Alternativ för Sverige grundades den 5 mars 2018. Ledare för partiet är Gustav Kasselstrand, som tidigare har varit förbundsordförande för SDU, Sverigedemokratisk ungdom. Kasselstrand, liksom de övriga grundarna William Hahne och Jessica Ohlson, har tidigare uteslutits ur Sverigedemokraterna – tillsammans med hela organistationen för Sverigedemokratisk ungdom.
Sedan partiet grundades har flera medlemmar från SD lämnat för att i stället gå med i Alternativ för Sverige – exempelvis Jeff Ahl, Olle Felten och Mikael Jansson.
Större på Facebook än fem riksdagspartier
Alternativ för Sverige, förkortat AfS, blev på kort tid stora i sociala medier. Från den första april till skrivande stund, den sjätte september, har partiets sida på Facebook genererat 647 844 reaktioner. Partiet hamnar därmed långt före etablerade riksdagspartier som V, MP, L, KD och C. Endast S, M och SD har genererat fler reaktioner.
Alternativ för Sveriges innehåll på sociala medier präglas av motstånd mot det politiska etablissemanget, nationalistiska filmer och videoklipp på konfrontationer mot politiska motståndare under exempelvis demonstrationer.
Det mest delade inlägget de senaste 30 dagarna är ett videoklipp från bilbränderna i Göteborg i slutet av augusti, med texten:
”Videon som visar Sveriges förfall med bilbränderna på Frölunda torg i Göteborg togs ner på Facebook efter att den på en timme fått över 150 000 visningar. DELA DELA DELA SÅ ATT ALLA FÅR SE VAD SOM PÅGÅR I SVERIGE!”
Inlägget har nästan 3 500 reaktioner, drygt 1 500 kommentarer och lite mindre än 30 000 delningar.
”Det finns ett jättegap”
Trots det enorma stödet på sociala medier är Alternativ för Sverige helt osynliga i opinionsundersökningarna.
Torbjörn Sjöström är chef på mätinstitutet Novus. Han menar att det är stor skillnad på att engagera användare på sociala medier och att få många röster:
– Det finns ett jättegap mellan aktiva på sociala medier och vanliga väljare. Aktivister kommer alltid att synas jättemycket i sociala medier, säger han och fortsätter:
– Men det kan finnas en grupp på någon procentenhet som systematiskt säger att de inte vet vad de ska rösta på. Det var det som hände med Sverigedemokraterna. Vi nådde dem, men de sa att de inte visste vad de skulle rösta på, säger Torbjörn Sjöström.
Han syftar på de stora mätinstitutens svårigheter att mäta Sverigedemokraterna, eftersom folk inte alltid vågar berätta att de tänker rösta på dem.
– Det vi såg under 2014 var att vi hade en väldigt stor grupp osäkra väljare. Jag trodde att valdeltagandet skulle gå ner, men det visade sig bero på att vissa sa att de inte visste vad de skulle rösta på. De var rädda för eventuella läckor och åsiktsregistrering, berättar Sjöström, som menar att den gruppen gick till SD.
Inför årets val menar han dock att gruppen osäkra väljare är relativt liten, och att man har en högre svarsfrekvens.
”Det handlar om promillen”
Peter Santesson är chef för opinionsanalys på mätinstitutet Demoskop. Han berättar att Alternativ för Sveriges siffror i mätningarna är så små att de inte går att mäta.
– När vi mäter på webben finns Alternativ för Sverige med som ett eget svarsalternativ, så vi mäter dem med exakt samma förutsättningar som andra partier. Men vi kan fortfarande inte se något nämnvärt stöd för de alls, säger Peter Santesson.
Vad fick de i er senaste mätning?
– Det är så lågt att vi inte beräknar exakta siffror, faktiskt. Det är bara enstaka svar. Det handlar om promillen, säger han.
När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 blev många förvånade, och i efterhand har mätinstituten tvingats förändra sina metoder för att bättre mäta den typen av partier.
– Vi har jobbat med att utveckla de här metoderna, och vi tror att vi har kommit tillrätta med många av de problem som fanns med SD. Men Alternativ för Sverige är ett annat parti, och det är klart att det rent teoretiskt kan finnas bortfallsmönster där som ser annorlunda. Det går inte att säga med säkerhet innan vi har sett valet, säger Peter Santesson på Demoskop.
”Inte större stöd än för andra småpartier”
David Ahlin, chef för public affairs och opinion på mätinstitutet Ipsos, berättar om vilket stöd man har noterat för AfS.
– Några tiondelars procent. Under året har det pendlat mellan ungefär 0,2 till 0,5 procent som högst, berättar David Ahlin.
Han berättar att undersökningarna, liksom på andra stora mätinstitut, genomförs genom att kombinera telefonintervjuer med digitala enkäter.
Mätinstitut har ju haft svårt att mäta uppstickarpartier. Finns det något som talar för samma sak gäller AfS?
– Det har jag ingen uppfattning om. Såvitt vad vi kan se är inte stödet för Alternativ för Sverige större än vad det är för andra småpartier som Piratpartiet, Medborgerlig samling och så vidare. Vi ser inget särskilt med dem.
Men det kan ju vara mer stigmatiserat att uppge att man tänker rösta på AfS?
– Jo. Men i vår digitala del till exempel, där svarar man helt anonymt utan att behöva prata med någon person. Den effekten borde inte ha någon betydelse i våra digitala intervjuer, säger David Ahlin på Ipsos.
Premium
Premium
Premium