Ensamkommande Aref tog sitt liv efter beskedet

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Aref Kazimi föddes i Ghazni i östra Afghanistan.
Foto: Privat
Det finns ingen statistik över antalet ensamkommande asylsökande som begått självmord de senaste åren.
Foto: MIGRATIONSVERKET

I Afghanistan var Aref Kazimi rädd för att bli dödad. I Sverige drömde han om att bli elektriker. 

Han är en av 35 369 ensamkommande flyktingar som sökte asyl i Sverige 2015. 

Nu är han död.

– Det kanske sitter en mamma i Afghanistan och inte vet att Aref är död, säger Heidi Clement som tog hand om Aref på sitt familjehem. 

På måndag kommer Socialstyrelsen med en kartläggning av antalet ensamkommande som tagit sina liv. 

Den 3 september 2017 kom ett kuvert från Migrationsverket i brevinkastet hemma hos Heidi Clements familjehem i Nol utanför Göteborg. Mottagaren var Aref Kazimi från Afghanistan.

Aref Kazimi föddes i Ghazni i östra Afghanistan. Han levde i ett år som papperslös i Iran och när han fyllde 13 år lämnade han Iran för Turkiet. I början av september 2015 lyckades han fly till Sverige och sökte asyl. Hans berättelse har även Sveriges Radio uppmärksammat.

I brevet som damp ned på golvet den där septemberdagen fanns beskedet om på vilka grunder Aref fått uppehållstillstånd i Sverige. 

– Jag fick veta att han hade fått uppehållstillstånd 2 veckor tidigare men inte på vilka grunder. Vi alla blev glada över beskedet, säger Heidi Clement. 

Men i brevet fanns också ett bakslag. Aref fick reda på att han inte hade rätt att ta sin mamma till Sverige. Han blev ledsen men sa till Heidi: 

”Jag löser det”. 

Aref var en av 35 369 ensamkommande som sökte asyl i Sverige under 2015.
Foto: Privat

Ville bli elektriker

Som många andra unga afghaner drömde Aref om ett bättre liv och pratade ofta om sin framtid i Sverige. 

”Jag vill bli elektriker. Det är ett jättebra yrke. Garanterat jobb. Alla branscher och företag behöver elektriker”, brukade Aref säga till Heidi. 

Han var en av 35 369 ensamkommande som sökte asyl i Sverige under 2015. Han placerades till en början på ett familjehem i Vålberg, men i januari 2016 flyttades han till Heidi Clements familjehem. Där lärde han sig svenska och hade många vänner. 

– Han var den mest hjälpsamma människan som brydde sig om andra. Under sin flykt från Afghanistan till Iran och vidare till Turkiet var han med om hemska saker. Han såg en av sina vänner bli ihjälslagen av ett gäng i Turkiet, säger Heidi.

Precis som många andra asylsökande hade Aref inga id-handlingar med sig när han kom till Sverige. Han uppgav i sin asylansökan att han var född 2001 i Afghanistan. 

– Men, Migrationsverket gjorde egen åldersbedömning och de kom fram till att Aref var yngre än vad han uppgav och bestämde att han var född 2002, säger Heidi. 

Försökte begå självmord minst fyra gånger

Den långa väntetiden på ett besked om framtiden gjorde Aref förtvivlad och han mådde dåligt. Minst fyra gånger försökte han begå självmord och han blev inlagd vid flera tillfällen på barnpsykiatrin. 

Han fick antidepressiva medel och sömntabletter och man kom också fram till att han led av posttraumatiskt stress och ångest. 

Heidi har sparat flera läkarintyg som styrker Arefs psykiska ohälsa. 

– En gång skickade han ett foto på sig själv från skogen och skrev: ”leta inte efter mig mamma. Du kommer inte att hitta mig igen”, säger Heidi. 

Heidi skrev till handläggaren på Migrationsverket om Arefs psykiska problem. Hon skickade även intyg från läkare och experter om att Aref mådde riktigt dåligt. 

– Jag fick svar av handläggaren att han skulle återkomma inom kort. Inom kort blev för lång tid, säger Heidi. 

Den 6 september dödförklarades Aref.
Foto: Privat

Donerade sina organ

Beskedet om att Aref inte hade rätt till familjeåterförening gjorde honom förtvivlad. 

Två dagar efter att brevet från Migrationsverket kom skulle Heidi hämta sitt barn från skolan. Hon försvann i 55 minuter och kom tillbaka strax före klockan 15:00. Då hade hon köpt fikabröd som Aref gillade. Vid entrén låg Arefs mobiltelefon på ett bord och Heidi trodde att han hade stuckit. 

Men Aref var kvar i huset. I ett av rummen hade han tagit sitt liv. 

Den 6 september dödförklarades Aref, på samma dag som han fick sitt nya, svenska personnummer. Och dagen efter stängde läkaren av maskinerna. 

– Han valde att donera sina organ, säger Heidi Clement. 

Heidi har tagit hand om flera ensamkommande flyktingar. Hon är arg över hur Migrationsverket hanterat Arefs ansökan. 

– Ansvaret ligger på Migrationsverkets fruktansvärda väntetider, deras dåliga organisation. De måste förstå allvaret när flera instanser skriker att någon behöver hjälp, men det bara ignoreras, säger Heidi. 

Heidi Clement tog hand om Aref på sitt familjehem.
Foto: Privat

Publicerar ny statistik

Det finns ännu ingen statistik över antalet ensamkommande asylsökande som begått självmord de senaste åren. Men på måndagen kommer Karolinska institutet att publicera en kartläggning om självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet. Den är gjord på uppdrag av Socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande barn.  

Expressen har skickat frågor till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör svarar i stället på frågorna i mejlet och påpekar att Migrationsverket ansvarar för att utreda asylärendet medan kommunerna ansvarar för omvårdnad och boende och landstingen ansvarar för hälso- och sjukvården. 

Varför tar ensamkommande barn sitt liv i Sverige?

– Det är alltid en väldigt tragisk händelse när en ung människa tar sitt liv och Migrationsverket ser väldigt allvarligt på det när det sker. Däremot kan inte Migrationsverket spekulera kring varför någon tar sitt liv.

Vad gör Migrationsverket i dag för att hjälpa de ensamkommande barn som mår psykiskt dåligt?

– Sedan juli 2006 så ansvarar kommunerna för omvårdnaden och boendet för ensamkommande barn. Ett av skälen till att kommunerna har det ansvaret är att kommunernas socialtjänst bedöms vara bäst lämpande att bedöma vad utsatta barn har för behov. Om en asylsökande mår psykiskt dåligt hjälper Migrationsverket till med vårdkontakter, vi har inte uppdraget eller kompetensen själva att ta hand om någon som till exempel plågas av självmordstankar.

Får barnens föräldrar besked när någon tar sitt liv? 

– I de flesta fall är det kommunen eller polisen som lämnar besked till anhöriga vid dödsfall.

Finns det en plan för hur Migrationsverket ska motverka att det går så långt att barn tar sitt liv?

– En av de viktigaste frågorna är att se till att barn och ungdomar behöver vänta så kort tid som möjligt på beslut i sina asylärenden. Därför är en av det mest prioriterade frågorna under 2018 att fatta beslut i alla ensamkommande barns asylärende, som kom innan 2017. Förhoppningen är att alla nya ärenden ska ha en snitthandläggningstid på 3-4 månader när beslut har fattats i alla äldre ärenden.


MÅR DU DÅLIGT? HJÄLP FINNS ATT FÅ

Har du tankar om självmord? Känner du någon som mår dåligt?


Har en närstående begått självmord?


Här finns det hjälp att få:


Mind - Självmordslinjen


Här kan du chatta eller ringa till om du har frågor och funderingar


www.mind.se


Nationella hjälplinjen


Ring 0771-22 00 60. Alla dagar 13-22


Jourhavande medmänniska


Tel: 08-702 16 80. Alla dagar 21-06.


www.jourhavande-medmanniska.se


BRIS vuxentelefon


Tel: 077-150 50 50. Måndag-fredag, 09-12


Aktuella öppettider på www.bris.se 


BRIS – Barnens hjälptelefon


Tel: 116 111. 


Aktuella öppettider på www.bris.se 


Svenska kyrkan


Svenska kyrkan har jourhavande präster man kan prata med alla dagar mellan kl 21-06. 


Ring 112 och be om att bli kopplad. 


SPES telefonjour


Tel: 08-34 58 73. Alla dagar 19-22. 


SPES telefonjour finns för dig som är närstående till någon som tagit sitt liv.

Ensamkommande flyktingar

Migrationsverkets kostnad för ensamkommande under 2015 blev 28 miljarder kronor. Det utgjorde 46 procent av det uppskattade totala utgifterna för migration på 60 miljarder

Idag finns det ingen statistik över antalet unga och barn bland ensamkommande som tar sitt liv. 

2015 ansökte 35 369 ensamkommande om uppehållstillstånd. 4660 asylansökningar avgjordes under 2015 varav 3076 bifall och 426 fick avslag. Under samma år lämnade 152 ensamkommande flyktingar Sverige ”självmant” och 13 med tvång, enligt Migrationsverket. 

2016 var antalet asylsökande unga betydligt färre och låg på 2199. Under det året hann Migrationsverket med att avgöra 9491 asylansökningar, varav 6853 bifall och 1121 avslag. Under det året lämnade 366 Sverige självmant och 21 med tvång. 

2017 ansökte 1334 ensamkommande om asyl. Migrationsverket avgjorde 7480 ansökningar varav 542 bifall och 1428 avslag. 306 lämnade landet självmant och 11 med tvång. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.