Sofia Gladkova, från Kiev, och Emma Isaksson hade en gemensam kontakt inom ett onlinespel. Efter att ha presenterats för varandra blev de snart del av samma vängrupp.
Det var i slutet av 2017.
Klipp till 2022.
För Emma, 20, var det självklart att agera när Ryssland invaderade Ukraina. Redan innan styrkorna kom hade hon erbjudit sin familjs hem i Falun till 18-åriga Sofia och hennes mamma.
På invasionens andra dag, 25 februari, gick flykten.
”Kunde inte känna oss säkra någonstans”
Sofia och mamman hyrde en bil och lämnade Kiev. Hon berättar om flyglarmet som gick när de skulle tanka vid en större stad. Hur soldater kom och sa åt alla att utrymma. Hur de fick köra vidare.
– Det var läskigt på vägarna. Vi kunde inte känna oss säkra någonstans. Först vid kön till gränsen i Polen började det kännas okej. Där kunde vi inte bli attackerade, säger hon.
I två och en halv dag stod Sofia och mamman i gränskön. Sedan sov de på ett flyktingläger, innan de åkte till Warszawa. Dagen därpå tog de färjan till Stockholm och åkte vidare till Falun.
Allt som allt tog flykten åtta dagar.
För vännen i Sverige var det en lång väntan.
– Vad som helst kunde ju hända: Luftattacker, bombningar. Jag var väldigt orolig, så det var skönt när vi kunde höras och hon kunde uppdatera mig om läget, säger Emma som tidigare pratat med P4 Dalarna.
Pappan blev kvar
Att komma fram till Falun var att äntligen få sova och äta en riktig måltid, berättar Sofia.
Både hon och Emma kunde andas ut.
Men Sofia tänker också på de som är kvar. I Kiev finns vänner, farföräldrarna och hennes pappa. Som andra män mellan 18 och 60 kunde han inte lämna landet.
– Han hjälper till att köra ut mat och medicin i Kiev. Vi messar och ringer varandra ibland. Och han skickar meddelanden när han går och lägger sig, säger hon.
”Drabbar riktiga människor”
Vad som händer härnäst vet de inte. Sofia och hennes mamma inväntar svar på deras asylansökan. Planen är att hitta ett eget boende, öppna ett bankkonto, jobba.
Samtidigt följer de vad som händer i Ukraina.
– Den ryska armén förstör inte bara militära mål. De förstör hus och sjukhus. Det drabbar vanliga människor, barn och djur, säger Sofia.
Över två miljoner ukrainare har flytt landet. Minst 5 200 av dem har kommit till Sverige, enligt officiella siffror.
Emma har sett många som vill hjälpa till, som donerar pengar eller öppnar sina hem. Det viktigaste är att folk gör vad de kan, menar hon.
– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Sanningen har aldrig varit viktigare, se till att du har Expressens app nedladdad för att inte missa några viktiga uppdateringar om kriget i Ukraina.
Klicka här för att ladda ned Expressens app.
