Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Enya, 21, blev av med jobbet på grund av sitt mående

Alexandra, 20: ”Alla tror att jag är sprallig, men det är inte hela sanningen”
Enya Lindholm.Foto: Privat / Privat

Oron över att vara ensam och inte räcka till har följt med Enya Lindholm genom livet.

Efter att ha levt med psykisk ohälsa i flera år vågade hon söka hjälp.

– Att gå till en psykolog och säga att du mår dåligt ska vara lika självklart som att gå till tandläkaren och säga att du har ont i en tand, säger Enya Lindholm.

Ibland börjar det direkt på morgonen.

Klumpen i magen och ett tryck över bröstet. 

Kroppen är skakig, det går inte att kontrollera.

Hon försöker komma upp ur sängen ändå och klä på sig. I alla fall dra på sig morgonrocken. Men vissa dagar kan klockan bli halv två på eftermiddagen innan hon orkar ta sig upp.

Enya Lindholm, 21, har lidit av ångest i stort sett hela sitt liv. Men det var först för några månader sedan som hon tog steget att söka hjälp.

– Jag blev av med jobbet, jag hade för mycket frånvaro på grund av min psykiska ohälsa, berättar Enya Lindholm.

Dåligt mående ökar bland unga kvinnor

Antalet unga vuxna som behandlas för depression och ångestsymtom ökar – och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män, enligt en rapport från Socialstyrelsen.

 

I rapporten har man framför allt tittat på barn i åldern 13-17 år samt unga vuxna i åldern 18-24 år och hur utvecklingen sett ut under åren 2013-2017. Andelen som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon form av psykiatrisk diagnos eller läkemedelsbehandling under perioden har ökat i båda grupperna.

 

Störst är ökningen i gruppen unga vuxna 18-24 år, och då i synnerhet bland unga kvinnor.

Beskedet fick henne att söka hjälp

Ångesten visade sig i såväl psykiska som fysiska symtom. Hon var ofta sjuk, hade mycket huvudvärk och migrän.

Samma dag som hon fick veta att hon inte fick jobba kvar hade hon även bråkat med nära.

Då rann bagaren över.

– Jag bröt ihop fullständigt och var helt förstörd. Min sambo skulle åka och jobba men han ville inte lämna mig själv så han körde mig till psykakuten och där blev jag inlagd över natten för observation, säger Enya.

och det känns bra att ha sökt hjälp.

– Det känns jättebra. Jag vill ju finnas där för min sambo, mina vänner och min familj.

”Som att bryta benet”

Att prata öppet om sin psykiska ohälsa har inte varit självklart för Enya.

Nu hoppas hon att det ska bli än mer accepterat.

– Om du bryter benet benet kan du se det på en röntgenplåt, men bryter du själen kan du inte se det. Men det ska kännas lika naturligt att prata om det som att prata om ett brutet ben.

Läs fler delar i Expressens serie ”Jag mår inte så bra” här:
Helen, 23, om sin ångest ”Trodde det var normalt”
Alexandra: Man kan ha ett toppenliv och ändå må dåligt
Atilla Yoldas: Jag berättar om trycker över bröstet - annars går jag under
8 unga om ångesten och oron som inte syns

Mår du eller någon du känner dåligt? Hit kan du vända dig.

Är du närstående: Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam.

Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Ring alltid 112 om läget är akut.

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111, www.bris.se.

Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu. 

Telefonjouren: 08-34 58 73.

Källor: mind.se och www.spesistockholm.se.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.