Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Emmas syster föddes med hjärtfel – vill hjälpa fler barn

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Emma Augustsson jobbar som volontär med hjärtsjuka barn på universitetssjukhuset i Lund.
Foto: EMIL LANGVAD / BILDBYRÅN

På avdelning 67 på universitetssjukhuset i Lund ligger barn med medfödda hjärtfel. 

Emma Augustsson volontärarbetar på sjukhuset för att förgylla tillvaron för hjärtebarnen och deras familjer. 

Nu vill hon få in fler volontärer och utveckla verksamheten, för att hjälpa fler.  

– Jag är väldigt nöjd med hur långt vi har kommit hittills, det är fantastiskt. Så fort pandemin har lagt sig hoppas jag på att vi ska kunna bli fler, säger hon.

Inne på avdelning 67 på Universitetssjukhuset i Lund ligger barn med medfödda hjärtfel - hjärtebarnen. Barnen och deras familjer här kan ligga inne i allt från ett par dagar till veckor, månader eller år om de väntar på nya organ. 

– Du hamnar ju inte där om det inte är för att du är jättesjuk. Det är inga enkla hjärtfel man opererar där, det är de mest komplicerade, berättar Emma Augustsson. 

Emma kommer till avdelning 67, ”67:an”, mellan två och tre gånger i veckan. Utöver det arbetar hon heltid som uppdragsgivande chef på ett assistansbolag. Att hjälpa barn och ungdomar har blivit en röd tråd genom hela hennes liv.  På ”67:an” arbetar Emma ideellt för att lätta familjernas börda, få barnen att skratta och lysa upp tillvaron i sjukhusets korridorer. 

– Med enkla medel kan man göra ganska stor skillnad. Det är ju tuffa perioder för barn och deras familjer. Att då i stället fylla sjukhuskorridoren med skratt och lek, är för mig helt fantastiskt att få vara en liten del av. Det betyder mycket. 

Systern föddes med hjärtfel

För henne själv började allt för när hennes syster föddes med ett medfött hjärtfel. Då började familjen engagera sig i Hjärtebarnsfonden. I Emmas familj har man alltid hjälpt till, oavsett ens egen livssituation. När Emmas föräldrar var i tidiga 20-års ålders hade de tre egna barn, och öppnade ändå upp sitt hem för barn som hade det tufft hemma och behövde någonstans att bo varannan vecka. 

Det är därifrån Emma har fått sitt driv, tror hon själv åtminstone. 

– Om man är uppvuxen med den mentaliteten att du alltid ska hjälpa till, då gör du alltid det. Men absolut, min familj och min mamma skulle jag i så fall vilja nominera till årets eldsjäl nästa år. Det låter klyschigt att säga sin mamma men det är sant. 

Vill få in fler volontärer

Emma Augustsson hoppas att fler ska bli volontärer för Hjärtebarnsfonden.
Foto: EMIL LANGVAD / BILDBYRÅN

Numera finns volontärer från Hjärtebarnsfonden inte bara på ”67:an” i Lund utan även på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Förhoppningen är att kunna utöka antalet volontärer, och platser i landet. 

- När det kommer till just medfödda hjärtfel så finns det bara två opererande enheter i Sverige, och det är Göteborg och Lund. Men jag tänker att vi kanske på sikt kan ha mindre enheter ute, finnas mer på de lokala sjukhusen och kanske kan arbeta närmare med lekterapi. 

Emma har även en vision om att utveckla den nuvarande lägerverksamheten som Hjärtebarnsfonden har. Det är viktigt att både barnen och deras anhöriga får lov att vara i den samvaron och bearbeta de som de går igenom. Så fort pandemin har lagt sig hoppas Emma på att volontärerna ska bli flera, men det är viktigt att som volontär vara medveten om vad man ger sig in på. 

– Barn som du leker med på tisdagen kanske inte lever på lördagen när du kommer dit. Det är en verklighet som man måste ta ställning till innan man börjar ett sånt här uppdrag. Men jag brukar tänka att även när jag tycker att det är tufft och jag blir ledsen, så kommer det aldrig vara så tufft och ledsamt för mig som det kommer vara för familjerna. Om jag kan bidra till att det blir mindre tufft och ledsamt för dem så är det värt det. 

Apbingo, kokosbollar och tv-spel är favoriter

Även om det är stundtals tufft tycker Emma att det positiva långt överväger det negativa. När ett barn som legat inlagd i 300 dagar i väntan på nya organ, konstant uppkopplad till maskiner, brister ut i en skrattattack så vet Emma att det hon gör är värdefullt. 

– Det finns liksom inget bättre. Det är också det absolut roligaste, att vara en bidragande faktor till att det här barnet faktiskt skrattar och har så kul. Jag har aldrig tänkt att det här var lite jobbigt, allt är väldigt roligt. Men att få ge, och sprida glädje det är det bästa. 

På avdelning 67 bjuder Emma och hennes kolleger in till pizzakvällar, kokosbollsbak och speltillfällen. Favoriten hos barnen är apbingo och ett tv-spel där man är legofigurer och ska göra olika utmaningar. 

– Jag förlorar alltid, det är nog därför det är barnens favorit. Oavsett hur mycket vi spelar så fattar jag fortfarande inte. När man kommer in på avdelningen så är de nöjda att de ska få spela det eftersom jag är så dålig. Och jag har inte försökt bli bättre, för det är ganska roligt att få skratta åt det. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.