Efter att Natolandet Turkiets president Recep Erdogan under fredagen slog fast att Turkiet inte kan acceptera Sverige och Finland som medlemmar i militäralliansen så håller Nato under lördagskvällen ett informellt möte i Berlin.
Inför mötet uttryckte utrikesministrar från medlemsländer som Kanada, Spanien, Norge, Tjeckien och Slovakien sitt fullständiga stöd för att släppa in Sverige och Finland i alliansen.
– Vi tycker inte bara att Sverige och Finland ska ansluta sig till Nato, utan det borde gå snabbt, sa Kanadas utrikesminister Melanie Joly när hon anlände till mötet rapporterar TT.
Slovakiens utrikesminister Mikulas Dzurinda såg inga som helst problem kring svenskt och finskt medlemskap i Nato.
– Jag är övertygad om att vi alla 30 medlemsländer kommer att komma överens. De här två länderna stärker bara inte sina försvar utan hela alliansens.
Massivt stödet för Sverige – förutom från Turkiet
Sedan klev Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu fram med ett nytt utspel mot Sverige och Finland.
– Problemet är att de här två länderna öppet stöttar terroristorganisationerna PKK och YPG. Det här är terrororganisationer. De har attackerat våra trupper och våra soldater varje dag. Även i går förlorade vi en soldat. Därför är det oacceptabelt och upprörande att våra vänner och allierade stöder den här terrororganisationen, sa utrikesministern.
Han upprepade den kritik som kommit från Turkiet de senaste dagarna om att Sverige och Finland ”stöttar terrororganisationerna PKK och YPG”, rapporterar TT.
– Vi vet inte vad Turkiet egentligen menar, men ur ett norskt perspektiv står vi till 100 procent bakom Finland och Sverige om de beslutar sig för att ansöka om ett Natomedlemskap. Det kommer också att stärka det nordiska samarbetet, sa den norska utrikesministern Anniken Huitfeldt.
Manegen tycktes krattad för Sverige och Finland att ansluta till militäralliansen Nato. Generalsekreterare Jens Stoltenberg sa att länderna ”skulle välkomnas med öppna armar” och lovade en snabb process från ansökan till beviljat medlemskap.
Därför väckte det stor förvåning när Natolandet Turkiets president Recep Erdogan under fredagen uttalade sig om att det inte var möjligt för landet att acceptera Sverige och Finland som medlemmar. Enligt Erdogan fungerar de nordiska länderna som ”vandrarhem för terrorister”.
Centralt placerade Natokällor uppger för norska VG att de togs på sängen av Erdogans besked.
Att Sverige och Finland planerar att ansöka har varit officiellt sedan en månad tillbaka och under sonderingsrundor bland de 30 medlemsländerna har inget missnöje yttrats.
”Det handlar om nationell säkerhet för Turkiet”
Utspelet har därför tolkats som ett sätt för Turkiet att i sista stund innan ansökningarna tvinga fram förhandlingar – och tidigare under lördagen kom kvittot på att det stämmer.
– Vi stänger inte dörren. Vi lyfter helt enkelt den här frågan som handlar om nationell säkerhet för Turkiet, sa Ibrahim Kalin, president Recep Erdogans topprådgivare, till Reuters.
Ibrahim Kalin uppgav för Reuters att Turkiet är öppna för svenskt och finskt Nato-medlemskap. Men i sådana fall vill de ha förhandlingar med länderna och att något görs åt ”terroristaktiviteterna i Stockholm”.
Utgångskravet är att Sverige måste stävja den svenska verksamheten för Kurdistans arbetarparti, PKK, som är terrorklassat av Turkiet, EU och USA.
– Vad som behöver göras är klart: De måste sluta tillåta PKK-föreningar, aktiviteter, organisationer, individer och annan typ av närvaro... att existera i dessa länder, sa Kalin till Reuters.
Ann Linde om turkiska påståendet: ”Stämmer inte”
Under kvällen träffar Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu under mötet i Berlin.
– Vi har träffats flera gånger förut och har tidigare inte fått höra något om problem om vi skulle ansöka medlemskap i Nato. Nu har det kommit nya signaler från presidenten. Vi kommer att försöka reda ut vad det här handlar om. Om det har blivit några missförstånd, sa Ann Linde till DN tidigare under lördagen.
Ann Linde tillbakavisade Turkiets påstående om att Sverige skulle vara en fristad för PKK.
– Det jag har sett hittills är att man har sagt att Sverige inte klassar PKK som terroristorganisation, till exempel. Det stämmer inte, vi måste klargöra det. Eller att det förekommer uppgifter om att jag skulle ha haft möte med PKK, vilket jag absolut inte har haft, säger hon till DN, och menar att hon inte tagit del av några krav från Turkiet.
Kan du tänka dig en förhandling med Turkiet? frågar DN.
– Vi har ju den lagstiftning vi har och det är ingenting vi kommer att ändra i. Samtidigt är alla länder fria att föra fram vilka åsikter de vill, sa Ann Linde till DN.
