Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

MobilTabletDator

Elpris-ilskan växer i norr: ”Det här blev droppen”

I februari ska 55 miljarder betalas ut i elprisstöd till Sveriges södra delar. 

Medan diskussionen pågår om huruvida Norrland också ska få något stöd eller inte, stiger ilskan bland många invånare. 

Över 30 000 personer har skrivit på ett upprop om ”akut elprisstöd” och i många norrländska hushåll växer krisen. 

– Det har upprört oss alla och vi kan inte längre sitta tysta, säger företagaren Bengt-Olof Olofsson i Överkalix. 

– Jag blir överröst av reaktioner. Det är rena skräckhistorier som folk beskriver, säger Robert Renling, initiativtagare till det regeringskritiska uppropet ”Akut elprisstöd nu”.

Norrbotten

De rekordhöga elpriserna plågar det svenska folket. Vid sidan av inflation, högre drivmedelspriser och livsmedel som blivit dyrare, har vintern inneburit ökade värmekostnader – och många familjer befinner sig på randen till kris. 

I ett försök att lindra situationen, presenterade regeringen i oktober ett förslag till en ekonomisk kompensation, på totalt 55 miljarder kronor. Det innebar att invånarna i elområde 3 och 4 får 50 respektive 79 öre i kompensation per förbrukad kilowattimme. 

Elområde 1 och 2 i norra delarna får ingenting. 

Reaktionerna från företag och invånare i Norrland har varit högljudda och kraftiga – men trots att det gått flera månader har ännu inget besked kommit om huruvida Norrland kommer omfattas av miljarderna som betalas ut i februari, eller inte. 

Bengt-Olof Olofsson driver ett stort bageri i Överkalix.
Foto: Olofssons bageri

– Vi är en stor del av Sveriges yta, bara Norrbotten är 60 mil långt och brett som hela landet. Men eftersom det bara bor 250 000 personer här så vinner man inga val på att fjäska för oss. 

Överkalixbon Bengt-Olof Olofsson sitter i bilen och pratar, när han eldar upp sig själv. Han har bott i Norrbotten hela sitt liv, driver ett större bageri och har under hösten märkt av utmaningar som han aldrig tidigare varit i närheten av. 

Känslan av att vara bortprioriterad till förmån för storstadsregionerna, gör att ilskan växer sig större. 

– Det är otroligt tufft i de här tiderna och allt hör ihop. Det handlar inte bara om elen. Mitt företag har behövt öka transportkostnaderna med nästan 60 procent, över 1,2 miljoner kronor. Vi kör vår dagliga leverans med färskvaror och det är i snitt 18 mil till varje enskild kund. Sådana avstånd kommer de inte i närheten av i tätbebyggt område. Ändå ska vi inte få hjälp med elen som sköt i höjden när kylan kom, säger han besviket. 

På en presskonferens två dagar före julafton meddelade Ebba Busch att elstödet till företagen blir försenat. Förslaget som låg på bordet bedöms bryta mot EU:s statsstödsregler.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Överraskande utspel – men inget beslut

I onsdags gjorde Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Oscar Sjöstedt, ett överraskande utspel där han lovade att ett stöd var på väg. SD har satt tryck på regeringen, menade han. 

– Det ska bli av och där jobbar vi tillsammans med regeringen, sa Sjöstedt till Expressen, utan att utlova exakt datum. 

På en presskonferens dagen därpå, grusades dock förhoppningarna. Energiminister Ebba Busch sa att ytterligare åtgärder inte kan uteslutas men att ett stöd till Norrland kan komma att öka inflationen. 

Det här gäller samtliga regeringar sedan 80-talet – utsattheten i Norrland kommer från eftersattheten

Men medan diskussionerna pågår, har samtalet under senaste veckorna också förflyttats. Från att enbart handla om elpriser, har Norrlands invånare tröttnat på det många anser är en negativ särbehandling från Stockholm. På åratal av eftersatthet, av uteblivna investeringar. 

En regeringskritisk kampanj, döpt till ”Akut elprisstöd nu”, har fått över 30 000 underskrifter – organiskt har den rört sig ut till angränsande ämnen, till att bli en nästan filosofisk diskussion om glesbygd, kontra stad. 

– Det är nuvarande regering som kritiseras, men det här gäller samtliga regeringar sedan 80-talet. Utsattheten i Norrland kommer i grunden av eftersattheten som pågått i decennier, säger Robert Renling, initiativtagare och Haparandabo. 

Totalt har 31 432 personer skrivit under kampanjen som Robert Renling startade, för att få ett elstöd till Norrlands elkunder.

”Elstödet har blivit droppen” 

Robert Renling är aktiv socialdemokratisk politiker i Haparanda, men menar att hans engagemang för kampanjen väckts oaktat politisk tillhörighet.  

Han pratar om inlandsvägar som inte reparerats, premisser som är olika och att de verkligt viktiga investeringarna koncentreras till storstadsregionerna. 

Expressen kunde nyligen avslöja att de stora vinnarna i regeringens elprisstöd blir de allra rikaste. På topplistan över de som får mes, fanns fastighetsmagnaten Krister Johansson, 70, som kan få över 100 000 kronor i stöd för elen som går åt i hans fortliknande stenslott, som har utsikt över Nacka Strand. 

– Kampanjen visar att över 30 000 norrlänningar har bestämt sig för att inte enbart knyta näven i fickan längre. Det har kommit till en gräns, säger Robert Renling.

Väderprognosen visar på mellan 6 och 16 minusgrader i Norrland under julhelgen – med kallt väder ökar elkonsumtionen.
Foto: OLA WESTERBERG

Robert Renling kommer ursprungligen från Holmsund i Umeå kommun. Efter att ha flyttat till Stockholm återvände han senare till hembyn och upptäckte att orten blivit glesare, slitnare och... Tja, rentav tom. 

– Allt var nedlagt. Det är klart att några kämpar, har kvar sina verksamheter, men det är inte samma samhälle. Jag började nysta i det för en åtta, nio år sedan och drog i gång en diskussionsklubb. Jag ville förstå orsakerna bakom. 

Överallt ser han samma scenario, hävdar han. På diskussionsforum på Facebook återges en liknande bild av andra norrlänningar: Lokalpolitiker kämpar på, eldsjälar gör vad de kan – men nu har många tröttnat. Just det märker Robert Renling efter reaktionerna på sin kampanj. Han kritiserar de höga skattesatserna i norrländska kommuner och menar att problemen går att åtgärda med en annorlunda ekonomisk prioritering. 

– När man ser hur kommunerna behandlas måste man vara ärlig och säga att de utsatta områdena här har blivit det av eftersattheten. Det här har många tyckt länge, men elstödet blev droppen. Det är som en örfil i ansiktet, att ”inte ens det här” får vi. 

Villa Husfrun i Nacka utanför Stockholm ägs av fastighetsmagnaten Krister Johansson som kommer att få 100 000 kronor för att kunna betala elräkningarna i granitslottet.
Foto: JANNE ÅKESSON

”Det är huvudlöst”

Bengt-Olof Olofsson i Luleå och Överkalix är tvungen att lägga nya former av kalkyler för sin verksamhet. Nya avtal har också slutits, bland annat samverkar flera företag nu kring transporterna för att få ner kostnaderna. 

Han förstår att situationen i södra Sverige är illa, det är inte det. 

Han vill att man ser över hela energisektorn. 

– Som det ser ut nu är det otroligt svårt att driva något här uppe i norr. Och det finns många aspekter. Vi producerar massvis av el här i norr som vi sen skickar söderut. När du gör det får du en avbränning på elen, det försvinner kanske 10 procent samtidigt som vi är tvungna att rusta upp stamnätet och elkablarna för miljarder. Belöningen i norr blir energiförluster och högre priser. 

Han kallar det huvudlöst. 

På företaget GodEl, ett av landets 10 största elbolag, följer man utvecklingen noga. Oroliga kunder har ringt hela hösten och vintern. 

VD Maria Erdmann håller med Bengt-Olof om att elexporten är en något undervärderad fråga i helheten. 

– Vi sitter ju ihop med resten av Europa, vi är i ett system där vi påverkar varandra i det här, säger hon. 

– Det vi kan se i de mer långsiktiga prognoserna – förvisso högst osäkra – är att så länge gaslagren är påfyllda i Europa så får vi rimliga priser i Sverige. De är välfyllda nu, men där finns stora osäkerhetsfaktorer som påverkas av huruvida det är krig eller inte. Det gör att vi inte alltid kan påverka själva. 

Erdmann pekar på att stora delar av Europa tidigare importerade gas från Ryssland. Efter invasionen i Ukraina har gasflödet stoppats och därför måste Sverige exportera en större del av sin egen el – och samtidigt importera för att klara sin egen försörjning.

Men det är inte säkert att vi har el så det räcker. Senaste veckorna har statsminister Ulf Kristersson pratat om att risken för bortkoppling av el är reell. 

Maria Erdmann är vd på GodEl – under hösten och vintern har de haft många oroliga kunder.

Elen kan stängas av helt

Maria Erdmann förklarar vad det betyder i klarspråk: 

– Man behöver avlasta elnätet för att kunna fortsätta leverera över tid. I grunden är det för att efterfrågan är större än utbudet, då stänger man av det i en period och så kommer det tillbaka, som rullande frånkopplingar. Det är ett allt mer realistiskt scenario att det kan bli så, säger hon. 

När vintern kom till Skåne i november steg elpriserna kraftigt i södra Sverige. Regeringens elstöd betalas ut retroaktivt i februari.
Foto: Johan Nilsson/TT

Det samhället kollektivt kan göra är att försöka minska elförbrukningen. Att sänka temperaturen i sitt hem med en grad kan innebära fem procent av uppvärmningskostnaden för en villa, som i sig är runt hälften av den totala förbrukningen.

Samma sak gäller andra bekvämligheter: Duscha mindre, använd maskiner med längre mellanrum. En effekt blir att när förbrukningen sjunker blir också efterfrågan lägre – således minskar priserna. 

”Ändå ska vi betala högre priser”

Bengt-Olof Olofsson är bekymrad. Stora överskott i elproduktionen från all vattenkraft och vindkraftsparkerna – bland annat Europas största i Piteå – räcker tydligen inte.

– Vi ska ändå betala högre priser, fnyser Olofsson.

Han vill se krafttag på riktigt nu. Att ingen minister i den nuvarande regeringen bor i Norrland är talande, tycker han – det är enkelt att raljera över.

 – Alla politiker säger att man vill ha en levande landsbygd, men när man då agerar så gör man tvärtemot vad man säger. Jag vill att man sätter sig ner, särskilt nu när det är kristider, och resonerar: Hur ser levnadsvillkoren ut i norr, kontra de vi har i söder? Så tar man beslut som gynnar alla utifrån det.

– Vi är många som lever här uppe också. Det är dags att inse det.