I genomsnitt kostar en långtidsskolkare mellan 12 och 15 miljoner kronor. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Sara Pettersson
I genomsnitt kostar en långtidsskolkare mellan 12 och 15 miljoner kronor. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.  Foto: Sara Pettersson

En skolkare kostar 15 miljoner kronor

Publicerad
Skolket är dyrt.
En enda skolkare kan kosta samhället 15 miljoner kronor.
Det visar en uträkning som gjorts av nationalekonomer, enligt SvD.
Skolkare får ofta svårt att få jobb. De begår brott oftare och blir själva offer för brott och är oftare inblandade i mobbning.
Nu har nationalekonomer på uppdrag av skolverket räknat ut vad det kostar att inte jobba förebyggande med skolkarna, enligt SvD.

Risk för utanförskap

I genomsnitt kostar en långtidsskolkare mellan 12 och 15 miljoner kronor.
- Haken för de här ungdomarna är ju att väldigt många av dem som i mellanstadiet och högstadiet börjar glida ur skolan, de ramlar ut livslångt. Det leder till två kostnadseffekter: dels måste den personen försörjas av samhället, dels går vi miste om den personens produktionsförmåga, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson till SvD.
Den som inte jobbar kostar samhället 300 000-400 000 kronor om året, och skolverket räknar med att 10 000-13 000 i varje årskull på runt 100 000 barn kommer att hamna i utanförskap.

2 miljoner

- Blir personen en fullfjädrad narkoman som är heroinmissbrukare, då kostar han 2 miljoner om året. Ställer vi det i relation till en dyr förebyggande insats så kostar den kanske några hundra tusen kronor. Vi behöver inte lyckas jättemånga gånger för att det ska vara en väldigt bra affär, säger Ingvar Nilsson till SvD.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag