgiften har inte bekräftats.

Släppta mot borgen

Release Eritrea bekräftar att 35 kristna fångar släppts tidigare i veckan. Av de frigivna är 24 män och elva kvinnor. De har suttit i fängelse i 4,5 år.

– Vi har väntat på att de här fångarna skulle släppas. De har skrivit under ett dokument där de lovar att inte delta i möten med förbjudna kyrkor. De har nu släppts mot borgen, säger Selam Kidane, en ledare för Release Eritrea i London.

Hon ser inte frigivningarna som direkt kopplade till den nya situationen efter fredsavtalet. Men hon noterar en annan sensationell utveckling.

Selam Kidane, ledare för Release Eritrea
Foto: PRIVAT

Populär tv-predikant fick tala

– En populär etiopisk tv-predikant var med på första planet från Etiopien till Eritrea. Han fick tala inför massor av människor på gatan utanför sitt hotell. Det har inte hänt tidigare, det var en fullständig överraskning, säger Selam Kidane.

Det svenska utrikesdepartementet säger att man känner till uppgifterna om frigivna fångar i Eritrea, men att man "inte har någon bekräftad information".

– Det är en mycket positiv utveckling att Eritrea, som det uppges, nu stänger ett fängelse och släpper fångar. Vi ska inte dra för långtgående slutsatser, men vi hoppas förstås att Dawit Isaak och att alla andra politiska fångar snart ska friges, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

– En sådan här utveckling kan också förstärkas med ytterligare kontakter mellan Eritrea och omvärlden. Svenska företag och organisationer bör verka för att öka utbyter med Eritrea, till gagn för det hårt prövade eritreanska folket.


LÄS MER: Påven välsignade Dawit Isaak – nu ber vi en bön för den nya fredsprocessen  


Etiopions premiärminister Abiy Ahmed tillsammans med Eritreas president Isaias Afwerki under öppningen av Eritreas ambassad i Etiopiens huvudstad.
Foto: STRINGER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

"Aldrig sett honom le tidigare"

Martin Plaut understryker att Eritrea är en hård diktatur som inte har hållit val sedan självständigheten 1993. Och att man inte kan förutse president Isaias Afwerki enväldiga beslut. Men scenerna när Afwerki tog emot den etiopiske premiärministern Abiy Ahmed i Eritrea i samband med fredsavtalet ger den brittiske Afrikaexperten förhoppningar.

– Nyckeln till möjliga förändringar är Afwerkis reaktion när Abiy Ahmed besökte Eritrea. Jag känner Afwerki sedan 1980-talet och har aldrig sett honom le. Han log och visade upp sig med sina barnbarn, jag har aldrig sett något liknande, säger Martin Plaut.

– Afwerki såg hur Abiy Ahmed hyllades både i Etiopien och Eritrea. Han såg stödet för freden i båda länderna. Min känsla är att han skulle vilja vara lika populär, säger han.

Också Selam Kidane i den Londonbaserade eritreanska exilgruppen Release Eritrea är optimistisk – men på lång sikt.  Den nya freden leder till förändringar, anser hon.

"Kan inte hålla alla fångna för alltid"

– De kan inte hålla alla eritreaner fångna för alltid. Inte när gränsen öppnas och etiopier kan komma och gå som de vill, säger Selam Kidane.

– Förändringarna kan påverka alla fångar. Men många politiska fångar har dött i fängelse utan att deras familjer vet om det.  Regimen måste förbereda vad den ska säga till dem efter alla dessa år, säger hon.

Fred efter 20 år

1961 – 1991. Eritreanska gerillarörelser kämpar för frihet från Etiopien som styr Eritrea.

1991. Eritrea utropar sin självständighet.

1998. En gränskonflikt leder till öppet krig mellan Etiopien och Eritrea.

2000. Länderna undertecknar ett fredsavtal. Men på grund av fortsatt oenighet vägrar Etiopien att acceptera avtalet i praktiken. Ett 20 år långt militärt och diplomatiskt dödläge mellan länderna inträder. Tiotusentals människor flyr från Eritrea, många på grund av den obligatoriska militärtjänstgöringen i landet.

Juli 2018. Etiopien och Eritrea sluter fred.


Fängslad sedan 2001

Journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak föddes 27 oktober 1964 i Eritrea, som då var en del av Etiopien.

1987 kom Isaak till Sverige och Lerum som flykting. Han arbetade som städare och engagerade sig samtidigt för ett fritt Eritrea. 

1992 blev han svensk medborgare, men flyttade tillbaka till Eritrea 1993 när landet blev självständigt. Framtiden såg ljus ut för det nya landet. Dawit gifte sig och fick tre barn. 

1996 blev det enligt en ny presslag möjligt att starta privata tidningar i Eritrea. Året därpå grundade Isaak tillsammans med några journalistkolleger landets första oberoende dagstidning, Setit. 

När ett nytt krig bröt ut 1998 mellan Eritrea och Etiopien återvände Isaak till Sverige med sin familj. 

2001 återvände Dawit Isaak ensam till Eritrea. Det politiska läget var då ytterst instabilt. När hans tidning Setit publicerade en uppmaning till presidenten Isaias Afewerki att utlysa fria val, slog regimen tillbaka hårt.

Den 23 september 2001 greps Dawit Isaak av polisen i en arresteringsvåg riktad mot ledande journalister i Eritrea. 

Med undantag av två dygn 2005 har han suttit fängslad sedan dess.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.