Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ellinor, 24, blev frisk från anorexin

”När jag ser mig i spegeln ser jag en stark person”.
Ellinor Åkeson.Foto: Privat / Privat
I dag tränar Ellinor mycket för att hon tycker att det är kul.Foto: Privat / Privat

Ellinor Åkeson fick beröm av sina skolkamrater för att hon var disciplinerad med träning och kost.

Berömmet triggade den ätstörning som skulle komma att styra hennes liv.

Till slut reagerade omgivningen.

– En från receptionen på gymmet kom fram och sa att de skulle ringa mina föräldrar, säger Ellinor som nu kan berätta om sin resa mot att bli frisk.

Sommaren 2011 hade Ellinor Åkeson, 24, från Stockholm precis slutat nian och skulle börja gymnasiet. Under sommarlovet hade hon börjat träna en hel del och när skolan väl drog i gång igen kände hon att hon inte hade tid för träningen på samma sätt.

– Jag brukade ta med mig skolan till gymmet och läste böcker när jag gick på löpbandet, säger Ellinor Åkeson.

Efter en tid började hon se skillnad av träningen – hon blev smalare. Hon tänkte då att om hon började minska på matintaget skulle en förändring ske snabbare.

– Det var många i skolan som sa att jag var så himla disciplinerad som tränade och höll mig borta från sötsaker. Det spädde bara på allt, berättar Ellinor. 

Spärrade gymkortet

Under vintern 2012 var Ellinor så ofta på gymmet att personalen till slut reagerade.

– Då var det en helgmorgon och jag hade bokat in mig på ett spinningpass. En från receptionen kom fram och sa att jag skulle få köra men att de skulle ringa mina föräldrar, säger Ellinor.

Hon förstod redan då att föräldrarna skulle spärra hennes gymkort. I samma veva skickade familjen in en egen anmälan till en ätstörningsenhet. Ellinor var 17 år gammal och i behandlingen ingick bland annat möten på ätstörningsenheten men också att personal från enheten var med när Ellinor åt hemma med sin familj.

Men Ellinor blev inte frisk från sin anorexi.

Ellinor bestämde sig för att testa en KBT-behandling, en typ av terapi. Inte heller det fungerade. Hon testade att gå till en läkare, en dietist och samtidigt en sjukgymnast. 

Till slut blev det sommaren 2014 och Ellinor skulle ta studenten. Hon hade provat flera olika behandlingar - men ingen hade hjälpt.

Det enda som fanns kvar var att bli inlagd.

Svårt att säga ”Jag är frisk”

Sommaren efter studenten besökte Ellinor ett behandlingshem. En enhet där man som patient har ett eget rum men är med andra patienter om dagarna och åker hem på permission. Man gör de aktiviteter som är schemalagda och äter den mat som serveras.

– De sa att de hade ett rum till mig och att jag kunde komma tillbaka dagen efter. Jag blev livrädd och kände att nu måste jag göra någonting själv.

I stället för att bli inlagd fick Ellinor ett telefonnummer till en samtalsterapeut. Till en början menade terapeuten att samtalsterapi inte skulle kunna hjälpa Ellinor i det långt gångna skede hon var i då.

– Men sen ringde hon upp mig och sa att hon inte hade kunnat släppa tanken om mig och var beredd att testa prata med mig om mina föräldrar var okej med det.

Ellinor gjorde framsteg hos terapeuten, även om det tog tid. 

– Först och främst skulle kroppen komma tillbaka och jag skulle lära mig att se på mat, hälsa och livet på ett normalt sätt. Jag hade inte gjort det på flera år, det var nästan som att ha att göra med ett litet barn.

2015 blev Ellinor friskförklarad på papper. Men hon menar att hon fortfarande tycker att det är problematiskt att säga ”jag är frisk”.

– Jag kan tycka att det är synd att det ligger så mycket vikt i vad vi äter och i dag handlar det om hur mycket man äter men också vilken dag man äter det på, säger Ellinor och fortsätter:

– Det är som att man hela tiden måste ha tillstånd, att ”du är värd det om du gör si och så”. 

Känner en stolthet

I dag tränar Ellinor, men med en skillnad: Hon gör det för att hon tycker att det är kul. En rädsla som Ellinor hade när hon var sjuk var att hon inte skulle hitta tillbaka till träningsglädjen.

– Jag har alltid varit en aktiv person, innan jag blev sjuk också. Det finns ju en uppfattning om att alla som är personliga tränare eller dietister ersätter sin ätstörning med det, men jag känner inte att jag måste försvara mig.

När Ellinor ser bilder på sig själv från sjukdomstiden känner hon sig stolt över var hon befinner sig i dag, och hon fascineras över vad kroppen är kapabel till.

– I spegeln ser jag en stark person, fysiskt för att jag tränar, men också psykiskt som ens står här i dag.

Till andra som kämpar med att bli frisk från en ätstörning vill Ellinor säga att det är viktigt att prata med någon så att man inte fastar i sina egna tankar.

– Man måste också komma ihåg att när man håller på att bli frisk är det ett steg fram och två steg bak många gånger, man kan inte bara bestämma sig en gång, man måste bestämma sig varje gång, varje måltid.

HÄR KAN DU FÅ HJÄLP MED ÄTSTÖRNINGAR

Om du tror att du har en ätstörning – sök vård så snart som möjligt. Det är viktigt att få en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

 

Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Är du över 18 år kan du vända dig till en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning.

 

Här kan du få hjälp:

Föreningen Frisk&Fri 

 

1177.se

 

KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar

 

Ätstörningszonen, Tjejzonen 

Så gör du för att söka hjälp vid ätstörningar

Om du tror att du har en ätstörning – sök vård så snart som möjligt. Det är viktigt att få en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.